|
En ansøgning af betydeligt mindre omfang blev indleveret 1974, den blev godkendt af [[Stortinget]] den 30. november 1978 (med 90 stemmer mod 36).
Der var modstand i befolkningen mod planerne til "Norges vassdrags- og energidirektorat". På et senere tidspunkt, efter de norske myndigheder ændrede planer om at skåne bebyggelsen, udviklede motstanden sig til en landsdækkende folkeaktion med 90 lokale afdelninger og 20.000 medlemmer.
De norske myndigheder ændrede planer om at skåne bebyggelsen, i Masi.
<!-- ''Folkeaksjonen mot utbygging av Alta-Kautokeinovassdraget'' började 1979 med passivt motstånd mot anläggningsarbetet. En första [[civil olydnad]]saktion ägde rum den 5 juli 1979, då demonstranter satte sig på vägen ner för att hindra arbetsmaskinernas framfart. Detta fortsatte till mitten av oktober, då folk från hela landet rest dit för att deltaga.
[[Odvar Nordli]]s regeringen funderade 1979 på att sätta in militären mot demonstranterna. [[Thorvald Stoltenberg]] meddelade att skulle avgå som försvarsminister om aktionen blev av. Den norska försvarsmakten fick besked i sista stund om att operationen var inställd.<ref>http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.481466-norge-ville-satta-in-soldater-mot-samer</ref>
Den 18 oktober 1980 reste en grupp samer tält framför Stortinget och inledde en hungerstrejk. Den 14 januari 1981 sattes den ditintills största polisstyrkan i Norges historia (600 poliser, en tiondedel av landets polisstyrka) in för att avlägsna aktivister från "nollpunkten" på anläggningsvägen i Stilla i Tvärälvsdalen.
Sett från statens sida gällde frågan om att genomföra ett av Stortinget fattat beslut. På aktivisternas sida fanns flera aspekter. Samer och många andra betraktade vattenkraftutbyggnaden som ett övergrepp från majoritetsbefolkningen på den samiska minoriteten. Miljörörelsen såg frågan som en symbolfråga för storskalig utbyggnad och bevarande av laxens lekområden. I konflikten låg också frågor om skydd av kulturminnen.
Aktionen avbröts den 24 januari 1982, då Folkeaksjonen insåg att slaget var förlorat. I slutet av februari 1982 fastslog [[Høyesterett]] att Stortingets beslut var lagligt.
Kraftverksbygget genomfördes som planerat, och [[Alta kraftverk]] togs i drift i maj 1987.
-->
===Efter starten af ''Folkeaksjonen''===
"[[Folkeaksjonen mot utbygging av Alta-Kautokeinovassdraget]]" - i blandt kaldet ''Folkeaksjonen'' - blev startet (under et møde på [[Alta gymnas]]), af 80 demonstranter, den 12. juli 1978.<ref>Alta - kraftkampen som utfordret statens makt, p. 32</ref> (Organisationen udviklede sig til at have 90 lokale afdelninger og 20.000 medlemmer.)
40 fra politiet blev stoppet af ca. 150 demonstranter.<ref name="Naurvernforbundet" /> Anholdt og bødelagt, blev 92 demonstranter, den 17. september 1979.
| 