Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/maj 2014
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Dagens skandinaviske artikel
redigérEt arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her
redigérSkanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
maj 2014
redigér1. maj
redigér
Skatt i Norge vedtas av Stortinget for ett år av gangen. Skatt defineres som ytelser fra private til det offentlige uten konkrete vederlag. Skattenivået i Norge har variert mellom 40 og 45 % av BNP siden 1970-tallet. Det alt vesentligste av skatteinntektene tilfaller staten, men om lag 12 % tilfaller kommunene og om lag 2 % tilfaller fylkeskommunene. Staten får de største skatteinntektene fra merverdiavgift, inntektsskatt i petroleumssektoren, arbeidsgiveravgift og skatt på alminnelige inntekt for personer.
Det er Finansdepartementets oppgave å iverksette den økonomiske politikk som Stortinget har vedtatt. For å iverksette Stortingets skatte- og avgiftsopplegg får Finansdepartementet støtte av to underliggende etater, Skatteetaten og Toll- og avgiftsetaten. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
2. maj
redigér
Världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. Vad som är och hur ett objekt kan bli ett världsarv bestäms i världsarvskonventionen (Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv). Konventionen antogs den 16 november 1972 av Unescos generalförsamlings 17:e kongress i Paris.
FN-organisationen Unesco upprätthåller en lista över världsarv och det står medlemsländer fritt att nominera objekt till listan. Medlemslandet är därefter i enlighet med konventionen förpliktigat, åtminstone moraliskt, att sörja för att världsarvet bevaras åt eftervärlden. När en miljö eller ett fenomen antagits som världsarv skall det vara en angelägenhet för hela mänskligheten, enligt Unesco.
I juli 2012 fanns 962 världsarv i 157 anslutna länder; av dessa är 745 kulturarv, 188 naturarv och 29 en kombination av de båda typerna. Varje år har tillkommit i snitt 27 världsarv. Italien har med sina 47, fler världsarv än något annat land. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
3. maj
redigér
Eldlandet (spansk: Tierra del Fuego) er ei øygruppe i Patagonia som dannar sørspissen av Sør-Amerika. Eldlandet er ein av dei sørlegaste stadene på jorda der det bur folk. Øygruppa har lenge vore folkesett av innfødde folkestammer, men vart oppdaga av Fernando Magellan i 1520. Dei innfødde stammene er i dag nesten utrydda på grunn av konfliktar med dei kvite og epidemiar av sjukdommar som dei kvite innførte. I moderne tid er øygruppa delt mellom dei to statane Argentina og Chile. Det bur omlag 135 000 menneskje på Eldlandet.
Eldlandet er skild frå fastlandet i nord ved Magellansundet, og øygruppa dekkjer 73 746 km². I øygruppa ligg øyar av alle storleikar, heilt ned til små holmar og skjér. Den klårt største av øyane er Storøya i Eldlandet som er delt mellom dei to landa. Lengst sør ligg Hermite-øyane med den vesle Hornos-øya. Sør-neset på Hornos er Kapp Horn, det sørlegaste punktet på øygruppa. Les meir ...
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
4. maj
redigér
Kymriska eller walesiska är officiellt språk i Wales tillsammans med engelska. Det är ett keltiskt språk i den brittiska språkfamiljen och är därmed nära släkt med korniska och bretonska och på längre håll även med iriska, skotsk gäliska och manx.
Kymriska talas huvudsakligen i Wales av omkring en femtedel av befolkningen. Språket talas också av vissa längs den walesiska gränsen i England samt i den walesiska kolonin Y Wladfa i Chubut i Argentina. Bwrdd yr Iaith Gymraeg (Nämnden för det kymriska språket) rapporterade 2004 att 21,7 % av Wales befolkning (611 000 människor) kunde tala kymriska, en ökning med 0,9 % (35 000) från 2001. Av dessa 611 000 invånare ansåg sig 57 % (315 000) kunna tala språket flytande, medan 78 % (477 000) ansåg sig kunna språket antingen flytande eller någorlunda bra. 62 % (340 000) uppgav att de talade språket dagligen; i denna grupp ingick 88 % av dem som ansåg sig tala språket flytande.
Welsh Language Act 1993 (1993 års lag om kymriska språket) och Government of Wales Act 1998 (Walesiska regeringens lag 1998) likställde kymriskan med engelska inom den offentliga sektorn och alla offentliga institutioner är sedan dess skyldiga att tillhandahålla sina tjänster på kymriska. 2011 antogs lagförslaget the Welsh Language Measure (Lagförslag om kymriska språket), som bekräftar kymriskans status som officiellt språk i Wales. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
5. maj
redigér
Fransk Polynesia er et selvstyrt område i Polynesia i det sentrale, sørlige Stillehavet. Det tilhører Frankrike, har status som oversjøisk samfunn med indre selvstyre og har siden 2004 blitt betegnet som et oversjøisk land (pays d'outre-mer). FN regner Fransk Polynesia som et ikke-selvstyrt område. Folketellingen i 2012 viste et innbyggertall på 268 270.
Fransk Polynesia består av fem øygrupper med til sammen 121 øyer, derav 76 bebodde. Noen av øyene er av vulkansk opprinnelse og har høye fjell. Andre er lave atoller. Største og mest folkerike øy er Tahiti, der også hovedstaden Papeete ligger.
Øyene i Fransk Polynesia ble befolket fra området ved Samoa av folk som talte polynesiske språk. Fra slutten av 1700-tallet ble øyene hyppig oppsøkt av europeere. Misjonærer begynte å omvende befolkningen til kristendommen. Europeiske stormakter konkurrerte om innflytelse. For å forhindre britisk dominans, erklærte Frankrike Tahiti som protektorat i 1842. I 1880 ble øyene annektert av Frankrike og gjort til koloni. I 1946 ble øyene et oversjøisk territorium. Gradvis har landet fått større selvråderett over egne anliggender. Selvstyre ble innført i 1984. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
6. maj
redigér
Forntida Egypten var en civilisation i nordöstra Afrika med centrum längs floden Nilen i det som idag är den moderna staten Egypten. Den egyptiska civilisationen uppstod runt 3150 f. Kr. Egyptens forntida historia är indelad i en följd av förhållandevis stabila "kungariken" åtskilda av mer instabila perioder som kallas "mellantider": Gamla riket under äldre bronsålder, Mellersta riket och Nya riket under yngre bronsålder. Egypten nådde sin storhetstid under det Nya riket under elva faraoner som samtliga gick under namnet Ramses och upplevde därefter en gradvis nedgång. Egypten blev invaderat flera gånger under den så kallade sentiden. Efter den sista erövringen, som leddes av Alexander den store, grundade en av Alexanders generaler, Ptolemaios I Soter, den ptolemaiska dynastin som styrde Egypten fram till 30 f. Kr. då det erövrades av Rom och införlivades i det romerska riket som en provins.
Den egyptiska civilisationen var mycket långlivad, något som var möjligt tack vare dess förmåga att anpassa sig till förhållandena i Nildalen. De årligt återkommande översvämningarna av Nilen och välorganiserad konstbevattning av den bördiga dalen gav en mängd olika grödor, något som gjorde social och kulturell utveckling möjlig. Regelbundna rika skördar gjorde att de forntida egyptierna kunde ägna sig åt att utvinna mineraler i Nildalen och de omgivande ökenområdena, utveckla det hieroglyfiska skriftspråket, utöva omfattande handel med kringliggande regioner och bygga upp en slagkraftig militärmakt. De som övervakade och organiserade dessa åtaganden var en byråkratisk elit av skrivare, religiösa ledare och administratörer. Dessa lydde under farao som säkerställde samverkan och enighet för egyptierna genom ett komplext system av religiösa föreställningar. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
7. maj
redigér
Norsk planleggingshistorie har ein politisk og ein fagleg dimensjon som grip i kvarandre. Den politiske utviklinga går frå liberalisme til sterkare politisk styring og bygging av velferdsstaten, særleg etter andre verdskrigen, og vidare til nyliberalisme frå rundt 1980. Den faglege utviklinga går frå tidleg byplanlegging til den omfattande samfunnsplanlegginga me har i dag.
Frå det i hovudsak førindustrielle samfunnet førte teknisk utvikling, industrialisering og byvekst til store endringar og krav om større politisk ansvar for folks livsvilkår. Med arbeidarrørslas framvekst blei liberalismen avløyst av sosialdemokratiet. I løpet av krigsåra og ved Fellesprogrammet til stortingsvalet i 1945 viste dei politiske partia samla vilje til velstands– og velferdsutvikling og eit utvida syn på statens og kommunanes rolle og oppgåver. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
8. maj
redigér Fransk Polynesia er et selvstyrt område i Polynesia i det sentrale, sørlige Stillehavet. Det tilhører Frankrike, har status som oversjøisk samfunn med indre selvstyre og har siden 2004 blitt betegnet som et oversjøisk land (pays d'outre-mer). FN regner Fransk Polynesia som et ikke-selvstyrt område. Folketellingen i 2012 viste et innbyggertall på 268 270.
Fransk Polynesia består av fem øygrupper med til sammen 121 øyer, derav 76 bebodde. Noen av øyene er av vulkansk opprinnelse og har høye fjell. Andre er lave atoller. Største og mest folkerike øy er Tahiti, der også hovedstaden Papeete ligger.
Øyene i Fransk Polynesia ble befolket fra området ved Samoa av folk som talte polynesiske språk. Fra slutten av 1700-tallet ble øyene hyppig oppsøkt av europeere. Misjonærer begynte å omvende befolkningen til kristendommen. Europeiske stormakter konkurrerte om innflytelse. For å forhindre britisk dominans, erklærte Frankrike Tahiti som protektorat i 1842. I 1880 ble øyene annektert av Frankrike og gjort til koloni. I 1946 ble øyene et oversjøisk territorium. Gradvis har landet fått større selvråderett over egne anliggender. Selvstyre ble innført i 1984. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
9. maj
redigér Forntida Egypten var en civilisation i nordöstra Afrika med centrum längs floden Nilen i det som idag är den moderna staten Egypten. Den egyptiska civilisationen uppstod runt 3150 f. Kr. Egyptens forntida historia är indelad i en följd av förhållandevis stabila "kungariken" åtskilda av mer instabila perioder som kallas "mellantider": Gamla riket under äldre bronsålder, Mellersta riket och Nya riket under yngre bronsålder. Egypten nådde sin storhetstid under det Nya riket under elva faraoner som samtliga gick under namnet Ramses och upplevde därefter en gradvis nedgång. Egypten blev invaderat flera gånger under den så kallade sentiden. Efter den sista erövringen, som leddes av Alexander den store, grundade en av Alexanders generaler, Ptolemaios I Soter, den ptolemaiska dynastin som styrde Egypten fram till 30 f. Kr. då det erövrades av Rom och införlivades i det romerska riket som en provins.
Den egyptiska civilisationen var mycket långlivad, något som var möjligt tack vare dess förmåga att anpassa sig till förhållandena i Nildalen. De årligt återkommande översvämningarna av Nilen och välorganiserad konstbevattning av den bördiga dalen gav en mängd olika grödor, något som gjorde social och kulturell utveckling möjlig. Regelbundna rika skördar gjorde att de forntida egyptierna kunde ägna sig åt att utvinna mineraler i Nildalen och de omgivande ökenområdena, utveckla det hieroglyfiska skriftspråket, utöva omfattande handel med kringliggande regioner och bygga upp en slagkraftig militärmakt. De som övervakade och organiserade dessa åtaganden var en byråkratisk elit av skrivare, religiösa ledare och administratörer. Dessa lydde under farao som säkerställde samverkan och enighet för egyptierna genom ett komplext system av religiösa föreställningar. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
10. maj
redigér Norsk planleggingshistorie har ein politisk og ein fagleg dimensjon som grip i kvarandre. Den politiske utviklinga går frå liberalisme til sterkare politisk styring og bygging av velferdsstaten, særleg etter andre verdskrigen, og vidare til nyliberalisme frå rundt 1980. Den faglege utviklinga går frå tidleg byplanlegging til den omfattande samfunnsplanlegginga me har i dag.
Frå det i hovudsak førindustrielle samfunnet førte teknisk utvikling, industrialisering og byvekst til store endringar og krav om større politisk ansvar for folks livsvilkår. Med arbeidarrørslas framvekst blei liberalismen avløyst av sosialdemokratiet. I løpet av krigsåra og ved Fellesprogrammet til stortingsvalet i 1945 viste dei politiske partia samla vilje til velstands– og velferdsutvikling og eit utvida syn på statens og kommunanes rolle og oppgåver. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
11. maj
redigér
Mord och avrättningar i Stockholm finns tidigast dokumenterade från 1280-talet, då Magnus Ladulås lät halshugga tre riksråd ur Folkungaätten. De hade anklagats för flera ”förrädiska stämplingar mot tronen”. Därefter ger Stockholms stads tänkeböcker en bra inblick i stadens mord och dråp för perioden mellan 1400-talets mitt och 1600-talets mitt. Räknat per 100 000 invånare var våld med dödlig utgång bland stockholmare högst under medeltiden, för att sedan mer än halveras fram till sekelskiftet 1700. Det vanligaste var bråk som uppstod mellan två män och oftast var alkohol inblandad.
Under Gustav III mildrades dödsstraffen och avskaffades helt för vissa brott. Den sista offentliga avrättningen på avrättningsplatsen skedde 1862. Sveriges och Stockholms sista avrättning ägde rum den 23 november 1910, då rånmördaren Alfred Ander halshöggs med en giljotin.
Stockholm har upplevt en lång rad politiska mord, där det största är Stockholms blodbad som ägde rum mellan den 7 november och 9 november 1520. Två uppmärksammade mord på politiker överskuggar allt annat under senare delen av 1900-talet och 2000-talets början: Mordet på Olof Palme (1986) och Mordet på Anna Lindh (2003). Därtill kommer två terroristdåd med dödligt utgång: Ockupationen av Västtysklands ambassad (1975) och Bombdåden i Stockholm (2010). Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
12. maj
redigér
Kongeriket Norges Grunnlov er Norges konstitusjon. Grunnloven er den høyeste rettskilden i Norge. Det betyr at andre bestemmelser som kommer i strid med den, må vike etter lex superior-prinsippet. Grunnloven inneholder bestemmelser om statsformen, om menneskerettigheter, om den lovgivende makt (Stortinget), den utøvende makt (Kongen i statsråd) og den dømmende makt (domstolene).
Grunnloven utgjør en skriftlig samfunnskontrakt mellom styrende og styrte. De viktigste prinsippene Grunnloven og dens samfunnskontrakt bygger på, er folkesuvereniteten gjennom bestemmelsene om folkevalgt styre og representasjon, maktfordelingsprinsippet om skillet mellom de lovgivende, utøvende og dømmende statsmakter, samt menneskerettighetene som sikrer borgerne mot rettssikkerhet og vilkårlighet, og fastslår individuelle rettigheter som eksempelvis trosfrihet og ytringsfrihet.
Grunnloven ble godkjent av Riksforsamlingen på Eidsvoll i Eidsvollsbygningen den 16. mai 1814. Et underskrevet eksemplar ble overrakt kong Christian Frederik dagen etter. Den bestod av 110 paragrafer i fem kapitler, fordelt på 24 sider i en innbundet bok. Grunnloven ble datert 17. mai, og datoen fikk i løpet av 1800-tallet status som Norges nasjonaldag. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
13. maj
redigér
Johan August Strindberg, född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och bildkonstnär (målare). Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Internationellt är han främst känd som dramatiker. Under fyra decennier var Strindberg en dominerande gestalt i det litterära Sverige. Han var ständigt omdiskuterad och ofta involverad i personliga konflikter. Bland hans verk finns ett flertal romaner, noveller och dramer som räknas som klassiker inom svensk litteratur.
Strindberg var mycket produktiv (dock med perioder av improduktivitet) och banbrytande inom flera genrer. Allmänt betraktas han som en nydanare av det svenska språket. Strindberg hörde till åttiotalisterna. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
14. maj
redigér
Den norske grunnlova er den høgste rettskjelda i Noreg. Andre åtgjerder som kjem i strid med denne, må vike. Grunnlova inneheld åtgjerder om statsforma, om menneskerettar, om den lovgjevande makta (Stortinget), den utøvande makta (regjeringa) og den dømmande makta (domstolane).
Kongeriget Norges Grundlov blei vedteken av Riksforsamlinga på Eidsvoll den 17. mai 1814 av 112 menn og sanksjonert av den valde kongen, Kristian Frederik (kronprinsen av Danmark), to dagar seinare.
Ved stortingsvedtak 6. mai 2014 vart språket i grunnlova omsett frå 1800-tals dansk, slik at det no er to offisielle utgåver av lovteksten - éin på «tidsmessig bokmål» og éin på moderne nynorsk. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
15. maj
redigér Kongeriket Norges Grunnlov er Norges konstitusjon. Grunnloven er den høyeste rettskilden i Norge. Det betyr at andre bestemmelser som kommer i strid med den, må vike etter lex superior-prinsippet. Grunnloven inneholder bestemmelser om statsformen, om menneskerettigheter, om den lovgivende makt (Stortinget), den utøvende makt (Kongen i statsråd) og den dømmende makt (domstolene).
Grunnloven utgjør en skriftlig samfunnskontrakt mellom styrende og styrte. De viktigste prinsippene Grunnloven og dens samfunnskontrakt bygger på, er folkesuvereniteten gjennom bestemmelsene om folkevalgt styre og representasjon, maktfordelingsprinsippet om skillet mellom de lovgivende, utøvende og dømmende statsmakter, samt menneskerettighetene som sikrer borgerne mot rettssikkerhet og vilkårlighet, og fastslår individuelle rettigheter som eksempelvis trosfrihet og ytringsfrihet.
Grunnloven ble godkjent av Riksforsamlingen på Eidsvoll i Eidsvollsbygningen den 16. mai 1814. Et underskrevet eksemplar ble overrakt kong Christian Frederik dagen etter. Den bestod av 110 paragrafer i fem kapitler, fordelt på 24 sider i en innbundet bok. Grunnloven ble datert 17. mai, og datoen fikk i løpet av 1800-tallet status som Norges nasjonaldag. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
16. maj
redigér Johan August Strindberg, född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och bildkonstnär (målare). Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Internationellt är han främst känd som dramatiker. Under fyra decennier var Strindberg en dominerande gestalt i det litterära Sverige. Han var ständigt omdiskuterad och ofta involverad i personliga konflikter. Bland hans verk finns ett flertal romaner, noveller och dramer som räknas som klassiker inom svensk litteratur.
Strindberg var mycket produktiv (dock med perioder av improduktivitet) och banbrytande inom flera genrer. Allmänt betraktas han som en nydanare av det svenska språket. Strindberg hörde till åttiotalisterna. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
17. maj
redigér Den norske grunnlova er den høgste rettskjelda i Noreg. Andre åtgjerder som kjem i strid med denne, må vike. Grunnlova inneheld åtgjerder om statsforma, om menneskerettar, om den lovgjevande makta (Stortinget), den utøvande makta (regjeringa) og den dømmande makta (domstolane).
Kongeriget Norges Grundlov blei vedteken av Riksforsamlinga på Eidsvoll den 17. mai 1814 av 112 menn og sanksjonert av den valde kongen, Kristian Frederik (kronprinsen av Danmark), to dagar seinare.
Ved stortingsvedtak 6. mai 2014 vart språket i grunnlova omsett frå 1800-tals dansk, slik at det no er to offisielle utgåver av lovteksten - éin på «tidsmessig bokmål» og éin på moderne nynorsk. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
18. maj
redigér
Tchad är en stat i Centralafrika. Den gränsar till Libyen i norr, Sudan i öster, Centralafrikanska republiken i söder, Kamerun och Nigeria i sydväst, samt Niger i väster. Norra delen av Tchad ligger i Saharaöknen. Tchad indelas i tre större geografiska regioner: en ökenzon i norr, ett torrt Sahelbälte i mitten och en mer fruktbar savann i söder. Tchadsjön, som landet är uppkallat efter, är den största våtmarken i Tchad och den näst största i Afrika. Den klart största staden är huvudstaden N'Djamena. Tchad bebos av över 200 olika etniska och språkliga grupper med franska och arabiska som de officiella språken. Islam är den mest spridda religionen.
Många politiska partier är aktiva i Tchad, men makten ligger stadigt i händerna på president Déby och hans parti Mouvement patriotique du Salut. Tchad plågas fortsatt av politiskt våld och återkommande försök till statskupper. De flesta tchadier lever i fattigdom och bedriver jordbruk och boskapsskötsel för husbehov. Sedan 2003 har råolja blivit landets främsta källa till exportinkomster, istället för den traditionella bomullsindustrin. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
19. maj
redigér
Peter Andreas Munch (1810–1863) var en norsk historiker, kjent for sitt arbeid med Norges oldtids- og middelalderhistorie, og for sitt store historieverk Det norske Folks Historie, hvor han skildrer Norges historie fra oldtiden til 1397.
Selv om han først og fremst var historiker, spente Munchs virksomhet over en rekke områder innenfor ikke bare historie og historiens hjelpevitenskaper, men også geografi, mytologi, folkloristikk og språkvitenskap. Han utga en rekke historiske kildeskrifter, lærte seg karttegning og utga nøyaktige kart over Norge. I den norske språkdebatten på 1800-tallet markerte han seg med et forslag om å nydanne det norske språket på grunnlag av en «ren» dialekt.
Munch vakte oppsikt allerede i 1828 med en glimrende examen artium. I studieårene deltok han i kretsen omkring A. M. Schweigaard og J. S. Welhaven, den såkalte «intelligensen». Han underviste i historie ved universitetet i Christiania fra 1837, og ble professor i 1841.
Fra 1851 til 1863 utga han Det norske Folks Historie, hvor han ved å samle alt tilgjengelig kildemateriale ga en detaljert beskrivelse av Norges historie i middelalderen. For å søke opplysninger om Norges middelalderhistorie oppholdt han seg lenge i Roma og fikk som en av de første ikke-katolikker adgang til arkivene i Vatikanet. Her døde han 52 år gammel, før han hadde rukket å fullføre det store historieverket. Les mer…
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
20. maj
redigér
Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar. Den är en av fyra arter i kråksläktet som förekommer i Europa. Råkan förekommer i stora delar av palearktiska regionen och har introducerats i Nya Zeeland. Den utmärks av sin långa, spetsiga och något nedåtböjda näbb och sin metalliskt glänsande svarta fjäderdräkt.
Råkan är svart, med blå- och purpuraktig glans, i synnerhet på huvudet och halsen, vilkas fjäderbeklädnad är fin och silkeslik utan synliga fjäderspolar. På adulta individer saknas näsborrsbefjädringen och den blekt gula näbbroten är även den fjäderlös. Dessa dräktdetaljer framträder i februari – maj under andra kalenderåret. Stjärten är mindre kilformad än korpens. Till storleken är den bara lite mindre än en kråka med en längd på mellan 41 till 49 cm och en vingbredd på 81 till 94 cm. Juvenila och subadulta fåglar är mycket lika svartkråkan men skiljs främst från denna genom sin spetsiga dolkformade näbb. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
21. maj
redigér
1814 var eit år prega av enden på Napoleonskrigane, som førte til krigshandlingar og politiske omveltingar fleire stader i verda gjennom mellom anna Kielfreden, Gent-traktaten og wienerkongressen. Napoleon abdiserte og drog i eksil, og monarkiet blei gjeninnført i Frankrike. I Noreg vart unionen med Danmark oppheva, grunnlova vert vedteken og Noreg kom i ein ny personalunion med Sverige.
1812-krigen enda offisielt i 1814 då Gent-traktaten blei underskriven. Fredsavtalen symboliserte ei byrjing på samarbeid mellom dei tidlegare fiendane Storbritannia og USA. Både 1812-krigen og avsluttinga av han gav USA større tru på seg sjølv som maktnasjon. Dette var også året då den amerikanske nasjonalsongen «The Star-Spangled Banner» blei skriven. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
22. maj
redigér Peter Andreas Munch (1810–1863) var en norsk historiker, kjent for sitt arbeid med Norges oldtids- og middelalderhistorie, og for sitt store historieverk Det norske Folks Historie, hvor han skildrer Norges historie fra oldtiden til 1397.
Selv om han først og fremst var historiker, spente Munchs virksomhet over en rekke områder innenfor ikke bare historie og historiens hjelpevitenskaper, men også geografi, mytologi, folkloristikk og språkvitenskap. Han utga en rekke historiske kildeskrifter, lærte seg karttegning og utga nøyaktige kart over Norge. I den norske språkdebatten på 1800-tallet markerte han seg med et forslag om å nydanne det norske språket på grunnlag av en «ren» dialekt.
Munch vakte oppsikt allerede i 1828 med en glimrende examen artium. I studieårene deltok han i kretsen omkring A. M. Schweigaard og J. S. Welhaven, den såkalte «intelligensen». Han underviste i historie ved universitetet i Christiania fra 1837, og ble professor i 1841.
Fra 1851 til 1863 utga han Det norske Folks Historie, hvor han ved å samle alt tilgjengelig kildemateriale ga en detaljert beskrivelse av Norges historie i middelalderen. For å søke opplysninger om Norges middelalderhistorie oppholdt han seg lenge i Roma og fikk som en av de første ikke-katolikker adgang til arkivene i Vatikanet. Her døde han 52 år gammel, før han hadde rukket å fullføre det store historieverket. Les mer…
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
23. maj
redigér Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar. Den är en av fyra arter i kråksläktet som förekommer i Europa. Råkan förekommer i stora delar av palearktiska regionen och har introducerats i Nya Zeeland. Den utmärks av sin långa, spetsiga och något nedåtböjda näbb och sin metalliskt glänsande svarta fjäderdräkt.
Råkan är svart, med blå- och purpuraktig glans, i synnerhet på huvudet och halsen, vilkas fjäderbeklädnad är fin och silkeslik utan synliga fjäderspolar. På adulta individer saknas näsborrsbefjädringen och den blekt gula näbbroten är även den fjäderlös. Dessa dräktdetaljer framträder i februari – maj under andra kalenderåret. Stjärten är mindre kilformad än korpens. Till storleken är den bara lite mindre än en kråka med en längd på mellan 41 till 49 cm och en vingbredd på 81 till 94 cm. Juvenila och subadulta fåglar är mycket lika svartkråkan men skiljs främst från denna genom sin spetsiga dolkformade näbb. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
24. maj
redigér 1814 var eit år prega av enden på Napoleonskrigane, som førte til krigshandlingar og politiske omveltingar fleire stader i verda gjennom mellom anna Kielfreden, Gent-traktaten og wienerkongressen. Napoleon abdiserte og drog i eksil, og monarkiet blei gjeninnført i Frankrike. I Noreg vart unionen med Danmark oppheva, grunnlova vert vedteken og Noreg kom i ein ny personalunion med Sverige.
1812-krigen enda offisielt i 1814 då Gent-traktaten blei underskriven. Fredsavtalen symboliserte ei byrjing på samarbeid mellom dei tidlegare fiendane Storbritannia og USA. Både 1812-krigen og avsluttinga av han gav USA større tru på seg sjølv som maktnasjon. Dette var også året då den amerikanske nasjonalsongen «The Star-Spangled Banner» blei skriven. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
25. maj
redigér
Naturrätt (latin ius naturale) är ett fundamentalt begrepp för politiska ideologier och inom rättsfilosofin. Med detta åsyftas teorin att rätt existerar naturligt och är objektivt sann, samt att rätten gäller allmänt och universellt. Enligt Bertrand Russells definition innebär läran om naturrätten "vad en människa är berättigad till just på grund av sin mänskliga natur". Naturrätten är ett viktigt begrepp bland annat i diskussioner om legitimering av makt, statsbildning, ägande och krigets lagar. Naturrätten formar även den idéhistoriska grunden för demokratin.
Hur naturrätten definieras och förhållandet till den avgörs av vilken syn man har på människor och naturen, vilket innebär att definitionen av den ändrats genom århundradena och är ideologiskt betingad. Gemensamt för de olika definitionerna är krav på att rätten ska vara konsekvent och sammanhängande, att rätten ska grundas på moralen, moralen är naturlig, samt att handlingar som bevarar möjligheten till fortsatt samlevnad är rätta handlingar. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
26. maj
redigér
En galakse er et massivt, gravitasjonelt bundet system som består av stjerner og stjernerester, en interstellar materie av gass og støv, og en viktig, men dårlig forstått komponent som forsøksvis er kalt mørk materie. Galakser varierer i størrelse fra dverger med ti millioner (107) stjerner til gigantgalakser med hundre billioner (1014) stjerner, som alle går i bane rundt galaksens massesentrum. Ordet galakse kommer fra gresk galaxias, bokstavelig «melkeaktig», og er en referanse til vår egen galakse Melkeveien.
Galakser inneholder varierende mengder stjernesystemer, stjernehoper og typer av interstellare skyer. Mellom disse objektene er det en spredt interstellar materie av gass, støv og kosmisk stråling. Mørk materie ser ut til å utgjøre ca. 90 % av massen i de fleste av galaksene. Observasjonsdata antyder at supermassive sorte hull eksisterer i sentrum av mange, om ikke alle, galakser. De antas å være den primære drivkraften til aktive galaksekjerner i noen galakser. Melkeveien synes å inneha minst ett slikt objekt.
Sannsynligvis finnes det mer enn 170 milliarder (1,7×1011) galakser i det observerbare universet. De fleste er 1.000–100.000 parsec i diameter og er vanligvis adskilt med avstander i størrelsesorden millioner av parsec (eller megaparsec). Les mer…
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
27. maj
redigér
Riddarholmskyrkan är en kyrkobyggnad på Riddarholmen i Stockholm. Den uppfördes till Gråbrödraklostret och invigdes omkring år 1300. Riddarholmskyrkan är en treskeppig hallkyrka, uppförd av rött tegel, med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässansutförande bryter av mot kyrkans ursprungliga tegelgotik. Interiören domineras av de många gravminnena, men här finns även medeltida kalkmålningar bevarade i valven.
Från och med Gustav II Adolfs begravning 1634 fungerade Riddarholmskyrkan som kunglig begravningskyrka. Samtliga svenska regenter från Gustav II Adolf till Gustaf V har fått sitt sista vilorum här, med undantag för drottning Kristina. Utöver regenterna vilar ett stort antal regentgemåler, prinsar och prinsessor i kyrkan.
1807 upplöstes Riddarholmens församling. Sedan dess fungerar kyrkan som grav- och minneskyrka, förvaltad av Riksmarskalksämbetet och Statens fastighetsverk. Den är öppen som museum under sommarmånaderna samt vid konserter, serafimerringningar och speciella arrangemang. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
28. maj
redigér
Tyrkiske språk er ei gruppe av minst 35 språk som vert snakka av om lag 2,5 % av menneskeslekta. Talarar av tyrkiske språk finst frå Middelhavet og Søraust-Europa i vest til Sibir og vestlege Kina i aust.
Av språkhistoriske grunnar vert språkfamilien delt inn i to grupper, tsjuvasjisk (ofte kalla den bolgarske greina av dei tyrkiske språka) på den eine sida, og alle dei andre tyrkiske språka på dei andre. Skilnadene dei to gruppene i mellom er framfor alt fonologisk, det er mogleg å rekonstruere alle andre tyrkiske språk enn tsjuvasjisk til same urspråk.
Dei tyrkiske språka er svært like kvarandre. Etter at Sovjetunionen braut saman har Tyrkia byrja å sende TV-sendingar via satellitt inn i dei tyrkisktalande områda i Sentral-Asia. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
29. maj
redigér En galakse er et massivt, gravitasjonelt bundet system som består av stjerner og stjernerester, en interstellar materie av gass og støv, og en viktig, men dårlig forstått komponent som forsøksvis er kalt mørk materie. Galakser varierer i størrelse fra dverger med ti millioner (107) stjerner til gigantgalakser med hundre billioner (1014) stjerner, som alle går i bane rundt galaksens massesentrum. Ordet galakse kommer fra gresk galaxias, bokstavelig «melkeaktig», og er en referanse til vår egen galakse Melkeveien.
Galakser inneholder varierende mengder stjernesystemer, stjernehoper og typer av interstellare skyer. Mellom disse objektene er det en spredt interstellar materie av gass, støv og kosmisk stråling. Mørk materie ser ut til å utgjøre ca. 90 % av massen i de fleste av galaksene. Observasjonsdata antyder at supermassive sorte hull eksisterer i sentrum av mange, om ikke alle, galakser. De antas å være den primære drivkraften til aktive galaksekjerner i noen galakser. Melkeveien synes å inneha minst ett slikt objekt.
Sannsynligvis finnes det mer enn 170 milliarder (1,7×1011) galakser i det observerbare universet. De fleste er 1.000–100.000 parsec i diameter og er vanligvis adskilt med avstander i størrelsesorden millioner av parsec (eller megaparsec). Les mer…
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
30. maj
redigér Riddarholmskyrkan är en kyrkobyggnad på Riddarholmen i Stockholm. Den uppfördes till Gråbrödraklostret och invigdes omkring år 1300. Riddarholmskyrkan är en treskeppig hallkyrka, uppförd av rött tegel, med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässansutförande bryter av mot kyrkans ursprungliga tegelgotik. Interiören domineras av de många gravminnena, men här finns även medeltida kalkmålningar bevarade i valven.
Från och med Gustav II Adolfs begravning 1634 fungerade Riddarholmskyrkan som kunglig begravningskyrka. Samtliga svenska regenter från Gustav II Adolf till Gustaf V har fått sitt sista vilorum här, med undantag för drottning Kristina. Utöver regenterna vilar ett stort antal regentgemåler, prinsar och prinsessor i kyrkan.
1807 upplöstes Riddarholmens församling. Sedan dess fungerar kyrkan som grav- och minneskyrka, förvaltad av Riksmarskalksämbetet och Statens fastighetsverk. Den är öppen som museum under sommarmånaderna samt vid konserter, serafimerringningar och speciella arrangemang. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
31. maj
redigér Tyrkiske språk er ei gruppe av minst 35 språk som vert snakka av om lag 2,5 % av menneskeslekta. Talarar av tyrkiske språk finst frå Middelhavet og Søraust-Europa i vest til Sibir og vestlege Kina i aust.
Av språkhistoriske grunnar vert språkfamilien delt inn i to grupper, tsjuvasjisk (ofte kalla den bolgarske greina av dei tyrkiske språka) på den eine sida, og alle dei andre tyrkiske språka på dei andre. Skilnadene dei to gruppene i mellom er framfor alt fonologisk, det er mogleg å rekonstruere alle andre tyrkiske språk enn tsjuvasjisk til same urspråk.
Dei tyrkiske språka er svært like kvarandre. Etter at Sovjetunionen braut saman har Tyrkia byrja å sende TV-sendingar via satellitt inn i dei tyrkisktalande områda i Sentral-Asia. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia