Diskussion:Folkevise

	Denne artikel, kategori eller skabelon er en del af WikiProjekt Musik, et forsøg på at koordinere oprettelsen af musik-relaterede artikler på Wikipedia. Hvis du er interesseret kan du redigere artiklen som denne skabelon sidder på eller besøge projektsiden, hvor du kan deltage i projektet.
B	Denne artikel er blevet vurderet til Klasse B på vurderingsskalaen. Eventuelle kommentarer om vurderingen kan skrives i huskeliste-form på denne diskussionsside.

Fjernelse af bidrag fra Haabet

Jeg har fjernet tilføjelsen af Folkedragt Folkesagn Folkeeventyr fra Se også, da der ikke er den helt store sammenhæng udover forstavelsen. -- Bruger:Wegge 1. nov 2005 kl. 20:14 (CET)

DgF

Kan möjligen någon person som skriver god danska (uheldigvis icke jeg) tillfoga litet om DgF, Danmarks gamle Folkeviser. den stora samling som väl påbörjades av Svend Grundtvig och som nu upptar 'allt' som insamlats?

DgF och De Danmarks gamle Folkeviser kunde gärna bli egna artiklar också. JoergenB 30. sep 2006 kl. 17:40 (CEST)

Danmarks gamle Folkeviser är nu en mycket liten stump, och DgF länkar dit. JoergenB 10. okt 2006 kl. 21:27 (CEST)

Nævner Saxo ikke også en folkevise?

Skal folkeviserne ikke ses i sammenhæng med at vokalerne blev betydnings bærende. I vikingetiden kunne man klare sig med 16 tegn. Dette blev man nødtil at øge med stunge runer til ca. 24 tegn.

Der findes da en folkevise som må kræve at der har været Folkeeventyr som alle kendte, for at kunne forstå folkevisen. Derved må der være en forbindelse.

Hvilket forhold var der imellem folkedans og Folkevise, og imellem sangleg og Folkevise?

Hviklet forhold var der imellem de gamle nordiske kvad og Folkevise?

Undskyldc at jeg spørger så meget, men heller spøge dumt, end at leve i uvidenhed.Hans Jensen 8. jan 2007 kl. 14:25 (CET)

Det är utmärkt att du frågar. Ursäkta att jag försöker svara på svenska på några av frågorna.

Jag tror inte folkvisorna hade så mycket att göra med vilken skrift man använde. Det fanns ett äldre (samgermanskt) runealfabet som innehöll fler runor, och senare ett speciellt nordiskt som innehöll färre; men det handlade nog inte om att vokalerna inte skulle ha varit betydelsebärande. Jag undrar om du möjligen tänker på vissa semitiska alfabet (som det hebreiska och det arabiska), där man bara har tecken för konsonanterna? Så var det inte med den nordiska runraden. Man fick så få tecken genom att använda samma runa för b som för p, samma för g som för k, och samma för d som för t, till exempel.

Jag har bara läst delar av Saxo, och minns inget om folkvisor där. Någon som är saxokunnigare än jag får gärna svara!

Danmarks gamle Folkeviser tar upp 539 olika typer av folkvisor; och för många av typerna finns flera varianter av samma typ. Det är sannolikt att några av dem behandlar folksagor (folkeeventyr) som 'alla' kände till. I en del fall är motiven i visorna rätt nära släkt med motiven i folksagor, och jag tycker nog att det är mer motiverat med en Se også-länk till folkeeventyr än det var med en länk till folkedragt, till exempel.

Den sortens folkvisa, som också kallas 'medeltidsballad' ('middelaldersballade') kom nog till Skandinavien när balladdansen spreds som en modedans i Europa. Förmodligen dansade man till dem med de danssteg som alltjämt brukas i färödansen (och som lär ha sitt ursprung i södra frankrike. (Om du läser franska, så kan du titta på vad som står om branle simple, som har i princip samma steg som den nutida kvaddansen på Färöarna.) I en del fall känner man igen en berättelse från ett gammalt nordiskt kvad och en senare folkvisa. Förmodligen gjordes en del gamla kvad om till den nya balladformen, så att man kunde dansa till dem. Man har föreslagit att detta mest skedde vid det norska kungliga hovet, där man vid den här tiden dels var mycket intresserad av den allmänna europeiska kulturen, och dels ofta hade tillgång till isländska skalder som väl kände de gamla nordiska kvaden. Detta är dock bara en hypotes; man vet inte hur och när kvaden gjordes om till den nya formen. På färöiska används ordet kvæði för övrigt också om de långa 'balladerna' på färöiska.

Man förmodar alltså att folkvisorna först brukades till dans i hela norden, på det sätt de fortsattes att brukas på Färöarna. Egentligen vet vi inte detta heller, därför att det inte finns några texter som berättar att man gjorde det. Det finns dock andra tecken på detta, som kyrkomålningar, eller visor där man skildrar dans. De bör alltså ha upphört att sjungas till dans på de flesta ställen, för rätt länge sedan, förmodligen för mer än 500 år sedan. Därefter har visorna utvecklats utan hänsyn till om man kunde dansa till dem eller inte; så man kan inte kalla flertalet av de gamla folkvisorna för dansvisor. (Ett viktigt undantag är åter Färöarna. Där gick man till dans också till folkvisor på danska, inte bara till kvad på färöiska.)

Ger detta svar på något av dina spörsmål?--Jörgen B 12. jan 2007 kl. 14:30 (CET)

Ja man ved ikke noget, og så er der en som finder på noget, som ingen kan modbevise. Der findes ikke mange lange runeindskrifter og man kan derfor ikke datere på sproget. Man kender heller ikke ret meget til middelaldersballaderne frankrig, men man kender dem tidliger end i Danmark. Der mangler derfor nogen forbehold i artiklen. Det må også bemærkes at der er et forhold til salmerne.Hans Jensen 13. jan 2007 kl. 00:49 (CET)

Sekundærkilder

Det undrer mig, at bidraget i den grad bygger på Pil Dahlerups noget diskutable folkeviseafsnit. Der eksisterer nyere og bedre litteraturhistoriske gennemgange.