Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/juli 2010
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her redigér
Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. juli
Ubuntu er et operativsystem som i utgangspunktet er beregnet på skrivebordsdatamaskiner, men det finnes også versjoner uten skrivebordsmiljø for tjenere. Ubuntu er basert på Debian GNU/Linux. Ubuntu sponses av Canonical Ltd, som eies av sørafrikaneren Mark Shuttleworth. Navnet kommer fra den afrikanske ideologien ubuntu som grovt sett kan forklares som «menneskelighet overfor andre», selv om andre betydninger er blitt foreslått.
Den siste versjonen (mai 2010) er Versjon 10.04 (Lucid Lynx). Ubuntu har et mål om å benytte kun fri programvare for å tilby et oppdatert, men stabilt operativsystem for gjennomsnittsbrukeren.
Ubuntu er en Linux-distribusjon. Kubuntu og Xubuntu er offisielle underprosjekter av Ubuntu-prosjektet, som har som mål å tilby henholdsvis skrivebordsmiljøene KDE og Xfce sammen med ubuntu-kjernen. Edubuntu er et offisielt underprosjekt som er «laget for skolemiljø, men burde være like egnet for barn i hjemmet». Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
2. juli
Ballblom (Trollius europaeus) er ein fleirårig plante i soleiefamilien som veks i fuktige og næringsrike enger og fjell-lier over det meste av Norden, i fjellområde i Europa for øvrig og i det vestlege Asia. Han blomstrar i juni og juli med 3 cm breie og kuleforma blomstrar, som har 10-15 sterkt gulfarga begerblad som dekkjer kvarandre som blada i eit kålhovud.
Blomsteren er svakt velluktande og trekkjer til seg insekt. Men ballblomen kan berre bli pollinert av blomsterfluger av slekta Chiastocheta («ballblomfluge»), og kan ikkje formeire seg utan desse flugene. Desse flugene er små og greier krype mellom alle laga av blomsterblad i blomeballen. Ballblomflugene er på si side heilt avhengig av at larvane får ete blomsterfrø frå ballblomen. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
3. juli
Mary Rose var ett örlogsfartyg som ingick i Henrik VIII:s flotta under första hälften av 1500-talet. Under fyra årtionden var det ett av de största skeppen i den engelska flottan och ett av de första fartyg specialbyggt för krig. Mary Rose är idag känt eftersom det sjönk den 19 juli 1545 i ett sjöslag i Solentsundet mellan Isle of Wight och det engelska fastlandet. Mary Rose återupptäcktes 1971 och bärgades i oktober 1982 i ett av de kostsammaste och mest komplicerade marinarkeologiska projekten någonsin. Trots att skeppet till stor del brutits ned har de kvarvarande delarna ett ovärderligt historiskt värde som en tidskapsel från det tidiga 1500-talets England. Utgrävningen och bärgningen av Mary Rose har utgjort en milstolpe inom marinarkeologin jämförbar med projektet kring det svenska 1600-talsskeppet Vasa. Tusentals fynd har bärgats tillsammans med skeppet och har gett en god inblick i många aspekter av dess samtid, i vardag som i krig. En stor del av dessa föremål visas i Mary Rose Museum i Portsmouth. Själva fartyget genomgår för närvarande konservering och kommer att inom några år ställas ut i en specialbyggt museum. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
4. juli
Viktoria I var drottning av Storbritannien och Irland 1837–1901. Viktoria regerade i över sextiotre år, vilket är mer än någon annan brittisk monark. Hon var den första brittiska monarken som även använde titeln kejsarinna av Indien. Under Viktorias tidiga regeringstid befästes Storbritanniens ställning som den kanske ledande stormakten, vilket ibland uttrycks med frasen Pax Britannica. Den viktorianska tiden var även höjdpunkten av den industriella revolutionen, en period av betydande sociala, ekonomiska och tekniska förändringar i Storbritannien. Ett annat inslag var den snabba expansionen av det Brittiska imperiet. Mot slutet av den viktorianska eran började dock Storbritanniens ledande ställning att försvagas, som resultat av bland annat USA:s, Tysklands och Japans snabba utveckling samt Storbritanniens begynnande industriella stagnation. Läs mer
se -
historik
5. juli
Kapp Verde er en stat og øygruppe i Atlanterhavet, 500 km vest for det afrikanske fastlandet. Øygruppen består av ti større og fem små øyer. Den var ubebodd da den ble oppdaget og kolonisert av portugiserne på 1400-tallet. Øygruppen ble et knutepunkt for handel med afrikanske slaver. De fleste innbyggerne stammer fra begge gruppene, portugisere og slaver. Kapp Verde ble selvstendig i 1975 som følge av en lang frigjøringskrig og nellikrevolusjonen i Portugal. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
6. juli
Svaler er ei gruppe sporvefuglar i familien Hirundinidæ som er tilpassa eit levesett karakterisert av å fange føda i lufta. I Europa brukast omgrepet svaler ofte om den eine arten låvesvale. Familien samlar omkring 83 artar i 18 slekter.
Svalene har ei kosmopolitisk utbreiing og hekkar på alle kontinent unntatt Antarktis. Ein trur at denne familien har opphav frå Afrika der dei var hòlerugarar, i Afrika finn ein framleis størst artmangdold av svaler. Dei har òg utbreiing på ei rekkje oseaniske øyar. Mange europeiske og nordamerikanske artar er langdistansemigrantar, i motsetnad til vest- og sørafrikanske svaler som ikkje er trekkfuglar. Somme svaleartar er trua av utrydding grunna menneskelege aktivitetar, medan andre artar tar føremon av menneskelege påverknader på miljøet, og dei lever difor nær menneske. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. juli
Vatten och avlopp i Stockholm har funnits i modern bemärkelse sedan 1800-talets andra hälft. Innan dess var invånarna uteslutande hänvisade till att ur brunnar, pumpar och sjöar hämta sitt dricks- och bruksvatten, medan avloppen huvudsakligen bestod av diken och rännstenar.
Så sent som 1861 invigdes Stockholms första vattenverk konstruerat efter engelsk förebild. Därmed var Stockholm en av Europas sista huvudstäder att införa ett vattenledningssystem för försörjning av befolkningen med rent dricksvatten.
1872 grävdes de första avloppstrummorna ner i stadens gator, men först på 1930-talet utreddes frågan om Stockholms avlopp mera ingående; stadens första reningsverk, i Åkeshov, togs i bruk 1934.
Idag försörjer Norsborgs och Lovö vattenverk (invigda 1904 respektive 1933) Stockholm och dess omgivningar med 350 000 m³ dricksvatten per dygn från Mälaren via ett 2 100 km långt ledningsnät. Avloppssystemets ledningsnät har en längd av cirka 2 400 kilometer och ett flertal reningsverk är i bruk, varav det nyaste är Hammarby Sjöstadsverket som invigdes 2003. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
8. juli
Kapp Verde er en stat og øygruppe i Atlanterhavet, 500 km vest for det afrikanske fastlandet. Øygruppen består av ti større og fem små øyer. Den var ubebodd da den ble oppdaget og kolonisert av portugiserne på 1400-tallet. Øygruppen ble et knutepunkt for handel med afrikanske slaver. De fleste innbyggerne stammer fra begge gruppene, portugisere og slaver. Kapp Verde ble selvstendig i 1975 som følge av en lang frigjøringskrig og nellikrevolusjonen i Portugal. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
9. juli
Svaler er ei gruppe sporvefuglar i familien Hirundinidæ som er tilpassa eit levesett karakterisert av å fange føda i lufta. I Europa brukast omgrepet svaler ofte om den eine arten låvesvale. Familien samlar omkring 83 artar i 18 slekter.
Svalene har ei kosmopolitisk utbreiing og hekkar på alle kontinent unntatt Antarktis. Ein trur at denne familien har opphav frå Afrika der dei var hòlerugarar, i Afrika finn ein framleis størst artmangdold av svaler. Dei har òg utbreiing på ei rekkje oseaniske øyar. Mange europeiske og nordamerikanske artar er langdistansemigrantar, i motsetnad til vest- og sørafrikanske svaler som ikkje er trekkfuglar. Somme svaleartar er trua av utrydding grunna menneskelege aktivitetar, medan andre artar tar føremon av menneskelege påverknader på miljøet, og dei lever difor nær menneske. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
10. juli
Vatten och avlopp i Stockholm har funnits i modern bemärkelse sedan 1800-talets andra hälft. Innan dess var invånarna uteslutande hänvisade till att ur brunnar, pumpar och sjöar hämta sitt dricks- och bruksvatten, medan avloppen huvudsakligen bestod av diken och rännstenar.
Så sent som 1861 invigdes Stockholms första vattenverk konstruerat efter engelsk förebild. Därmed var Stockholm en av Europas sista huvudstäder att införa ett vattenledningssystem för försörjning av befolkningen med rent dricksvatten.
1872 grävdes de första avloppstrummorna ner i stadens gator, men först på 1930-talet utreddes frågan om Stockholms avlopp mera ingående; stadens första reningsverk, i Åkeshov, togs i bruk 1934.
Idag försörjer Norsborgs och Lovö vattenverk (invigda 1904 respektive 1933) Stockholm och dess omgivningar med 350 000 m³ dricksvatten per dygn från Mälaren via ett 2 100 km långt ledningsnät. Avloppssystemets ledningsnät har en längd av cirka 2 400 kilometer och ett flertal reningsverk är i bruk, varav det nyaste är Hammarby Sjöstadsverket som invigdes 2003. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
11. juli
Spetsstjärtad duva (Zenaida macroura) är en av Nordamerikas vanligaste fåglar. Den tillhör familjen duvor (Columbidae) och dess utbredningsområde sträcker sig från Centralamerika till södra Kanada, inklusive ett antal öar i Stilla havet. Merparten av världspopulationen är stannfåglar men de som häckar i de nordligaste delarna av artens utbredningsområde är flyttfåglar och övervintrar i sydligare områden där temperaturen i januari inte understiger 12°C.
Den trivs bäst i olika öppna eller halvöppna biotoper vilket omfattar både jordbruksbygd och stadsmiljö, och arten har anpassat sig väl till miljöer påverkade av människan. Världspopulationen är stor och består uppskattningsvis av 130 miljoner individer. I många områden jagas den som vilt både i mat- och sportsyfte. Dess klagande läte woo-oo-oo-oo är ett vanligt ljud inom artens utbredningsområde, liksom det visslande ljudet av dess vingar när den flyger upp. Den är en uthållig flygare som är kapabel att uppnå hastigheter på upp till 88 km/h.
Spetsstjärtad duva är ljust gråbrun och har en matt fjäderdräkt. Könen är lika. Arten är oftast monogam och den får vanligtvis två ungar per kull. Båda föräldrarna tar hand om ungarna och de får ofta flera kullar per häckningssäsong. I varma områden kan ett par få upp till sex kullar om året. Den äter främst säd av både inhemska och introducerade plantor. Läs mer
se -
historik
12. juli
Foto: Národní museum, Praha]]
En fortjenstorden eller ridderorden er en særlig anerkjent utmerkelse som tildeles en person, noen ganger også en organisasjon eller institusjon. Orden er opprinnelig en betegnelse for et religiøst eller verdslig fellesskap av mennesker som lever etter de samme regler og arbeider for et felles formål. Disse kunne ha visse felles ytre tegn for sin tilhørighet, som klesdrakt eller bestemte (etter hvert heraldiske) merker. Ordener har utviklet seg fra å være broderskap til å bli langt løsere fellesskap basert på tildeling av ordenstegn.
Den som mottar en orden får normalt et ordenstegn til å bære på klærne, f.eks. et lite kors, en medalje, et bånd eller lignende. Ordet orden benyttes derav også for merket, det ytre verdighetstegnet, som gis ved opptak i en orden. I dag er dette blitt den rådende betydning av ordet.
Ordener med offisiell status i en stat, utdeles av et lands myndigheter. Ordenstildelingen kan være forbundet med formell rang i en stat. Noen ridderordener innebærer adelskap. Ordener med lignende tegn, kan også bli utdelt av private organisasjoner eller personer. En taler da om private ordener. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
13. juli
Alarik Baltha var konge over vestgotarane frå om lag 397 til 410. Han er rekna som den første verkelege kongen i den visigotiske kongerekka.
Alarik vart rekna som ein god herførar i den romerske heren og hadde svore truskap mot keisar Theodosius. Men i 395 vart sambandet mellom romarar og gotarar broten av den nye vestkeisaren Honorius og hausten 401 braut Alarik pakta med romarane.
24. august 410 gjekk Alarik inn i Roma og gotarane plyndra byen i tre dagar. Plyndringa av Roma vart lenge rekna som byrjinga på Mellomalderen i Europa. Augustin tok utgangspunkt i hendinga då han skreiv «de Civitate Dei» («Gudsstaten»). Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. juli
Indoariska språk är en gren av den indoeuropeiska språkfamiljen. Den är framför allt utbredd i Sydasien. Tillsammans med de iranska språken bildar de indoariska den gemensamma indoiranska undergruppen inom de indoeuropeiska språken. De sammanlagt över 100 indoariska språken som talas idag har omkring en miljard talare, främst i norra och centrala Indien, i Pakistan, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka och på Maldiverna. Till de viktigaste indoariska språken hör hindi, det nära besläktade urdu, bengali, ytterligare indiska regionala språk samt det klassiska språket sanskrit. De indoariska språken är inte besläktade med de dravidiska språken, som talas i södra Indien, men genom långvarig språkkontakt har de utvecklat många gemensamma drag. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
15. juli
Foto: Národní museum, Praha]]
En fortjenstorden eller ridderorden er en særlig anerkjent utmerkelse som tildeles en person, noen ganger også en organisasjon eller institusjon. Orden er opprinnelig en betegnelse for et religiøst eller verdslig fellesskap av mennesker som lever etter de samme regler og arbeider for et felles formål. Disse kunne ha visse felles ytre tegn for sin tilhørighet, som klesdrakt eller bestemte (etter hvert heraldiske) merker. Ordener har utviklet seg fra å være broderskap til å bli langt løsere fellesskap basert på tildeling av ordenstegn.
Den som mottar en orden får normalt et ordenstegn til å bære på klærne, f.eks. et lite kors, en medalje, et bånd eller lignende. Ordet orden benyttes derav også for merket, det ytre verdighetstegnet, som gis ved opptak i en orden. I dag er dette blitt den rådende betydning av ordet.
Ordener med offisiell status i en stat, utdeles av et lands myndigheter. Ordenstildelingen kan være forbundet med formell rang i en stat. Noen ridderordener innebærer adelskap. Ordener med lignende tegn, kan også bli utdelt av private organisasjoner eller personer. En taler da om private ordener. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
16. juli
Alarik Baltha var konge over vestgotarane frå om lag 397 til 410. Han er rekna som den første verkelege kongen i den visigotiske kongerekka.
Alarik vart rekna som ein god herførar i den romerske heren og hadde svore truskap mot keisar Theodosius. Men i 395 vart sambandet mellom romarar og gotarar broten av den nye vestkeisaren Honorius og hausten 401 braut Alarik pakta med romarane.
24. august 410 gjekk Alarik inn i Roma og gotarane plyndra byen i tre dagar. Plyndringa av Roma vart lenge rekna som byrjinga på Mellomalderen i Europa. Augustin tok utgangspunkt i hendinga då han skreiv «de Civitate Dei» («Gudsstaten»). Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
17. juli
Indoariska språk är en gren av den indoeuropeiska språkfamiljen. Den är framför allt utbredd i Sydasien. Tillsammans med de iranska språken bildar de indoariska den gemensamma indoiranska undergruppen inom de indoeuropeiska språken. De sammanlagt över 100 indoariska språken som talas idag har omkring en miljard talare, främst i norra och centrala Indien, i Pakistan, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka och på Maldiverna. Till de viktigaste indoariska språken hör hindi, det nära besläktade urdu, bengali, ytterligare indiska regionala språk samt det klassiska språket sanskrit. De indoariska språken är inte besläktade med de dravidiska språken, som talas i södra Indien, men genom långvarig språkkontakt har de utvecklat många gemensamma drag. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
18. juli
.jpg)
Korp (Corvus corax) är en stor, svart kråkfågel. Den återfinns över norra halvklotet och är den mest spridda av alla kråkfåglar. Det finns åtta underarter med liten variation i utseende, men senare forskning har visat betydande genetiska skillnader mellan populationer från olika områden. Korpen är en av de två största kråkfåglarna, jämte den afrikanska tjocknäbbade korpen (Corvus crassirostris), och troligen den tyngsta av alla tättingar. En vuxen fågel är mellan 80 och 102 centimeter lång och väger 0,69 till 1,63 kilo. Korpar blir i naturen omkring 10 till 15 år, men livslängder på upp till 40 år har noterats. Unga fåglar lever ofta i mindre flockar, men senare i livet bildar de livslånga par. Varje par försvarar ett revir.
Korpen har samexisterat med människor i tusentals år, och har i vissa områden varit så framgångsrik att den betraktas som ett skadedjur. En del av dess framgång beror på dess allsidiga kost. Korpar är extremt mångsidiga och opportunistiska när det gäller att hitta näringskällor. De livnär sig av as, insekter och matavfall, förutom spannmål, bär, frukt och små djur. Man har iakttagit några anmärkningsvärda bedrifter i problemlösning hos denna art, vilket har lett till uppfattningen att den är mycket intelligent. Under lång tid har den förekommit i mytologi, folklore, konst och litteratur. Läs mer
se -
historik
19. juli
Mesoamerikansk ballspill var en idrett som ble praktisert i over 3000 år av førkolumbiske folk i Mesoamerika. Ballspillet var ofte knytta til rituelle handlinger. Idretten forekom i flere ulike varianter opp gjennom årtusenene, og den moderne varianten av spillet, ulama, spilles fremdeles av urfolk enkelte steder i Mexico.
Det er funnet førkolumbiske ballspillbaner over hele Mesoamerika. Disse banene er av ulik størrelse, men alle er lange og smale med sidevegger som ballen kunne sprette mot. Mange av banene er godt bevart. Spillets regler er ikke kjent, men tar man i betraktning den nåværende varianten ulama, ligna de sannsynligvis på volleyballreglene, hvor meninga er å holde ballen i spill. I den mest utbredte varianten av spillet slo spillerne ballen med hoftene. I noen varianter var det tillatt å bruke underarmene, rekkerter, balltrær eller håndsteiner.
Ballspillet hadde viktige rituelle aspekter, og store kamper ble avholdt som rituelle begivenheter, ofte relatert til menneskeofring. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
20. juli
Eit stjernebilete er ei gruppe stjerner visuelt forbundne til kvarandre i ei spesiell samansetting. I tredimensjonalt rom har dei fleste stjernene liten samanheng med kvarandre, men kan for oss sjå ut til å vera gruppert saman på natthimmelen til himmelkvelvinga. Menneske er svært gode til å finne mønster, og har gjennom tidene gruppert stjerner som ser ut til å vera nære kvarandre i stjernebilete. Eit «uoffisielt» stjernebilete er eit som ikkje er godkjent av Den internasjonale astronomiske unionen (IAU), dei blir au kalla «asterismer». Karlsvogna er eit døme på ein asterisme.
Inndelinga av stjerner i stjernebilete er i utgangspunktet tilfeldig, og forskjellige kulturar har forskjellige stjernebilete. Unntaka er noen som skil seg ut, dei repeterer seg ofte under forskjellige namn, til dømes Orion og Skorpionen. IAU deler opp himmelen i 88 offisielle stjernebilete med nøyaktige grenser, sånn at heile himmelen er dekt av eitt og eitt stjernebilete. På den nordlege himmelhalvkula er desse i hovudsak basert på stjernebileta i gresk mytologi, nedarva frå mellomalderen. Blant dei er au teikna i dyrekrinsen. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. juli
Gunnar Hedlund (1900-1989) var en svensk politiker och ämbetsman. Hedlund var partiledare för Centerpartiet från 1949 till 1971 och spelade en stor roll för att förändra sitt parti från ett intresseparti för bönder till ett allmänborgerligt parti. Hedlund hade goda relationer med socialdemokraternas partiordförande Tage Erlander och medverkade till koalitionsregeringen under 1950-talet. Hedlund var också intresserad av skogsbruk och hade avgörande betydelse för det kooperativa skogsbolaget NCB. Han var också ordförande i Sveriges skogsägareföreningars riksförbund samt en kort tid generaldirektör och chef för Lantmäteristyrelsen. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
22. juli
Mesoamerikansk ballspill var en idrett som ble praktisert i over 3000 år av førkolumbiske folk i Mesoamerika. Ballspillet var ofte knytta til rituelle handlinger. Idretten forekom i flere ulike varianter opp gjennom årtusenene, og den moderne varianten av spillet, ulama, spilles fremdeles av urfolk enkelte steder i Mexico.
Det er funnet førkolumbiske ballspillbaner over hele Mesoamerika. Disse banene er av ulik størrelse, men alle er lange og smale med sidevegger som ballen kunne sprette mot. Mange av banene er godt bevart. Spillets regler er ikke kjent, men tar man i betraktning den nåværende varianten ulama, ligna de sannsynligvis på volleyballreglene, hvor meninga er å holde ballen i spill. I den mest utbredte varianten av spillet slo spillerne ballen med hoftene. I noen varianter var det tillatt å bruke underarmene, rekkerter, balltrær eller håndsteiner.
Ballspillet hadde viktige rituelle aspekter, og store kamper ble avholdt som rituelle begivenheter, ofte relatert til menneskeofring. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
23. juli
Eit stjernebilete er ei gruppe stjerner visuelt forbundne til kvarandre i ei spesiell samansetting. I tredimensjonalt rom har dei fleste stjernene liten samanheng med kvarandre, men kan for oss sjå ut til å vera gruppert saman på natthimmelen til himmelkvelvinga. Menneske er svært gode til å finne mønster, og har gjennom tidene gruppert stjerner som ser ut til å vera nære kvarandre i stjernebilete. Eit «uoffisielt» stjernebilete er eit som ikkje er godkjent av Den internasjonale astronomiske unionen (IAU), dei blir au kalla «asterismer». Karlsvogna er eit døme på ein asterisme.
Inndelinga av stjerner i stjernebilete er i utgangspunktet tilfeldig, og forskjellige kulturar har forskjellige stjernebilete. Unntaka er noen som skil seg ut, dei repeterer seg ofte under forskjellige namn, til dømes Orion og Skorpionen. IAU deler opp himmelen i 88 offisielle stjernebilete med nøyaktige grenser, sånn at heile himmelen er dekt av eitt og eitt stjernebilete. På den nordlege himmelhalvkula er desse i hovudsak basert på stjernebileta i gresk mytologi, nedarva frå mellomalderen. Blant dei er au teikna i dyrekrinsen. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
24. juli
Gunnar Hedlund (1900-1989) var en svensk politiker och ämbetsman. Hedlund var partiledare för Centerpartiet från 1949 till 1971 och spelade en stor roll för att förändra sitt parti från ett intresseparti för bönder till ett allmänborgerligt parti. Hedlund hade goda relationer med socialdemokraternas partiordförande Tage Erlander och medverkade till koalitionsregeringen under 1950-talet. Hedlund var också intresserad av skogsbruk och hade avgörande betydelse för det kooperativa skogsbolaget NCB. Han var också ordförande i Sveriges skogsägareföreningars riksförbund samt en kort tid generaldirektör och chef för Lantmäteristyrelsen. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
25. juli
Norrmalmsregleringen var den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken principiellt beslutades av stadsfullmäktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad underlättades.
Norrmalmsregleringen var den mest omfattande stadssaneringen i svensk historia, och engagerade en stor del av Sveriges arkitektelit. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har både kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands, och räknas som en av de större och mest genomgripande cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden, även inberäknat de städer som skadades svårt under kriget. Läs mer
se -
historik
26. juli
Kristiansund lufthavn, Kvernberget ligger 7 km utenfor byen Kristiansund i Møre og Romsdal, og er eiet og drevet av Avinor. I tillegg til rutefly og chartertrafikk har lufthavnen også en helikopterterminal som frakter passasjerer ut til norske oljeinstallasjoner som Heidrunfeltet, og som er sekundær base for CHC Norways helikopteroperasjoner.
Flyplassen ble ferdigstilt i 1970 som et ledd i utviklingen av stamlufthavnnettet i Norge. Kvernberget hadde 362 101 passasjerer i 2009, og er den største lufthavnen i fylket målt etter antall luftfartøybevegelser, og den nest største målt i antall passasjerer.
Kristiansund lufthavn betjener Kristiansund og Nordmøre, og har fast rutetrafikk med SAS til blant annet Oslo, Bergen, Stavanger, Haugesund og Kristiansand. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
27. juli
Hagia Sofia er eit museum i Istanbul i Tyrkia. Bygget vart oppført 532-537 under keisar Justinianus I som kyrkje for kristendomen. Etter Konstantinopel fall i 1453 vart bygningen omgjort til moské. I 1934 vedtok den tyrkiske statsleiaren Mustafa Kemal Atatürk å gjere ho om til museum. Hagia Sofia er den bysantinske arkitekturen sitt meisterverk. Kyrkja inntok ein viktig plass i den bysantinske propagandaen, då ho vart betrakta som acheiropoiet ('ikkje av menneskehand'). Ho var eit rom der dei jordiske og himmelske sfærane møttest og gjenspegla Guds kosmiske ordning. I ei seinare tid såg muslimar bygget som den fullenda moskéen, den øvste himmelen, og ho vart førebilete for islamsk arkitektur. Også i dag vert Hagia Sofia omtala som ei av verdas vakraste bygningar.
Sentralromet i Hagia Sofia ligg under ein mektig kuppel, og er omgjeve av galleri i to høgder. Den opphavlege mosaikken og dei mangefarga marmorplatene spegla lyset frå dei mange vindaugo og levande lys. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. juli
Svampar (Fungi) bildar vid sidan om djur, växter och protister ett eget rike bland organismerna. Riket omfattar ungefär 100 000 beskrivna arter; det faktiska antalet arter kan vara så högt som 1 500 000. De skiljer sig från växterna genom att de saknar klorofyll och är heterotrofa, och de skiljer sig från djuren genom att de absorberar sin föda snarare än äter den samt att de har cellväggar (av kitin och glukaner). Svamparna anses vara monofyletiska, det vill säga att det har funnits en ursprunglig art som alla svampar, och enbart svampar, härstammar från.
Läran om svampar kallas mykologi. Svensken Elias Magnus Fries sägs ofta vara den moderna mykologins fader. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
29. juli
Kristiansund lufthavn, Kvernberget ligger 7 km utenfor byen Kristiansund i Møre og Romsdal, og er eiet og drevet av Avinor. I tillegg til rutefly og chartertrafikk har lufthavnen også en helikopterterminal som frakter passasjerer ut til norske oljeinstallasjoner som Heidrunfeltet, og som er sekundær base for CHC Norways helikopteroperasjoner.
Flyplassen ble ferdigstilt i 1970 som et ledd i utviklingen av stamlufthavnnettet i Norge. Kvernberget hadde 362 101 passasjerer i 2009, og er den største lufthavnen i fylket målt etter antall luftfartøybevegelser, og den nest største målt i antall passasjerer.
Kristiansund lufthavn betjener Kristiansund og Nordmøre, og har fast rutetrafikk med SAS til blant annet Oslo, Bergen, Stavanger, Haugesund og Kristiansand. Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
30. juli
Hagia Sofia er eit museum i Istanbul i Tyrkia. Bygget vart oppført 532-537 under keisar Justinianus I som kyrkje for kristendomen. Etter Konstantinopel fall i 1453 vart bygningen omgjort til moské. I 1934 vedtok den tyrkiske statsleiaren Mustafa Kemal Atatürk å gjere ho om til museum. Hagia Sofia er den bysantinske arkitekturen sitt meisterverk. Kyrkja inntok ein viktig plass i den bysantinske propagandaen, då ho vart betrakta som acheiropoiet ('ikkje av menneskehand'). Ho var eit rom der dei jordiske og himmelske sfærane møttest og gjenspegla Guds kosmiske ordning. I ei seinare tid såg muslimar bygget som den fullenda moskéen, den øvste himmelen, og ho vart førebilete for islamsk arkitektur. Også i dag vert Hagia Sofia omtala som ei av verdas vakraste bygningar.
Sentralromet i Hagia Sofia ligg under ein mektig kuppel, og er omgjeve av galleri i to høgder. Den opphavlege mosaikken og dei mangefarga marmorplatene spegla lyset frå dei mange vindaugo og levande lys. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
31. juli
Svampar (Fungi) bildar vid sidan om djur, växter och protister ett eget rike bland organismerna. Riket omfattar ungefär 100 000 beskrivna arter; det faktiska antalet arter kan vara så högt som 1 500 000. De skiljer sig från växterna genom att de saknar klorofyll och är heterotrofa, och de skiljer sig från djuren genom att de absorberar sin föda snarare än äter den samt att de har cellväggar (av kitin och glukaner). Svamparna anses vara monofyletiska, det vill säga att det har funnits en ursprunglig art som alla svampar, och enbart svampar, härstammar från.
Läran om svampar kallas mykologi. Svensken Elias Magnus Fries sägs ofta vara den moderna mykologins fader. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik