Wikipedia

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/august 2007

< Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år
I dag er det torsdag, 25. april 2024; klokken er 13:55 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel redigér

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her redigér

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:


1. august

Vietnamesiska (tiếng Việt eller mer sällan Việt ngữ) är det officiella språket i Vietnam. Det talas av cirka 80 miljoner människor. Medan Vietnam var en del av det franska kolonialväldet var språket känt som annamitiska. Det är modersmål för viet-folket (eller kinh-folket) som utgör 86 % av Vietnams befolkning och för cirka 3 miljoner utlandsvietnameser, av vilka cirka hälften bor i USA. Det talas också som andraspråk av minoritetsfolken i Vietnam.

Vietnamesiska ingår i den austroasiatiska språkfamiljen, och det är det språk som utan jämförelse har flest talare i språkfamiljen; språket har många gånger fler talare än alla de andra austroasiatiska språken tillsammans. Stora delar av ordförrådet har lånats in från kinesiska. Vietnamesiska skrevs ursprungligen med kinesiska tecken. Det vietnamesiska alfabet som används i dag är en utökning av det latinska alfabetet, med diakritiska tecken för ton och vissa bokstäver.
se - se svensk - diskussion - historik

2. august

Perserkrigene eller de gresk-persiske krigene var en serie konflikter mellom den greske verden og det persiske riket som startet rundt 500 f.Kr. og varte til 448 f.Kr. Begrepet henviser vanligvis til de to persiske invasjonene av det greske fastlandet i 490 f.Kr. og 480–479 f.Kr. I begge tilfellene lyktes de allierte grekerne i å beseire perserne. Ikke alle grekere kjempet mot perserne; noen var nøytrale, mens andre var allierte med Persia. Perserkrigene markerer skillet mellom arkaisk tid og klassisk tid i gresk historie.

Det som i dag er kjent om denne konflikten stammer hovedsakelig fra greske kilder, først og fremst Herodot, og i mindre grad noen romerske forfattere. Perserne ble en del av gresk historie etter at de i 546 f.Kr. erobret lydierne og dermed de greske bystatene i Jonia som tidligere var under lydierne. Et forsøk i 499 f.Kr. på å gjeninsette aristokratene i Naxos slo feil og jonierne gjorde opprør mot perserne. Symbolsk hjelp som ikke forandret det endelige utfallet, persisk seier, ble sendt fra det greske fastlandet. Mardonios drev et felttog i Thrakia i 492 f.Kr. for å konsolidere den persiske makten, men han ble stoppet av en storm. En amfibiestyrke under Datis og Artafernes jevnet Eretria med jorden, men den ble beseiret i slaget ved Marathon noen få dager senere av general Miltiades av Athen. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik

3. august

Ærfuglen, Somateria mollissima, er ei stor marin dykkand som held til ved kysten i dei nordlege polarområda. Hannfuglane har eit lett kjennbart mønster av svarte og kvite felt medan hoene er brunspetta. Fuglen har vore kjelde til egg og dyrebare dun sidan førhistorisk tid, og blir fortsatt halde halvvegs som husdyr i det nordlege Noreg og på Island.

Duna ærfuglen fôrar reiret sitt med er særskilt mjuke, og er derfor mykje ettertrakta som fyll i dyner og liknande. Edderdun skil seg frå andre typar ved at dei ikkje har stilk, men mothaker som hektar seg i kvarandre, slik at dei dannar ein mjuk, samanhengande dott. Dunsanking har vore ein viktig næringsveg langs kysten, og fuglar og menneske har utvikla eit samspel som begge har nytte av. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

4. august

Vietnamesiska (tiếng Việt eller mer sällan Việt ngữ) är det officiella språket i Vietnam. Det talas av cirka 80 miljoner människor. Medan Vietnam var en del av det franska kolonialväldet var språket känt som annamitiska. Det är modersmål för viet-folket (eller kinh-folket) som utgör 86 % av Vietnams befolkning och för cirka 3 miljoner utlandsvietnameser, av vilka cirka hälften bor i USA. Det talas också som andraspråk av minoritetsfolken i Vietnam.

Vietnamesiska ingår i den austroasiatiska språkfamiljen, och det är det språk som utan jämförelse har flest talare i språkfamiljen; språket har många gånger fler talare än alla de andra austroasiatiska språken tillsammans. Stora delar av ordförrådet har lånats in från kinesiska. Vietnamesiska skrevs ursprungligen med kinesiska tecken. Det vietnamesiska alfabet som används i dag är en utökning av det latinska alfabetet, med diakritiska tecken för ton och vissa bokstäver.
se - se svensk - diskussion - historik

5. august

Anna av Storbritannien, Anna Stuart, född 6 februari 1665, död 1 augusti 1714, blev drottning av England, Skottland och Irland 8 mars 1702. 1 maj 1707, då England och Skottland enades i ett enda kungarike, blev Anna Storbritanniens första regent. Hon regerade till sin död och hon blev den sista monarken i Huset Stuart. Hon efterträddes av släktingen Georg I, i Huset Hannover.

Annas liv var fyllt av kriser i samband med tronföljden. Hon led av Hughes syndrom eller 'klibbigt blod' vilket ledde till missfall och dödfödda barn. Att både Anna och hennes syster misslyckades att få någon arvinge som överlevde barndomen ledde till en tronföljdskris, eftersom i brist på en protestantisk tronföljare kunde den katolske James Francis Edward Stuart (the "Old Pretender", "den gamle pretendenten"), son till Jakob II, försöka göra anspråk på tronen. Under Annas regeringstid utvecklades tvåpartisystemet.
se - historik

6. august

Hundefamilien (Canidae) kalles også hundedyr, og er en naturlig gruppe med rovdyr i klassen av pattedyr. Gruppen oppsto trolig under eocen epoken, for om lag 40 millioner år siden, noe som gjør den til den eldste rovdyrfamilien vi kjenner til. Familien hadde tre samtidige linjer, representert ved underfamiliene Caninae (moderne hunder), Hesperocyoninae (forhistoriske arkaiske hunder), og Borophaginae (forhistoriske hyenelignende hunder). Både Hesperocyoninae og Borophaginae er utdød.

Familien deles ofte inn i de to delgruppenene rever (Vulpini eller ekte vulpider) og hunder (Canini eller ekte canider), som tilsammen består av 13 slekter og 36 nålevende arter. I tillegg kommer cozumel grårev, som nylig er oppdaget, men kan være utdødd (og fortsatt ikke ordentlig klassifisert), og falklandsulv, som er utdødd. Falklandsulven er klassifisert i en egen slekt (den 14.) som døde ut sammen med arten.

Det mest karakteristiske trekket med disse dyrenes skjelett, sammenlignet med andre rovdyr, er lemmenes lengde i forhold til kroppens størrelse. De fleste står langstrakt oppreist på halvstive bein som ender i fire velutviklede labber som har tykke poter (tråputer) på undersiden, Hver av framlabbene har enten fire eller fem tær og hver baklabbene alltid fire tær. Tærne er utstyrt med klør som ikke kan trekkes inn. De går faktisk på tærne og kalles derfor tågjengere. Tærne har blitt spesielt tilpasset foten for å motstå trykkbelastningen når de løper. les mer..
se - se norsk - diskussion - historik

7. august

Lyn er ei kraftig naturleg elektrostatisk utladning som oppstår i torevêr. Den elektriske utladninga er etterfulgt av eit skarpt synleg lys og andre former for elektromagnetisk stråling. Den elektriske straumen som strøymer gjennom utladingskanalen varmar raskt opp lufta til plasma og utvidar lufta. Dette fører til ei akustisk sjokkbølgje i atmosfæren som me høyrer som torebrak.

I snitt blir jorda treft av 100 lynnedslag kvart sekund. Ulike typar lyn skadar årleg omlag 2 000 menneske i verda. Det finst eigentleg ingen trygge plassar utandørs i torevêr. Ein av dei beste plassane er inni ein bil som verkar som eit slags faradaybur. Innandørs vernar ofte lynavleiarar mot skader. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

8. august

Norrlands nation, Uppsala är den största studentnationen i Uppsala. Nationen riktar sig främst till studerande från Norrland vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, men även studerande vid andra eftergymnasiala skolor kan beviljas medlemskap. Vid Uppsala universitet är medlemskap i en nation obligatoriskt, så kallat nationsobligatorium. Nationen är religiöst och partipolitiskt obunden och ger sina medlemmar tillgång till bibliotek, studieplatser, bostäder, stipendier samt möjligheter att delta i många olika idrotts-, kultur- och nöjessaktiviteter.

se - se svensk - diskussion - historik

9. august

Hundefamilien (Canidae) kalles også hundedyr, og er en naturlig gruppe med rovdyr i klassen av pattedyr. Gruppen oppsto trolig under eocen epoken, for om lag 40 millioner år siden, noe som gjør den til den eldste rovdyrfamilien vi kjenner til. Familien hadde tre samtidige linjer, representert ved underfamiliene Caninae (moderne hunder), Hesperocyoninae (forhistoriske arkaiske hunder), og Borophaginae (forhistoriske hyenelignende hunder). Både Hesperocyoninae og Borophaginae er utdød.

Familien deles ofte inn i de to delgruppenene rever (Vulpini eller ekte vulpider) og hunder (Canini eller ekte canider), som tilsammen består av 13 slekter og 36 nålevende arter. I tillegg kommer cozumel grårev, som nylig er oppdaget, men kan være utdødd (og fortsatt ikke ordentlig klassifisert), og falklandsulv, som er utdødd. Falklandsulven er klassifisert i en egen slekt (den 14.) som døde ut sammen med arten.

Det mest karakteristiske trekket med disse dyrenes skjelett, sammenlignet med andre rovdyr, er lemmenes lengde i forhold til kroppens størrelse. De fleste står langstrakt oppreist på halvstive bein som ender i fire velutviklede labber som har tykke poter (tråputer) på undersiden, Hver av framlabbene har enten fire eller fem tær og hver baklabbene alltid fire tær. Tærne er utstyrt med klør som ikke kan trekkes inn. De går faktisk på tærne og kalles derfor tågjengere. Tærne har blitt spesielt tilpasset foten for å motstå trykkbelastningen når de løper. les mer..
se - se norsk - diskussion - historik

10. august

Lyn er ei kraftig naturleg elektrostatisk utladning som oppstår i torevêr. Den elektriske utladninga er etterfulgt av eit skarpt synleg lys og andre former for elektromagnetisk stråling. Den elektriske straumen som strøymer gjennom utladingskanalen varmar raskt opp lufta til plasma og utvidar lufta. Dette fører til ei akustisk sjokkbølgje i atmosfæren som me høyrer som torebrak.

I snitt blir jorda treft av 100 lynnedslag kvart sekund. Ulike typar lyn skadar årleg omlag 2 000 menneske i verda. Det finst eigentleg ingen trygge plassar utandørs i torevêr. Ein av dei beste plassane er inni ein bil som verkar som eit slags faradaybur. Innandørs vernar ofte lynavleiarar mot skader. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

11. august

Norrlands nation, Uppsala är den största studentnationen i Uppsala. Nationen riktar sig främst till studerande från Norrland vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, men även studerande vid andra eftergymnasiala skolor kan beviljas medlemskap. Vid Uppsala universitet är medlemskap i en nation obligatoriskt, så kallat nationsobligatorium. Nationen är religiöst och partipolitiskt obunden och ger sina medlemmar tillgång till bibliotek, studieplatser, bostäder, stipendier samt möjligheter att delta i många olika idrotts-, kultur- och nöjessaktiviteter.

se - se svensk - diskussion - historik

12. august

Pieter Bruegel d.ä., född omkring 1527, död 1569 i Bryssel, var en inflytelserik nederländsk renässansmålare. I sina målningar överförde Bruegel renässansens idealiserade människobild på bondeståndet, som han skildrar både i hårt arbete och i fest. Bruegels poetiskt realistiska landskap utövade stort inflytande på konsten i Flandern och i norra Nederländerna.
se - historik

13. august

Irlands geografi. Øya Irland ligger ved Atlanterhavet. Erosjon fra havet har formet den opprevne vestlige kystlinjen, som har mange øyer, halvøyer og bukter. Det viktigste geografiske kjennetegnet ved Irland er den lavtliggende sentrale sletten omgitt av en ring av fjell langs kysten. Det høyeste fjellet er Carrauntuohill (irsk: Corrán Tuathail), som er 1 038 meter over havet. Det er flere større innsjøer langs elvene i Irland, med Lough Neagh som den største. Den lengste elven i Irland er Shannon som er 340 km lang, fra utspringet i Cavan til utløpet i Atlanteren sør for Limerick.

Øya Irland er politisk delt mellom den selvstendige Republikken Irland og Nord-Irland, (som er del av Storbritannia) i nordøst. Øya har et totalt areal på 84 079 km², hvorav 83 % tilhører republikken. Øya har kyst mot Atlanterhavet i nord og vest og sør. Mellom Irland og øya Storbritannia i øst, ligger Irskesjøen. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik

14. august

Petter Dass (1647–1707, truleg dødsdato 17. august) var ein norsk teolog, prest og diktar frå Helgeland i Nord-Noreg. Han er ein kjend representant for barokken i norsk litteraturhistorie, men er også ein figur i mange segner i folkeleg tradisjon. I tillegg til å vere prest dreiv Petter Dass òg med jordbruk og handel. Petter Dass skreiv songar og rimbrev gjennom heile sitt vaksne liv, men berre Dalevisa vart trykt medan han levde. På 1700-talet kom bøkene hans ut i mange opplag, Katekismesongane var den som fekk størst utbreiing blant folk flest. På midten av 1800-talet møtte diktinga hans ny interesse også i den kulturelle eliten, og då var det spesielt Nordlands Trompet som vart heldt fram. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

15. august

Den svenska drottningen Victoria av Baden föddes i Baden 1862 och gifte sig vid 19 års ålder med den svenske kronprinsen Gustav. Hon var dottersons dotter till Gustav IV Adolf och ättling till Gustav Vasa, vilket vid den tiden vägde tungt. Hennes svärfader Oscar II ville dessutom knyta starkare band till Tyskland och äktenskapet var även en politisk allians. Victoria hade hela livet besvär med hälsan med ständiga hostningar och luftrörskatarr och Tullgarns slott ansågs vara alltför fuktigt. 1902 hittade hon själv en lämplig plats i närheten av Borgholms slottsruin på Öland och där lät hon bygga sommarvillan Solliden. Huset uppfördes i italiensk stil, inspirerad av Axel Munthes villa utanför Capri, San Michele.
se - se svensk - diskussion - historik

16. august

Irlands geografi. Øya Irland ligger ved Atlanterhavet. Erosjon fra havet har formet den opprevne vestlige kystlinjen, som har mange øyer, halvøyer og bukter. Det viktigste geografiske kjennetegnet ved Irland er den lavtliggende sentrale sletten omgitt av en ring av fjell langs kysten. Det høyeste fjellet er Carrauntuohill (irsk: Corrán Tuathail), som er 1 038 meter over havet. Det er flere større innsjøer langs elvene i Irland, med Lough Neagh som den største. Den lengste elven i Irland er Shannon som er 340 km lang, fra utspringet i Cavan til utløpet i Atlanteren sør for Limerick.

Øya Irland er politisk delt mellom den selvstendige Republikken Irland og Nord-Irland, (som er del av Storbritannia) i nordøst. Øya har et totalt areal på 84 079 km², hvorav 83 % tilhører republikken. Øya har kyst mot Atlanterhavet i nord og vest og sør. Mellom Irland og øya Storbritannia i øst, ligger Irskesjøen. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik

17. august

Petter Dass (1647–1707, truleg dødsdato 17. august) var ein norsk teolog, prest og diktar frå Helgeland i Nord-Noreg. Han er ein kjend representant for barokken i norsk litteraturhistorie, men er også ein figur i mange segner i folkeleg tradisjon. I tillegg til å vere prest dreiv Petter Dass òg med jordbruk og handel. Petter Dass skreiv songar og rimbrev gjennom heile sitt vaksne liv, men berre Dalevisa vart trykt medan han levde. På 1700-talet kom bøkene hans ut i mange opplag, Katekismesongane var den som fekk størst utbreiing blant folk flest. På midten av 1800-talet møtte diktinga hans ny interesse også i den kulturelle eliten, og då var det spesielt Nordlands Trompet som vart heldt fram. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

18. august

Den svenska drottningen Victoria av Baden föddes i Baden 1862 och gifte sig vid 19 års ålder med den svenske kronprinsen Gustav. Hon var dottersons dotter till Gustav IV Adolf och ättling till Gustav Vasa, vilket vid den tiden vägde tungt. Hennes svärfader Oscar II ville dessutom knyta starkare band till Tyskland och äktenskapet var även en politisk allians. Victoria hade hela livet besvär med hälsan med ständiga hostningar och luftrörskatarr och Tullgarns slott ansågs vara alltför fuktigt. 1902 hittade hon själv en lämplig plats i närheten av Borgholms slottsruin på Öland och där lät hon bygga sommarvillan Solliden. Huset uppfördes i italiensk stil, inspirerad av Axel Munthes villa utanför Capri, San Michele.
se - se svensk - diskussion - historik

19. august

T-26 var en lätt stridsvagn som användes av Sovjetunionen från 1930-talet till andra världskriget. Den baserade sig på den brittiska stridsvagnen Vickers 6-Ton som ansetts vara en av 1930-talets mest lyckade stridsvagnskonstruktioner.

T-26 kom att utgöra stommen i Röda arméns stridsvagnsstyrkor fram till slutet av 1941. Stridsvagnen kom även att tjänstgöra länge i många andra länders arméer. T-26 ansågs vara en av de bästa stridsvagnarna i världen under nästan ett decennium och sammanlagt tillverkades cirka 12 000 av den. Vid andra världskrigets utbrott skulle dock den föråldrade T-26:an snart utklassas av motståndarens stridsvagnar och speciellt av den tyska stridsvagnstaktiken. Trots att T-26:s rykte skulle befläckas av dess dåliga framgång mot tyskarna var den de facto en stridsvagn att räkna med i början av kriget och skulle komma att användas i stor grad i finska vinterkriget och vid sovjet-japanska gränskriget 1939.
se - historik

20. august

Blåhval (Balaenoptera musculus) eller blåkval er det største dyret som noen gang har levd på Jorden, uansett tid og art. Tungen kan veie like mye som en elefant, hjertet er så stort som en bil, og noen av blodkarene så store at et menneske kan svømme der. Ironisk nok kan det vitenskapelige navnet bety liten mus.

Blåhvalen, som er en finnhval og tilhører bardehvalene, er et sjøpattedyr som kan bli mer enn 31 meter lang og veie 200 tonn eller mer. Hannene kalles okser, hunnene kuer og avkommet kalver.

Blåhvalen har en strømlinjeformet kropp og er mørk gråblå i fargen (skinnet fra havet gjør den mer blå enn den egentlig er), men kan ha spragler. I munnen har den 540-790 sorte barder som blir inntil 1 meter lange og henger ned fra overkjeven. Langt bak på på ryggen sitter en, i forhold til kroppsstørrelsen, ubetydlig ryggfine, ca. 30-40 cm høy. Ryggfinnen blir bare synlig et kort øyeblikk når hvalen ruller framover for å dykke. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

21. august

Reinrose (Dryas octopetala) er ei fjellplante som veks på laus, kalkrik grunn i kjølige strøk på den nordlege halvkula. Planten har vore brukt som medisin i fleire samfunn, har gjeve namn til Dryas-tida, og er fylkesblom for Sør-Trøndelag.

Reinrosa høyrer til rosefamilien. Blada er bukttagga. Dei liknar på små eikeblad, noko som var grunnen til at Linné kalla reinrosa for Dryas, etter dryadene, små skognymfer som etter gresk mytologi budde i eiketre. Octopetala kjem av octo, 'åtte', og petala, 'kronblad'. Åtte er eit uvanleg tal på kronblad i rosefamilien. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

22. august

Gröngöling (Picus viridis) är en fågel inom familjen hackspettar. Gröngölingen, som är en av de vanligaste hackspettarna i Europa, är en stannfågel som tillhör släktet Picus, vilka är hackspettarter med gröngrå fjäderdräkt. Hackspetten kan bli cirka 32 cm lång och kan mäta upp till 52 cm mellan vingspetsarna och könen blir ungefär jämnstora. Både hona och hane kan, förutom den gröngråa fjäderdräkten, kännas igen på den röda hjässan och nacken. Den dagaktiva gröngölingen befinner sig ofta på marken, till skillnad från de flesta andra hackspettar och dess huvudföda är myror som den effektivt fångar med sin cirka 10 cm långa tunga med hullingar.

Gröngölingen förekommer uteslutande i större delen av Europa, men saknas på vissa öar samt i de nordligaste delarna. I övrigt uppträder den i sydvästra Asien och i nordvästra Afrika.
se - se svensk - diskussion - historik

23. august

Blåhval (Balaenoptera musculus) eller blåkval er det største dyret som noen gang har levd på Jorden, uansett tid og art. Tungen kan veie like mye som en elefant, hjertet er så stort som en bil, og noen av blodkarene så store at et menneske kan svømme der. Ironisk nok kan det vitenskapelige navnet bety liten mus.

Blåhvalen, som er en finnhval og tilhører bardehvalene, er et sjøpattedyr som kan bli mer enn 31 meter lang og veie 200 tonn eller mer. Hannene kalles okser, hunnene kuer og avkommet kalver.

Blåhvalen har en strømlinjeformet kropp og er mørk gråblå i fargen (skinnet fra havet gjør den mer blå enn den egentlig er), men kan ha spragler. I munnen har den 540-790 sorte barder som blir inntil 1 meter lange og henger ned fra overkjeven. Langt bak på på ryggen sitter en, i forhold til kroppsstørrelsen, ubetydlig ryggfine, ca. 30-40 cm høy. Ryggfinnen blir bare synlig et kort øyeblikk når hvalen ruller framover for å dykke. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

24. august

Reinrose (Dryas octopetala) er ei fjellplante som veks på laus, kalkrik grunn i kjølige strøk på den nordlege halvkula. Planten har vore brukt som medisin i fleire samfunn, har gjeve namn til Dryas-tida, og er fylkesblom for Sør-Trøndelag.

Reinrosa høyrer til rosefamilien. Blada er bukttagga. Dei liknar på små eikeblad, noko som var grunnen til at Linné kalla reinrosa for Dryas, etter dryadene, små skognymfer som etter gresk mytologi budde i eiketre. Octopetala kjem av octo, 'åtte', og petala, 'kronblad'. Åtte er eit uvanleg tal på kronblad i rosefamilien. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

25. august

Gröngöling (Picus viridis) är en fågel inom familjen hackspettar. Gröngölingen, som är en av de vanligaste hackspettarna i Europa, är en stannfågel som tillhör släktet Picus, vilka är hackspettarter med gröngrå fjäderdräkt. Hackspetten kan bli cirka 32 cm lång och kan mäta upp till 52 cm mellan vingspetsarna och könen blir ungefär jämnstora. Både hona och hane kan, förutom den gröngråa fjäderdräkten, kännas igen på den röda hjässan och nacken. Den dagaktiva gröngölingen befinner sig ofta på marken, till skillnad från de flesta andra hackspettar och dess huvudföda är myror som den effektivt fångar med sin cirka 10 cm långa tunga med hullingar.

Gröngölingen förekommer uteslutande i större delen av Europa, men saknas på vissa öar samt i de nordligaste delarna. I övrigt uppträder den i sydvästra Asien och i nordvästra Afrika.
se - se svensk - diskussion - historik

26. august

Indoariska språk är en gren av den indoeuropeiska språkfamiljen. Den är framför allt utbredd i Sydasien. Tillsammans med de iranska språken bildar de indoariska den gemensamma indoiranska undergruppen inom de indoeuropeiska språken. De sammanlagt över 100 indoariska språken som talas i dag har omkring en miljard talare, främst i norra och centrala Indien, i Pakistan, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka och på Maldiverna. Till de viktigaste indoariska språken hör hindi, det nära besläktade urdu, bengali, ytterligare indiska regionala språk samt det klassiska språket sanskrit. De indoariska språken är inte besläktade med de dravidiska språken, som talas i södra Indien, men genom långvarig språkkontakt har de utvecklat många gemensamma drag.
se - historik

27. august

Svensk er et østskandinavisk språk som tales først og fremst i Sverige, på Åland og i deler av Finland av rundt 9 000 000 mennesker. Det er i nær slekt med dansk og norsk, og brukere av de tre språkene har som regel små vanskeligheter med å forstå hverandre. Svensk skiller seg ut blant annet med sin prosodi, som kan variere markant mellom ulike dialektområder. I dette inngår både aspekter som trykk og i visse fall tone. Språket har et relativt stort antall vokaler, som har både korte og lange varianter, og danner til sammen 17 vokalfonemer (kort [e] og [ɛ] sammenfaller). Et unikt aspekt av svensk er også den såkalte sje-lyden (den første lyden i ordet «skjuta»), som finnes i mange ulike dialektale varianter. Selv om lignende lyder, med tydelige labialiserende uttale, finnes i mange språk, er svensk muligens det eneste språket i verden som benytter lyden som et fonem. Også den svenske uttalen av den skrevne vokalen u (både som lang [ʉ] og kort [ɵ]) er globalt sett uvanlig, selv om uttalen i ulike svenske dialekter varierer. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

28. august

Norske Gaardnavne er eit bokverk som vart utgjeve i åra frå 1897 til 1924 etter manuskript utarbeidd av professor Oluf Rygh. Bokverket inneheld normert skrivemåte, opplysningar om uttale, historiske skrivemåtar og tolkingsframlegg til namna på matrikkelgardane i Noreg. Det er vorte eit standardverk om stadnamn i Noreg, og eit føredøme for liknande publikasjonar i Sverige og Danmark.

I arbeidet med verket vart det samla informasjon om skrivemåtar av stadnamn frå tida før det språklege skiftet frå gamalnorsk til dansk skriftmål mot slutten av mellomalderen. I verket er det drøfta kva for grammatisk form namna har - mellom anna kjønn, tal, kasus og om namnet står i bunden eller ubunden form. Det er òg gjort greie for lydlege endringar gjennom tidene, om slike er dokumenterte. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

29. august

Sverige under Kalmarunionen behandlar Sveriges historia mellan åren 1397 och 1520, då Sverige tillsammans med Danmark och Norge ingick i Kalmarunionen.

Till följd av de släkt- och vänskapsband som fanns mellan aristokratin i de nordiska länderna förenades dessa 1397 i Kalmarunionen. Genom unionen kunde länderna bli en motvikt mot den nordtyska Hansan. Ett återkommande stridsämne var maktfördelningen mellan centrum och riksråden i de tre länderna, något som ledde till att det i Sverige valdes riksföreståndare. Kampen om makten mellan Danmark och Sverige innebar att Skåne och Götaland förhärjades av trupper vid flera tillfällen.
se - se svensk - diskussion - historik

30. august

Svensk er et østskandinavisk språk som tales først og fremst i Sverige, på Åland og i deler av Finland av rundt 9 000 000 mennesker. Det er i nær slekt med dansk og norsk, og brukere av de tre språkene har som regel små vanskeligheter med å forstå hverandre. Svensk skiller seg ut blant annet med sin prosodi, som kan variere markant mellom ulike dialektområder. I dette inngår både aspekter som trykk og i visse fall tone. Språket har et relativt stort antall vokaler, som har både korte og lange varianter, og danner til sammen 17 vokalfonemer (kort [e] og [ɛ] sammenfaller). Et unikt aspekt av svensk er også den såkalte sje-lyden (den første lyden i ordet «skjuta»), som finnes i mange ulike dialektale varianter. Selv om lignende lyder, med tydelige labialiserende uttale, finnes i mange språk, er svensk muligens det eneste språket i verden som benytter lyden som et fonem. Også den svenske uttalen av den skrevne vokalen u (både som lang [ʉ] og kort [ɵ]) er globalt sett uvanlig, selv om uttalen i ulike svenske dialekter varierer. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

31. august

Norske Gaardnavne er eit bokverk som vart utgjeve i åra frå 1897 til 1924 etter manuskript utarbeidd av professor Oluf Rygh. Bokverket inneheld normert skrivemåte, opplysningar om uttale, historiske skrivemåtar og tolkingsframlegg til namna på matrikkelgardane i Noreg. Det er vorte eit standardverk om stadnamn i Noreg, og eit føredøme for liknande publikasjonar i Sverige og Danmark.

I arbeidet med verket vart det samla informasjon om skrivemåtar av stadnamn frå tida før det språklege skiftet frå gamalnorsk til dansk skriftmål mot slutten av mellomalderen. I verket er det drøfta kva for grammatisk form namna har - mellom anna kjønn, tal, kasus og om namnet står i bunden eller ubunden form. Det er òg gjort greie for lydlege endringar gjennom tidene, om slike er dokumenterte. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

Hentet fra "https://da.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Dagens_skandinaviske_artikel/august_2007&oldid=1498190"