Det græske alfabet: Forskelle mellem versioner

11.739 bytes tilføjet ,  for 6 år siden
(Fønikerne, Unicode, aktuelle værdier)
{{GræskeGrekiska bogstaverbokstäver}}
Det [[Græsk (sprog)|græske sprog]] bliver skrevet i det '''græske alfabet'''. Det græske [[alfabet]] blev udviklet i [[klassisk tid]] (omkring det [[9. århundrede f.Kr.]]). Det græske alfabets [[bogstav]]er bliver anvendt til mange forskellige formål: matematiske symboler, [[stjerne#Navngivning af stjerner|stjernenavne]], [[etologi]], navne på amerikanske studenterforeninger og så videre.
 
Det '''grekiska alfabetet''' utvecklades under klassisk tid (omkring [[800-talet f.Kr. (sekel)|800-talet f.Kr.]]) och används än idag för att i skrift uttrycka det [[grekiska|grekiska språket]]. Dess [[bokstav|bokstäver]] användes ursprungligen också för att beteckna siffror och tal, och de har med tiden även kommit att användas för en rad andra syften: som matematiska symboler, namn på stjärnor och så vidare. Det grekiska alfabetet är ursprunget till dagens övriga moderna europeiska skriftsystem, de [[latinska alfabetet|latinska]] och [[kyrilliska alfabetet|kyrilliska]] alfabeten.
== Oversigt ==
Det antages, at det græske alfabet blev bragt til [[Grækenland]] af [[Fønikerne|fønikisk]]e købmænd. Det er uomtvisteligt, at det græske alfabet blev afledt af et tidligere [[semitisk alfabet]], men den nøjagtige kilde til det græske alfabet er usikker.
 
Det är oomtvistat att det grekiska alfabetet har utvecklats ur någon äldre form av semitiskt skriftsystem, troligtvis det [[feniciska alfabetet]], som enligt traditionen skulle förmedlats till grekerna via kontakter med [[Fenicien|feniciska]] handelsmän. Källor som ''Coulmas'' (1989: 142), ''Naveh'' (1979:55) och [[Nationalencyklopedin]] (1992:Band 8,40) nämner bara det feniciska alfabetet som ursprung, men andra teorier finns också, bl.a anger ''Sass'' (94) Proto-Kanaaneiska (till exempel [[ugaritiska alfabetet]]). Ytterligare ursprung har också föreslagits, såsom [[Egypten]], [[Assyrien]] och [[Minoiska Kreta]] eller rent av möjligheten att flera olika språk och nationer varit inblandade samtidigt, den s.k. [[polygenetiska teorin]].
I [[antikken]] skrev grækerne kun med store bogstaver. De små bogstaver opstod af [[papyrus]]skriftens mere bløde udgave af de store bogstaver. De små ("minuskler") blev først almindelige i [[middelalderen]] . Det er årsagen til at bogstavet [[San (bogstav)|San]] ikke har et lille bogstav.
 
Innan det grekiska alfabetet skapades, användes andra skriftsystem för att skriva grekiska. Från [[1200-talet f.Kr.]] finns grekiska texter skrivna med stavelseskriften [[Linear B]] bevarade, och liknande system användes på Cypern ända fram till ca. 200 f.Kr.
Grækernes talsystem var beslægtet med [[romertal]]let og bogstaverne, der hver havde en talværdi overtaget direkte fra det [[semitiske alfabet]]. Visse bogstaver, der ikke længere blev anvendt i klassisk græsk, fortsatte som taltegn som digamma, koppa og sampi.
 
== Hovedtabel ==
De græske bogstaver og deres afledninger er som følger (udtalen er transkiberet i henhold til [[SAMPA]]):{{-}}
 
'''Klassiske bogstaver'''
 
== Alfabetet ==
De grekiska bokstäverna och deras ursprung enligt nedan (uttal i enlighet med [[IPA]]):
{|class=wikitable
|-
! rowspan="3" | BogstavBokstav
! colspan="4" | NavnNamn
! rowspan="2" colspan="3" | UdtaleUttal
! rowspan="3" | [[Talværdi]]Siffervärde
! rowspan="3" | TilsvarendeMotsvarande, [[HebraiskHebreiska alfabetalfabetet|hebraiskhebreisk]] bogstavbokstav
! rowspan="3" | HTML-entitet
|-
! rowspan="2" | GræskGrekiska
! rowspan="2" | TraditionelTraditionellt transkriptionnamn
! colspan="2" | UdtaleUttal
|-
! klassiskt
! klassisk
! modernemodernt
! gammeläldre
! klassiskt
! klassisk
! modernemodernt
|-
| Α α
| ἄλφα / ἄλφα
| [[Alfa (bogstav)|Alfa]]
| {{IPA|[alfa]}}
| {{IPA|[alfa]}}
|  
| {{IPA|[a]}} {{IPA|[a:]}}
| {{IPA|[a]}}
| 1
| א 'Aleph
| α
|-
| Β β
| βῆτα / βῆ''''ταβῆτα
| [[Beta]]
| {{IPA|[bE:tabɛːta]}}
| {{IPA|[vita]}}
|  
| {{IPA|[b]}}
| {{IPA|[v]}}
| 2
| ב Beth
| β
|-
| Γ γ
| γάμμα / γά''''μμαγάμμα
| [[Gamma (bogstav)|Gamma]]
| {{IPA|[gammagamːa]}}
| {{IPA|[Gamaɣama]}}
|  
| {{IPA|[g]}}
| {{IPA|[j]}} førföre {{IPA|[e]}} eller {{IPA|[i]}}; ellersannars {{IPA|[Gɣ]}}
| 3
| ג Gimel
| γ
|-
| Δ δ
| δέλτα / δέ''''λταδέλτα
| [[Delta (bogstav)|Delta]]
| {{IPA|[delta]}}
| {{IPA|[Deltaðelta]}}
|  
| {{IPA|[d]}}
| {{IPA|[Dð]}}
| 4
| ד Daleth
| δ
|-
| Ε ε
| ἒ ψιλόν / ἒ'''' ψιλόν
 
ψιλό''''ν
| [[Epsilon]]
| {{IPA|[epsilon]}}
| [e psilon]
| {{IPA|[epsilon]}}
| [e psilon]
|  
| {{IPA|[e]}}
| {{IPA|[e]}}
| 5
| ה He
| ε
|-
| Ζ ζ
| ζῆτα / ζῆ''''ταζῆτα
| [[Zeta (bogstav)|Zeta]]
| {{IPA|[dzɛːta]}}
| [dzE:ta]
| {{IPA|[zita]}}
|  
| {{IPA|[dz]}}
| {{IPA|[z]}}
| 7
| ז Zain
| ζ
|-
| Η η
| ἦτα / ῆ''''ταῆτα
| [[Eta]]
| {{IPA|[E:taɛːta]}}
| {{IPA|[ita]}}
| {{IPA|[E:ɛː]}} {{IPA|[h]}}
| {{IPA|[E:ɛː]}}
| {{IPA|[i]}}
| 8
| ח Heth
| η
|-
| Θ θ
| θῆτα / θῆ''''ταθῆτα
| [[Theta]]
| {{IPA|[θɛːta]}}
| [TE:ta]
| {{IPA|[Titaθita]}}
| {{IPA|[t_h]}}
| {{IPA|[Tθ]}}
| {{IPA|[Tθ]}}
| 9
| ט Thet
| θ
|-
| Ι ι
| ἰῶτα / ἰ''''ῶ''''ταἰῶτα
| [[Jota]] (Iota)
| {{IPA|[iO:taiɔːta]}}
| {{IPA|[jota]}}
|  
| {{IPA|[i]}} {{IPA|[i:]}}
| {{IPA|[i]}} {{IPA|[j]}}
| 10
| י Yodh
| ι
|-
| Κ κ
| κάππα / κά''''ππακάππα
| [[Kappa (bokstav)|Kappa]]
| {{IPA|[kappakapːa]}}
| {{IPA|[kapa]}}
|  
| {{IPA|[k]}}
| {{IPA|[k]}}
| 20
| ך כ Kaph
| κ
|-
| Λ λ
| λάμβδα / λά''''μβδαλάμβδα
| [[Lambda (bogstav)|Lambda]]
| {{IPA|[lambda]}}
| {{IPA|[lamda]}}
|  
| {{IPA|[l]}}
| {{IPA|[l]}}
| 30
| ל Lamed
| λ
|-
| Μ μ
| μῦ / μῦ''''
| [[My (bogstav)|My]]
| {{IPA|[my:myː]}}
| {{IPA|[mi]}}
|  
| {{IPA|[m]}}
| {{IPA|[m]}}
| 40
| ם מ Mem
| μ
|-
| Ν ν
| νῦ / νῦ''''
| [[Ny (bogstav)|Ny]]
| {{IPA|[ny:nyː]}}
| {{IPA|[ni]}}
|  
| {{IPA|[n]}}
| {{IPA|[n]}}
| 50
| ן נ Nun
| ν
|-
| Ξ ξ
| ξῖ / ξῖ''''
| [[Xi (bokstav)|Xi]] (Xei)
| {{IPA|[ksi:ksiː]}}
| {{IPA|[ksi]}}
|  
| {{IPA|[ks]}}
| {{IPA|[ks]}}
| 60
| ס Samekh
| ξ
|-
| Ο ο
| Ὂ μικρόν / ὂ'''' μικρόν
 
μικρό''''ν
| [[Omikron]]
| {{IPA|[omikron]}}
| {{IPA|[omikron]}}
|  
| {{IPA|[o]}}
| {{IPA|[o]}}
| 70
| ע `AinAyin
| ο
|-
| Π π
| πῖ / πῖ''''
| [[Pi (bogstavbokstav)|Pi]]
| {{IPA|[pi:piː]}}
| {{IPA|[pi]}}
|  
| {{IPA|[p]}}
| {{IPA|[p]}}
| 80
| ף פ Pe
| π
|-
| Ρ ρ
| ῥῶ / ῥ''''ῶ''''ῥῶ
| [[Rho (bogstav)|Rho]]
| {{IPA|[rO:rɔː]}}
| {{IPA|[ro]}}
|  
| {{IPA|[r]}}
| {{IPA|[r]}}
| 100
| ר Resh
| ρ
|-
| Σ σ
| rowspan="2" | σῖγμα / σῖ''''γμασῖγμα
| [[Sigma (bogstav)|Sigma]]
| rowspan="2" | {{IPA|[si:gmasiːgma]}}
| rowspan="2" | {{IPA|[sigma]}}
| rowspan="2" |  
| rowspan="2" | {{IPA|[s]}}
| rowspan="2" | {{IPA|[s]}}
| 200
| rowspan="2" | ש Sin / Shin
| σ
|-
|   ς
| (afsluttendeavslutande Sigmasigma)
|  
| ς
|-
| Τ τ
| ταῦ / ταῦ''''
| [[Tau (bogstav)|Tau]]
| {{IPA|[tau]}}
| {{IPA|[taf]}}
|  
| {{IPA|[t]}}
| {{IPA|[t]}}
| 300
| ת Taw
| τ
|-
| Υ υ
| ὒ ψιλόν / ὖ'''' ψιλόν
 
ψιλό''''ν
| [[Ypsilon]]
| {{IPA|[yːpsilon]}}
| [y:psilon]
| {{IPA|[ipsilon]}}
| {{IPA|[u]}}
| {{IPA|[y]}} {{IPA|[y:]}}
| {{IPA|[i]}}
| 400
| frånו Waw
| υ
|-
| Φ φ
| φῖ / φῖ''''
| [[Fi]] (Phei)
| {{IPA|[fi:fiː]}}
| {{IPA|[fi]}}
| {{IPA|[p_h]}}
| {{IPA|[f]}}
| {{IPA|[f]}}
| 500
| rowspan="43" | OmdiskuteretOmtvistat oprindelseursprung (se text)
| φ
|-
| Χ χ
| χῖ / χῖ''''
| [[Chi]] (Chei)
| {{IPA|[Ci:çiː]}}
| {{IPA|[Ciçi]}}
| {{IPA|[k_h]}} {{IPA|[ks]}}
| {{IPA|[Cç]}}
| {{IPA|[Cç]}}
| 600
| χ
|-
| Ψ ψ
| ψῖ / ψῖ''''
| [[Psi (bogstav)|Psi]] (Psei)
| {{IPA|[psi:psiː]}}
| {{IPA|[psi]}}
|  
| {{IPA|[ps]}}
| {{IPA|[ps]}}
| 700
| ψ
|-
| Ω ω
| ὦ μέγα / ὦ'''' μέ''''γαμέγα
| [[Omega (bogstav)|Omega]]
| {{IPA|[ɔːmega]}}
| [O:mega]
| {{IPA|[omeGaomeɣa]}}
|  
| {{IPA|[O:ɔː]}}
| {{IPA|[o]}}
| 800
| ωע Ayin
|-
|}
 
=== Bokstäver som inte längre används ===
'''Gamle bogstaver'''
Digamma, san, koppa och sampi försvann tidigt ur alfabetet, före den tid som nu kallas "den klassiska". Eftersom grekiska minuskler är ett senare påfund finns inga riktiga minuskelvarianter för dessa bokstäver utan de användes bara som [[siffra|siffersymboler]]. En speciell [[ligatur]] ekvivalent av digamma, kallad stigma användes på detta sätt.
 
{|class=wikitable
|-
! rowspan="3" | BogstavBokstav<ref name="ne">[[Nationalencyklopedin]]</ref>
<ref name="nicholas">Nick Nicholas: [http://www.tlg.uci.edu/~opoudjis/unicode/nonattic.html#digamma Digamma], [http://www.tlg.uci.edu/~opoudjis/unicode/other_ligatures.html#stigma Stigma], [http://www.tlg.uci.edu/~opoudjis/unicode/unicode_aitch.html#tackheta Heta], [http://www.tlg.uci.edu/~opoudjis/unicode/nonattic.html#san San], [http://www.tlg.uci.edu/~opoudjis/unicode/nonattic.html#sho Sjo], [http://www.tlg.uci.edu/~opoudjis/unicode/nonattic.html#koppa Koppa], [http://www.tlg.uci.edu/~opoudjis/unicode/other_nonattic.html#sampi Sampi]</ref>
! colspan="4" | Navn
! rowspan="2" colspan="34" | UdtaleNamn
! rowspan="2" colspan="3" | [[Talværdi]]Uttal
! rowspan="3" | Tilsvarende [[Hebraisk alfabet|hebraisk]] bogstavSiffervärde
! rowspan="3" | HTML-entitetMotsvarande [[Hebreiska alfabetet|hebreiska]] bokstav
|-
! rowspan="2" | GræskGrekiska
! rowspan="2" | TraditionelTraditionellt transkriptionnamn
! colspan="2" | UdtaleUttal
|-
! klassiskt
! klassisk
! modernemodernt
! gammeläldre
! klassiskt
! klassisk
! modernemodernt
|-
| colspan=11 | ''Numeriska tecken''
| [[Fil:Digamma uc lc.svg|30px|Ϝ ϝ]]
| δίγαμμα
| [[Digamma]]
| [wau]
| [digamma]
| [w]
| -
| -
| 6
| ו Waw
| Ϝ ϝ
|-
| Ϛ ϛ
| [[Fil:Stigma uc lc.svg|30px|Ϛ ϛ]]
| στίγμα
| [[Stigma (bogstav)|Stigma]]
|
| –
| {{IPA|[stigma]}}
| -
| -
| {{IPA|[st]}}
| 6
| -
| Ϛ ϛ
|-
| Ϟ ϟ
| [[Fil:Heta uc lc.svg|30px|Ͱ ͱ]]
| ήτα
| [[Heta]]
| [he:ta]
| –
| [h]
| -
| -
| –
| ח Heth
| Ͱ ͱ
|-
| [[Fil:San uc lc.svg|30px|Ϻ ϻ]]
| σάν
| [[San (bogstav)|San]]
| [san]
| –
| [s]
| -
| -
| –
| ץ צ Sade / Tzade
| Ϻ ϻ
|-
| [[Fil:Qoppa uc lc.svg|30px|Ϙ ϙ]]
| κόππα
| [[Koppa]]
| {{IPA|[koppakopːa]}}
| {{IPA|[koppakopa]}}
| {{IPA|[k]}}
| -
| -
| 90
| ק Qoph
| Ϙ ϙ
|-
| Ϡ ϡ
| [[Fil:Sampi uc lc T-shaped.svg|30px|Ͳ ͳ]]
| σαμπῖ
| [[Sampi]]
|
| –
| {{IPA|[sampi]}}
| {{IPA|[s:]}} {{IPA|[ks]}}
| -
| -
| 900
| ץ צ Sade / Tzade
| Ͳ ͳ
|-
| colspan=11 | ''Extra tecken i äldre alfabet''
|-
| Ϝ ϝ
| [[Fil:Sho uc lc.svg|30px|Ϸ ϸ]]
| βαῦ/δίγαμμα
| ―
| [[Digamma]]
| {{IPA|[wau]}}
| {{IPA|[digamːa]}}
| {{IPA|[w]}}
|
|
| 6
| ו Waw
|-
| Ͱ ͱ
| ἧτα
| [[Heta]]
| {{IPA|[heːta]}}
|
| {{IPA|[h]}}
|
|
|
| ח Heth
|-
| Ϻ ϻ
| σάν
| [[San]]
| {{IPA|[san]}}
| {{IPA|[san]}}
| {{IPA|[s]}}
|
|
|
| ץ צ Sade / Tzade
|-
| Ϸ ϸ
|
| [[Sjo]]
|
| –
|
| –
| {{IPA|[ʃ]}}
|
|
|
| ץ צ Sade / Tzade
|}
 
== Bokstavskombinationer och diftonger ==
{| class=wikitable
|-
! rowspan="2" | Bokstäver
! colspan="3" | Uttal
|-
! äldre
! klassiskt
! modernt
|-
| αι
| &nbsp;
| [aɪ]
| [ɛ]
|-
| ει
| [eɪ] [eː]
| [eɪ]
| [i]
|-
| οι
| &nbsp;
| [oɪ]
| [i]
|-
| υι
| &nbsp;
| [yɪ]
| [i]
|-
| αυ
| &nbsp;
| [aʊ]
| [av] före tonande ljud; [af] före tonlösa ljud
|-
| ευ
| &nbsp;
| [eʊ]
| [ev] före tonande ljud; [ef] före tonlösa ljud
|-
| ηυ
| &nbsp;
| [ɛːʊ]
| [iv] före tonande ljud;; [if] före tonlösa ljud
|-
| ου
| [oʊ] [oː]
| [uː]
| [u]
|-
| γγ (2)
| &nbsp;
| [ŋg]
| [ŋɣ]
|-
| γκ (2)
| &nbsp;
| [ŋk]
| [ŋk]
|-
| γχ (2)
| &nbsp;
| [ŋx]
| [ŋç]
|-
| μπ
| -
| -
| [b] i början av ett ord; [mb] i övrigt
| –
|-
| ץ צ Sade / Tzade
| Ϸ ϸντ
| -
| -
| [d] i början av ett ord; [nd] i övrigt
|}
(2): En del forskare betraktar [[agma]] som ett [[fonem]] i sig.
 
== Transkribering ==
[[Fil:Οβρυά ταμπέλα 2.jpg|miniatyr|350px|Grekiska vägskyltar. I [[Grekland]] används både grekiska alfabetet och [[latinska alfabetet]] på vägskyltar. Texten är gul för grekiska bokstäver och vit för latinska.]]
Denna tabell visar uttalsangivelse och transkription för klassisk grekiska <ref>Ebbe Wilborg: ''[http://www.norstedtsforlagsgrupp.se/upload/Rena%20grekiskan.pdf Rena grekiskan]'' sid 24, PDF</ref>
{| class = "wikitable"
!Grekisk bokstav!!Uttal!!Transkription
|-
|α || alfa || a
|-
|β || beta || b, v
|-
|γ || g || g
|-
|δ || d || d
|-
|ε || kort e || e
|-
|ζ || dz || z
|-
|η || äta || ē, e, i
|-
|θ || täta || th
|-
|ι || i,j || i
|-
|κ || k || k
|-
|λ || lambda || l
|-
|μ || my || m
|-
|ν || n || n
|-
|ξ || ksi || x
|-
|ο || kort å || o
|-
|π || pi || p
|-
|ρ || r || r
|-
|σ || sigma || s
|-
|τ || t || t
|-
|υ || y || y
|-
|φ || phi, fi || f
|-
|χ || k, ach-ljud|| ch
|-
|ψ || ps|| ps
|-
|ω || långt å || ō, o
|}
 
Denna tabell visar hur bokstavskombinationer skrivs om till latinska tecken.
{| class = "wikitable"
!Grekisk bokstav!!för klassisk text!!för modern text
|-
|αι || e|| e
|-
|αυ || au|| av, af
|-
|ει || i ||ei
|-
|ευ || eu|| ev, ef
|-
|ηυ || eu|| iv, if
|-
|οι ||oe, e||oi
|-
|ου || u ||ou
|-
|υι ||ui ||yi
|-
|γγ ||ng ||ng
|-
|γξ ||nx ||nx
|-
|γκ ||nc ||gk
|-
|γχ ||nch||nch
|-
|μπ ||mp || b, mp
|-
|ντ ||nt || nt
|}
 
Ortnamn brukar transkriberas efter klassisk transkription, i varje fall om de funnits sedan lång tid, till exempel Πειραιεύς → [[Pireus]] (nygrekiska Πειραιάς→Pireás).
 
== Historisk utveckling ==
[[Fil:NAMA Alphabet grec.jpg|miniatyr|300px|Grekiska alfabetet på keramik, [[Arkeologiska nationalmuseet i Aten]]]]
Den viktigaste innovationen jämfört med dess föregångare, det [[feniciska alfabetet]], var införandet av separata tecken för vokaler. Utan dessa skulle den grekiska skriften, till skillnad från feniciskan, bli praktiskt taget oförståelig, och de moderna arvtagarna av det grekiska skriftsystemet har bevarat detta. (Exempel på alfabeten med vokaler som INTE härstammar från det grekiska är [[Gamla turkiska alfabetet]], [[Etiopiska alfabetet]], [[Indiska alfabeten]] och [[Gamla Ungerska alfabetet]]). De första vokalerna var Alfa, Epsilon, Jota, Omikron och Ypsilon (kopierad från hebreiska Waw). Glid- och andningssmarkeringar, som i stort sett var överflödiga i grekiskan, modifierades, och i östgrekiska fick Eta också betydelsen av långt e-ljud. Slutligen infördes Omega för långt O-ljud.
 
Tre nya konsonanter - Phi, Chi och Psi, som lades till i slutet av alfabetet allt eftersom de togs i bruk, introducerades också. De behövdes huvudsakligen för aspirerande konsonanter som saknades i feniciskan. I västgrekiska kom Chi att få ljudvärdet /ks/ (och blev senare ursprunget till den latinska bokstaven X, snarare än Xi) och Psi ljudvärdet /k_h/. Under senantiken och medeltiden försvann de aspirerade ljudvärdena och de aspirerade tonlösa klusilerna övergick i tonlösa frikativer. Därför står idag Theta, Phi och Chi för respektive /T/, /f/ och /x/. De tre bokstävernas ursprung är omdiskuterat: Enligt ''Miller'' (53) kommer en Psi-liknande form (Ψ) av kappa från Proto-Kanaaneiska. Kappa stod troligtvis för /k/ såväl som /k_h/ i tidig grekisk ortografi och senare återinfördes den K-liknande kap från feniciskan för att kunna skilja på /k/ och /k_h/. Idag står Psi (Ψ) för /ps/, medan Chi (Χ) står för /x/ som utvecklats från den ursprungliga aspirerande velara klusilen. Ypsilon återinfördes också från feniciskan och har samma ursprung som Digamma (upphovet till vårt F). Vissa källor anser dock att Ψ är en ren grekisk innovation utan semitisk föregångare. ''Jensen'' (426) kopplar å andra sidan Psi till Ypsilon och Koppa/Phi och Safateniska tecken (''Jensen'' 463).
 
Andra bokstäver med omdiskuterat ursprung är Koppa, Φ (Phi), Χ (Chi) och Sampi. ''Bernal'' (116) och ''Brixhe'' (336) antar att Koppa ursprungligen stod för /k_w, k_w_h, g_w/. Dessa fonem förändrades sen mot /p, p_h, b/ och Koppa blev snart överflödigt. Medan Pi användes för både det aspirerade och oaspirerade fonemet kom Koppa att symbolisera det aspirerade ljudet. (Denna teori är mycket kontroversiell, men det finns paralleller till denna process: Det moderna ljudvärdet för kastalianskt <z> förklaras genom en fonetisk förändring från /dz/ över /ts/ till /θ/).
 
Vissa språkvetare menar att Phi är en ren grekisk uppfinning, medan ''Sampson'' (102) hävdar att den härstammar från Θ (Theta) och ''Swiggers'' (265) antar att bokstaven har Cypro-Minoiskt ursprung.
 
''Bernal'' (117) hävdar att Chi har ett sydsemitiskt ursprung; andra att den kan härledas ur Ξ (Xi) (''Jensen'' 462).
 
Sampi, vars namn troligtvis kommer från grekiska (ô) sán pi ('like pi') (''Jensen'' 462) är möjligtvis en nyare form av den semitiska bokstaven san som också finns i etruskiskan. I [[Jonisk grekiska]] stod Sampi för /ts/ (''Jensen''). ''Gercke'' ser Xi som en föregångare till Sampi. Bokstaven användes som alternativ till Sigma men vid klassisk tid hade den senare helt tagit över och Sampi försvann ur alfabetet.
 
Bokstäverna Waw (senare kallad Digamma) och Koppa försvann också. Den förra behövdes bara i de västliga dialekterna (där de via det [[etruskiska alfabetet]] gav upphov till dagens latinska F och Q) och den senare knappast alls. De levde emellertid kvar i det [[Grekiska siffror|joniska talbeteckningssystemet]] där de olika bokstäverna representerade specifika talvärden. San återinfördes också senare och stod för värdet 900. Tusentalsvärden uttrycktes genom en markering uppe till vänster om bokstaven ('A för 1000, 'B för 2000 etc).
 
Ursprungligen fanns det flera varianter av det grekiska alfabetet, de mest betydande västgrekisk (chalkidisk) och östgrekisk (jonisk) grekiska. Den förra gav upphov till det etruskiska alfabetet och sedermera det [[latinska alfabetet]]. Aten antog den joniska skriften som standard år 403 f.Kr. och snart därefter försvann de andra varianterna. De grekiska tecknen kom sedermera att alltid skrivas från vänster till höger, men ursprungligen var skrivsättet från höger till vänster (med asymmetriska tecken spegelvända) och därefter varierande - eller oftast alternerande fram och tillbaka, s.k. [[bustrofedon]].
 
Under medeltiden genomgick den grekiska skriften liknande förändringar som det romerska alfabetet: medan de gamla formerna behölls som en monumental skrift, kom "små bokstäver", via [[uncialskrift]] och slutligen [[minuskelskrift]], att ta över. Bokstaven σ (sigma), som skrevs som ς i slutet av ord, användes parallellt med modernare 'långa' och 'korta' s. [[Aristofanes från Bysans]] införde också accentering av de grekiska bokstäverna för att underlätta uttalet.
 
Grekerna var de första som generaliserade den alfabetiska användningen av vokaltecken. Hur medvetet detta gjordes eller ej är omtvistat och det är oklart om de över huvud taget gjorde samma distinktion mellan vokaler och konsonanter som vi gör idag. Flerspråkighet i samband täta handelskontakter mellan olika folkgrupper har framförts som en faktor för utvecklingen av alfabetiska skriftsystem och antagandet av det grekiska alfabetet är antagligen inte en enkel isolerad händelse utan resultatet av en flerskiktad process baserad på många semitiska skriftsystem.
 
== Se även ==
* [[Kyrilliska alfabetet]]
* [[Konventioner för naturvetenskapliga beteckningar]]
 
==Referenser==
 
===Noter===
<references>
</references>
 
===Källförteckning ===
== Se også ==
* Bernal, Martin. 1990. ''Cadmean letters.'' Winona Lake: Eisenbrauns.
{{Oldgræsk}}
* Coulmas, Florian. 1985. ''Sprache und Staat. Studien zur Sprachplanung.'' Berlin & NY: Walter de Gruyter.
* [[Fønikiske alfabet]]
* Coulmas, Florian. 1989. ''The writing systems of the world.'' Oxford: Basil Blackwell Ltd.
* Coulmas, Florian. 1996. ''The Blackwell encyclopaedia of writing systems.'' Oxford: Blackwell Publishers Ltd.
* Jensen, Hans. 1970. ''Sign, Symbol and Script.'' London: George Allen and Unwin Ltd. Transl. of ''Die Schrift in Vergangenheit und Gegenwart.'' VEB Deutscher Verlag der Wissenschaften. 1958, as revised by the author.
* Miller, D. Gary. 1994. ''Ancient scripts and phonological knowledge.'' Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.
* Naveh, Joseph. 1979. ''Die Entstehung des Alphabets.'' Transl. of ''Origins of the Alphabet.'' Zürich und Köln. Benziger.
* Naveh, Joseph. 1982. ''Early history of the alphabet. An introduction to West Semitic epigraphy and palaeography.'' Jerusalem: The Magnes Press, The Hebrew University. Leiden: E. J. Brill
* Sampson, Geoffrey. 1985. ''Writing systems.'' London (etc.): Hutchinson.
* Sass, Benjamin. 1991. ''Studia Alphabetica. On the origin and early history of the Northwest Semitic, South Semitic and Greek alphabets.'' CH-Freiburg: Universitätsverlag Freiburg Schweiz. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.
 
== EksterneExterna henvisningerlänkar ==
* Grekiska alfabetet - [http://unicode.org/charts/PDF/U0370.pdf Unicode 6.0]
{{Commonskat|Greek writing}}
* Translitterering online mellan [http://tanto-system.se/transliteration/index.html?l=el modern grekiska och svenska]
* Græske alfabet – [http://unicode.org/charts/PDF/U0370.pdf Unicode 8.0]
{{Commons|Greek alphabet|Grekiska alfabetet}}
 
[[Kategori:GrækenlandGrekiska i antikkenalfabetet]]
[[Kategori:Græske alfabet| Wikipedia:Basartiklar]]
Anonym bruger