Erik Asmussen: Forskelle mellem versioner

Content deleted Content added
{{oversæt}} - og i øvrigt er nekrologer vel ikke PD
wikificering
Linje 1:
[[Image:Kulturhuset_i_Ytterjärna_Södertälje.jpg|thumb|250px|Kulturhuset i [[Järna]] med de typiske [[Rudolf Steiner]]linjer]]
{{oversæt}}
 
'''Erik "Abbi" Asmussen'''
född ([[2. november]] [[1913]]
död [[29. augustiaugust]] [[1998]])
var en dansk [[arkitekt]] verksamsom arbejdede i [[:se:Järna|Järna]], [[Sverige]].
 
----
 
{{stub}}
 
== ByggnaderByggerier av af Erik "Abbi" Asmussen ==
*[[:sv:Kulturhuset i Ytterjärna|Kulturhuset i Ytterjärna]], Sverige.
*Kristofferskolan i Bromma, Stockholm, Sverige.
Line 16 ⟶ 11:
*Rudolf Steiner Seminariet i Järna, Sverige.
 
==Se Länkar også:==
*[[:se:Järna]]
== Eksterne henvisninger: ==
[http://www.asmussens.se Asmussens Arkitektgrupp AB]
 
{{stub}}
 
 
[[Kategori:Arkitekter]]
 
[[Kategori:Danska arkitekter]]
 
[[Kategori:Konstnärer]]
[[Kategori:Danskar]]
 
 
Line 30 ⟶ 26:
[[de:Erik Asmussen]]
[[en:Erik Asmussen]]
 
 
----
 
Citerar artikel av: John Sjöström, Professor i arkitektur, Dagens Nyheter 2 sept 1998
 
Erik Asmussen 2/11 1913 - 29/8 1998
 
Arkitekten Erik Asmussen, Järna, har avlidit 84 år gammal.
 
Hans närmaste är döttrarna Kameline och Malene samt sonen Adja.
 
Han var verksam in i det sista. På lördag öppnar Konstakademien en utställning av hans verk vid vilken han just lagt sista handen. Få har blivit unnade ett mera helt och meningsfullt liv. Han var en av svensk arkitekturs mest särpräglade personligheter.
 
Erik Asmussen föddes i Köpenhamn. Hans far var konstnären Christian Asmussen. Tidigt engagerad i den moderna arkitekturen fick han en solid dansk grundutbildning. I Danmark arbetade han bland annat hos Kay Fisker med Århus universitet. 1939 sökte han sig till Sverige, där han kom att samarbeta med Nils Tesch tills han 1960 startade egen verksamhet. Hos Tesch medverkade han i en rad utsökta arbeten, främst Solna läroverk 1945-47.
 
Genom sin hustru kom han 1947 i kontakt med den antroposofiska rörelsen, vars arkitekt han blev. Med Kristofferskolan, med det stora lärarseminariet i Järna och med Vidarkliniken har han givit ramar för en livsfilosofi med stor räckvidd.
 
Byggförlaget publicerade 1997 en stor monografi på engelska över Erik Asmussens verk. Författare är den amerikanske arkitekten och professorn Gary J Coates. Hans hustru Susanne Siepl-Cöates svarar för de tecknade illustrationerna och Max Plunger för fotot. Det är en omsorgsfull och kärleksfull presentation av ett livsverk som varje konstnär skulle vara lycklig över, en bok om en murares hus, om byggnader som omsorgsfullt murats sten för sten. Erik Asmussen är fjärran från att spekulera i en märkvärdig och annorlunda form. Hans hus sluter sig mjukt kring de verksamheter de hyser och känns trots sin originalitet aldrig främmande.
 
I ett uppskattande förord sätter arkitekturkritikern Dennis Sharp in Erik Asmussens arkitektur i ett internationellt sammanhang. Han jämför Erik Asmussen med Frank Lloyd Wright i en tidigare generation och med de mera jämnåriga kollegerna Imre Makovecs i Ungern och Reima Pietilä i Finland. Relationen mellan Erik Asmussen och Steiner beskriver Sharp mycket klart. Erik Asmussen har under nära fyra decennier gett liv åt Steiners rumsliga idéer, idéer som i Steiners egen tappning - varit hårt bundna till sekelskiftets romantiska expressionism. Erik Asmussen är ingen predikare - han är en stillsam lyssnare, en varm uttolkare och en stor konstnär.
 
Modeller i skilda skalor spelar naturligtvis en viktig roll när denna skulpturala arkitektur växer fram. Men byggnadsplatsens egenskaper betyder ännu mer. Det ständiga samspelet mellan inre och yttre rum ger denna ovanligt konkreta arkitektur dess särprägel. Varje fönster öppnar för en upplevelse, riktad antingen mot de drivande molnen, mot grannhus, fält och kullar eller mot en närbelägen skogskant med dess blommor, stenar och stammar. Inte ens i Vidarklinikens korridorer saknar man de ständiga utblickarna.
 
Dagsljuset släpper Erik Asmussen aldrig. Den starka upplevelsen av hans rum hänger nära samman med dagsljusets ständigt skiftande reflexer i de vänligt omslutande rummens många ytor. Det är svårt att finna räta vinklar i dessa fria volymer vanliga fyrkantiga skåp framstår ibland som främmande inkräktare.
 
Att Erik Asmussen från början är murare förklarar mycket av kvaliteterna i hans arkitektur. Han vet precis vad han gör - vänliga, putsade rum, murade sten för sten, eller bygga i trä, planka för planka. Den enkla, massiva konstruktionen med ofta ganska små fönster ger sunda hus med ett behagligt rumsklimat både sommar och vinter. Så har man byggt i hundratals år, och så kommer också framtidens hus att byggas, sedan efterkrigstidens många tekniska experiment kunnat utvärderas. En teknokratisk framtidsvision har äntligen avlösts av drömmen om ett kretsloppssamhälle, där det traditionella byggandets erfarenheter åter kan tas till vara. Trots de stora formella kvaliteterna i Erik Asmussens arkitektur är det ändå dess grundläggande enkelhet som framstår som mest epokgörande. Det är intressant att se hur naturligt denna fria arkitektur smälter in i en gammal trästad som Vadstena.
 
Erik Asmussen hävdar grundläggande arkitektoniska värden genom att ständigt söka naturliga relationer mellan enkelt byggda, vackert gestaltade rum och mellan byggnader och deras omgivning. Det är tidlösa värden som ger ett självklart samband med det förflutna och som också kommer att bevara hans verk för framtiden.
 
John Sjöström
 
Professor i arkitektur
 
Dagens Nyheter 2 sept 1998