Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/marts 2014
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her redigér
Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
marts 2014 redigér
1. marts redigér
Asker kommune er ein kommune i Akershus fylke. Folk frå Asker vert kalla «askerbøringar». Namnet «Asker» kjem opphavleg av treslaget ask.
Størsteparten av arealet er skogkledd og kupert. Jorda i Asker er særs god, og landbruk med husdyrhald har det vore drive i fleire tusen år. Frå midten av 1800-talet vart Asker dessutan ein av dei fremste hagebrukskommunane i Noreg, med stor produksjon av bær, frukt og grønsaker, og etter kvart blomar. Framleis har kommunen sterkt preg av å vere ein landbrukskommune. Men utbyggingspresset som fylgje av nærleiken til Oslo har vorte sterkt i siste halvparten av 1900-talet og framover i det nye hundreåret, og i mange høve er småhus, bustadblokker, næringsbygg og vegar bygt, og vert bygt, på det som tidlegare var dyrka mark. Asker har likevel det største arealet i heile Akershus fylke for profesjonell dyrking av grønsaker, bær og blomar på friland og i veksthus. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
2. marts redigér
Sarah Margaret Fuller Ossoli, född 23 maj 1810 i Cambridge, Massachusetts, död 19 juli 1850 i ett skeppsbrott vid New Jerseys kust, var en amerikansk författare, journalist, kritiker och feminist med anknytning till den amerikanska transcendentala rörelsen. Hon var den första kvinnliga bokrecensenten på heltid inom journalistiken. Hennes bok Woman in the Nineteenth Century betraktas som det första större feministiska verket i USA.
Hon översatte Johann Peter Eckermanns Goetheerinringar och brevväxlingen mellan Bettina von Arnim och Karoline von Günderrode. Hon visade betydande stilistisk talang i arbetena A Summer on the Lakes (1843), Woman in the Nineteenth Century (1845) och Papers on Literature and Art (1846), en samling kritiker. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
3. marts redigér
Anna Georgine Rogstad (født 26. juli 1854 i Nordre Land, død 8. november 1938) var en norsk lærerinne, kvinnesaksforkjemper og politiker. Hun representerte Frisinnede Venstre på en fellesliste med Høyre da hun, som første kvinne, møtte på Stortinget den 17. mars 1911. Hun møtte senere fast fra 20. februar 1912 til 30. januar 1913 som vara for statsminister Jens Bratlie.
Rogstad stod sentralt i arbeidet med alminnelig stemmerett for kvinner, lærerinnenes arbeidsvilkår og utdannelse for jenter og kvinner. Hun stiftet i 1912 Norges Lærerindeforbund, der hun også ble første formann, og styrte Kristiania kommunale fortsettelsesskole for piker fra 1900 til 1923. Hun skrev mange lærebøker og metodiske veiledninger for skoleverket. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
4. marts redigér
Trädkrypare (Certhia familiaris) är en fågelart inom familjen trädkrypare (Certhiidae). Den liknar andra arter inom familjen med böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar.
Trädkryparen har nio eller fler underarter som häckar i olika delar av dess utbredningsområde i de tempererade delarna av Eurasien. Den häckar i trädhålor eller bakom barkflagor, och föredrar introducerade mammutträd som häckningsplatser där sådana finns tillgängliga. Honan lägger vanligen fem eller sex vita ägg med rosa prickar i det fodrade boet, men ägg och ungar är sårbara för angrepp från hackspettar och däggdjur, däribland ekorrar.
Trädkryparen är insektsätare och klättrar uppför trädstammar som en mus, för att leta efter insekter som den plockar från skrevor i barken med sin fina böjda näbb. Den flyger sedan till foten av ett annat träd med en distinkt oregelbunden flykt. Fågeln lever ensam på vintern, men kan bilda gemensamma sovplatser under kallt väder. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
5. marts redigér
1714 markerte slutten på den verdsomspennande spanske arvefølgjekrigen gjennom fleire traktarar. Tsar-Russland ekspanderte, og vann ein viktig marinesiger mot Sverige i slaget ved Hangöudd. I Finland byja den store ufreden då landet blei invadert av Russland. Seinare på året braut den osmansk-venetianske krigen ut då Det osmanske riket erklærte krig mot Republikken Venezia.
Den dansk-norsk dronninga Charlotte Amalie og kurfyrstinne Sophia av Hannover, som ei tid var arving til den britiske trona, døydde i 1714. Kort tid etter døydde dronning Anne av Storbritannia. Stuart-dynastiet enda med henne, og hannoveranske monarkiet tok til med Georg av Hannover. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
6. marts redigér
Anna Georgine Rogstad (født 26. juli 1854 i Nordre Land, død 8. november 1938) var en norsk lærerinne, kvinnesaksforkjemper og politiker. Hun representerte Frisinnede Venstre på en fellesliste med Høyre da hun, som første kvinne, møtte på Stortinget den 17. mars 1911. Hun møtte senere fast fra 20. februar 1912 til 30. januar 1913 som vara for statsminister Jens Bratlie.
Rogstad stod sentralt i arbeidet med alminnelig stemmerett for kvinner, lærerinnenes arbeidsvilkår og utdannelse for jenter og kvinner. Hun stiftet i 1912 Norges Lærerindeforbund, der hun også ble første formann, og styrte Kristiania kommunale fortsettelsesskole for piker fra 1900 til 1923. Hun skrev mange lærebøker og metodiske veiledninger for skoleverket. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
7. marts redigér
Trädkrypare (Certhia familiaris) är en fågelart inom familjen trädkrypare (Certhiidae). Den liknar andra arter inom familjen med böjd näbb, mönstrad brun ovansida, vitaktig undersida och långa styva stjärtpennor som den använder för kunna balansera upprätt på trädstammar och grenar.
Trädkryparen har nio eller fler underarter som häckar i olika delar av dess utbredningsområde i de tempererade delarna av Eurasien. Den häckar i trädhålor eller bakom barkflagor, och föredrar introducerade mammutträd som häckningsplatser där sådana finns tillgängliga. Honan lägger vanligen fem eller sex vita ägg med rosa prickar i det fodrade boet, men ägg och ungar är sårbara för angrepp från hackspettar och däggdjur, däribland ekorrar.
Trädkryparen är insektsätare och klättrar uppför trädstammar som en mus, för att leta efter insekter som den plockar från skrevor i barken med sin fina böjda näbb. Den flyger sedan till foten av ett annat träd med en distinkt oregelbunden flykt. Fågeln lever ensam på vintern, men kan bilda gemensamma sovplatser under kallt väder. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
8. marts redigér
1714 markerte slutten på den verdsomspennande spanske arvefølgjekrigen gjennom fleire traktarar. Tsar-Russland ekspanderte, og vann ein viktig marinesiger mot Sverige i slaget ved Hangöudd. I Finland byja den store ufreden då landet blei invadert av Russland. Seinare på året braut den osmansk-venetianske krigen ut då Det osmanske riket erklærte krig mot Republikken Venezia.
Den dansk-norsk dronninga Charlotte Amalie og kurfyrstinne Sophia av Hannover, som ei tid var arving til den britiske trona, døydde i 1714. Kort tid etter døydde dronning Anne av Storbritannia. Stuart-dynastiet enda med henne, og hannoveranske monarkiet tok til med Georg av Hannover. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
9. marts redigér
"All Apologies"/"Rape Me" (ibland skrivet "All Apologies" ● "Rape Me") är en singel från 1993 av det amerikanska grungebandet Nirvana vilken släpptes som andra singel från bandets tredje studioalbum In Utero. "All Apologies"/"Rape Me", som båda är skrivna av bandets sångare Kurt Cobain, blev deras sjätte singel att komma med på topp 40 i Storbritannien och hamnade som bäst på plats 1 i USA. "All Apologies" är tillägnad Cobains fru Courtney Love och deras dotter Frances Bean Cobain, men låten handlar inte om dem. Låten nominerades för två Grammy Awards 1995 i kategorierna Best Rock Performance by a Duo or Group with Vocal och Best Rock Song. "Rape Me" är trots namnet en anti-våldtäktslåt och vissa recensenter menar att den handlar om Cobains avsmak för massmedias rapportering om hans privatliv, även om Cobain själv förnekade detta. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
10. marts redigér
En stjerne er et massivt og lyssterkt himmellegeme som består av delvis ionisert gass, såkalt plasma. På slutten av sin levetid kan en stjerne også inneholde en del degenerert materie. Den nærmeste stjernen sett fra jorden er solen, som forsyner planeten med nok energi til å opprettholde liv her. Andre stjerner er synlige på nattehimmelen når de ikke forstyrres av solen, andre himmelfenomener eller menneskeskapt belysning. De enorme avstandene gjør at vi ser dem som små og tilsynelatende stillestående punkter.
Opp gjennom historien har ulike kulturer gruppert de mest fremtredende stjernene på himmelsfæren sammen i stjernebilder og asterismer og de lyseste stjernene ble gitt egennavn. I moderne tid har stadig bedre teleskoper gjort at antallet stjerner som kan sees fra jorden stadig øker, og stjerner katalogiseres nå med standardiserte stjernebetegnelser. Astronomer kan dessuten bestemme masse, alder, kjemisk sammensetning og andre egenskaper ut fra en stjernes spektrum, luminositet og bevegelse gjennom rommet. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
11. marts redigér
Svenska kärnvapenprogrammet var det program som syftade till utveckling av kärnvapen och som bedrevs i Sverige under åren 1945 till 1972. Kärnvapenprogrammet drevs parallellt med forskning kring skydd mot kärnvapen vid Försvarets forskningsanstalt, och delar av det omfattades av stor sekretess. Programmet lades ned framförallt av politiska skäl innan några kärnvapen hade framställts, men även ekonomiska skäl spelade in. Fram till 1958 bedrevs det hemliga programmet med utgångspunkten att Sverige skulle skaffa egna kärnvapen.
Ett beslut i Sveriges riksdag detta år innebar att forskningen skulle inriktas på skydd mot kärnvapen, med bibehållande av handlingsfrihet att vid behov senare byta linje. Med regeringens godkännande bedrevs dock kärnvapenprogrammet under beteckningen "utökad skyddsforskning" och hade sin mest intensiva period under början av 1960-talet. Den fortsatta verksamhet som bedrevs efter 1958 har varit föremål för senare kontroverser, eftersom vissa bedömare menar att den gick utöver vad riksdagen hade beslutat. Handlingsfrihetslinjen övergavs 1966, och Sveriges godkännande av icke-spridningsavtalet 1968 innebar att avvecklingen av kärnvapenprogrammet inleddes, vilket var avslutat 1972. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
12. marts redigér
'
Krimkrigen var ein krig utkjempa frå 1853 til 1856 mellom Russland på den eine sida og eit forbund mellom Frankrike, Storbritannia, Sardinia-Piemonte og Det osmanske riket på den andre. Krigen har namn etter Krimhalvøya, der dei fleste slaga stod, men det blei også kjempa vest i Tyrkia, i Austersjøen, Kvitehavet og i det russiske fjerne Austen.
Krigen slutta med russisk nederlag ved Sevastopol den 11. september 1855. Tsar Aleksander II, som hadde overteke styret då faren Nikolai I døydde 2. mars, underskreiv fredsavtalen ved Paris-kongressen den 30. mars 1856.
Blant dei best kjende hendingane under krigen er det fåfengde åtaket til den lette brigaden frå den britiske hæren, som blei vidkjend mellom anna gjennom Alfred Tennyson sitt dikt «The Charge of the Light Brigade».
Krimkrigen var også eit ledd i utvikling av moderne krigføring, gjennom taktisk bruk av jernbane og telegraf, sjukepleie, gjennom arbeidet til Florence Nightingale og Mary Seacole, og nyhendereportasje gjennom krigskorrespondentar og fotografar. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
13. marts redigér
En stjerne er et massivt og lyssterkt himmellegeme som består av delvis ionisert gass, såkalt plasma. På slutten av sin levetid kan en stjerne også inneholde en del degenerert materie. Den nærmeste stjernen sett fra jorden er solen, som forsyner planeten med nok energi til å opprettholde liv her. Andre stjerner er synlige på nattehimmelen når de ikke forstyrres av solen, andre himmelfenomener eller menneskeskapt belysning. De enorme avstandene gjør at vi ser dem som små og tilsynelatende stillestående punkter.
Opp gjennom historien har ulike kulturer gruppert de mest fremtredende stjernene på himmelsfæren sammen i stjernebilder og asterismer og de lyseste stjernene ble gitt egennavn. I moderne tid har stadig bedre teleskoper gjort at antallet stjerner som kan sees fra jorden stadig øker, og stjerner katalogiseres nå med standardiserte stjernebetegnelser. Astronomer kan dessuten bestemme masse, alder, kjemisk sammensetning og andre egenskaper ut fra en stjernes spektrum, luminositet og bevegelse gjennom rommet. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
14. marts redigér
Svenska kärnvapenprogrammet var det program som syftade till utveckling av kärnvapen och som bedrevs i Sverige under åren 1945 till 1972. Kärnvapenprogrammet drevs parallellt med forskning kring skydd mot kärnvapen vid Försvarets forskningsanstalt, och delar av det omfattades av stor sekretess. Programmet lades ned framförallt av politiska skäl innan några kärnvapen hade framställts, men även ekonomiska skäl spelade in. Fram till 1958 bedrevs det hemliga programmet med utgångspunkten att Sverige skulle skaffa egna kärnvapen.
Ett beslut i Sveriges riksdag detta år innebar att forskningen skulle inriktas på skydd mot kärnvapen, med bibehållande av handlingsfrihet att vid behov senare byta linje. Med regeringens godkännande bedrevs dock kärnvapenprogrammet under beteckningen "utökad skyddsforskning" och hade sin mest intensiva period under början av 1960-talet. Den fortsatta verksamhet som bedrevs efter 1958 har varit föremål för senare kontroverser, eftersom vissa bedömare menar att den gick utöver vad riksdagen hade beslutat. Handlingsfrihetslinjen övergavs 1966, och Sveriges godkännande av icke-spridningsavtalet 1968 innebar att avvecklingen av kärnvapenprogrammet inleddes, vilket var avslutat 1972. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
15. marts redigér
'
Krimkrigen var ein krig utkjempa frå 1853 til 1856 mellom Russland på den eine sida og eit forbund mellom Frankrike, Storbritannia, Sardinia-Piemonte og Det osmanske riket på den andre. Krigen har namn etter Krimhalvøya, der dei fleste slaga stod, men det blei også kjempa vest i Tyrkia, i Austersjøen, Kvitehavet og i det russiske fjerne Austen.
Krigen slutta med russisk nederlag ved Sevastopol den 11. september 1855. Tsar Aleksander II, som hadde overteke styret då faren Nikolai I døydde 2. mars, underskreiv fredsavtalen ved Paris-kongressen den 30. mars 1856.
Blant dei best kjende hendingane under krigen er det fåfengde åtaket til den lette brigaden frå den britiske hæren, som blei vidkjend mellom anna gjennom Alfred Tennyson sitt dikt «The Charge of the Light Brigade».
Krimkrigen var også eit ledd i utvikling av moderne krigføring, gjennom taktisk bruk av jernbane og telegraf, sjukepleie, gjennom arbeidet til Florence Nightingale og Mary Seacole, og nyhendereportasje gjennom krigskorrespondentar og fotografar. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
16. marts redigér
Liverpool Football Club (även kända som The Reds) är en engelsk fotbollsklubb från hamnstaden Liverpool. Klubben bildades 15 mars 1892 och har Anfield som sin hemmaarena.
Liverpool är ett av sv:Englands mest framgångsrika fotbollslag genom tiderna. Laget har vunnit den engelska förstaligan 18 gånger, (senast 1990). Utöver ligavinsterna har klubben även vunnit 5 stycken Europacupen- och UEFA Champions League-titlar (senast 2005).
Liverpool hade sin absolut största storhetstid under 1970-talet och 1980-talet. 1984 var ett gyllene år för klubben då man vann Engelska ligan, Europacupen för mästarlag (nuvarande UEFA Champions League) och Engelska ligacupen.
Klubben har också varit inblandat i två av de största olyckorna i fotbollshistorien: olyckorna vid Heyselstadion under finalen av Europacupen för mästarlag (nuvarande UEFA Champions League) 1985 mot Juventus då 39 supportrar (mestadels italienska Juventussupportrar) dog och Hillsborough under semifinalen av FA-Cupen 1989 då 96 Liverpoolsupportrar miste livet. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
17. marts redigér
Islands Brygge (også omtalt som Bryggen) er et område på den nordvestlige delen av Amager i det sentrale København som er en del av bydelen Amager Vest. Området avgrenses mot nord av Stadsgraven, mot vest av Københavns havn, mot syd av Nokken og mot øst av Amager Fælled. Det bor om lag 12.600 innbyggere i området.
Islands Brygge er skapt ved gjentatte utfyllinger av det grunne området mellom Amager og Sjælland fra 1880-årene. Den første utfyllingen tettest på Langebro ble i første omgang brukt av det danske forsvaret til det nye arsenalet, hvor utfyllingene syd for Ny Tøjhusgrunden ble brukt til boliger og utfyllingene syd for Sturlasgade til industri. I den første halvdel av det 20. århundre var den havnenære og den sydlige delen av byområdet preget av mye industri, blant annet Dansk Sojakagefabrik.
I den andre halvdel av århundret ble de fleste av disse virksomhetene lagt ned, og mot slutten av århundret var det mange tomme bygninger i området. Siden år 2000 har det foregått en omfattende nybygging på de gamle industri- og forsvarsarealene. Bydelen fremtrer nå som en blanding av mange eldre boliger og butikker mot nord, nye boliger og kontorbygninger mot syd, samt Islands Brygge Syd, som er i ferd med å bli omdannet fra nedlagt industri til nye bygninger. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
18. marts redigér
Person Pitch är är det tredje studioalbumet av den amerikanska experimentella musikern Panda Bear, vilket är Noah Lennoxs artistnamn. Albumet gavs ut 20 mars 2007 av Paw Tracks och mottog mycket positiv kritik. Fem av albumets sju låtar gavs ut före albumsläppet. Den första singeln var en dubbel A-sida med "I'm Not" och "Comfy in Nautica", utgiven 22 september 2005.
Albumets låtar är uppbyggda kring loopade samplingar och är bland annat influerade av samplingsbaserad elektronisk musik och hip-hop. Influenserna till albumets texter är hämtade från Lennoxs giftermål, nyblivna faderskap och hans flytt till Lissabon.
Bland annat Pitchfork och Tiny Mix Tapes utsåg albumet till det bästa år 2007. Gorilla vs. Bear utsåg det till 00-talets bästa album. Pitchfork utsåg även "Bro's" till den tredje bästa låten 2007, och den 48:e bästa under 00-talet. Rolling Stone utsåg "Comfy in Nautica" till 2007 års 74:e bästa låt. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
19. marts redigér
Bernhard Herre (1812-1849) var ein norsk forfattar kjend for boka En Jægers Erindringer. Den vesle samlinga inneheld fem korte prosaperler med melankolske naturstemningar frå Herre sine mange og lange jaktturar i Nordmarka og på Krokskogen.
Etter at Herre var død innsåg Johan Sebastian Welhaven og Peter Christen Asbjørnsen at dei skissene som låg igjen etter han hadde såpass litterære kvalitetar at dei var verd ei utgjeving. Dei normaliserte nokre dialektuttrykk dei meinte ikkje passa i ei litterær tekst og gav i 1850 ut En Jægers Erindringer. Dei poetiske natursansingane til Herre har fascinert fleire generasjonar, og boka har kome ut i fleire opplag. I 1860-åra blei ho utgjeve på svensk i samlinga Skizzer från Norge. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
20. marts redigér
Islands Brygge (også omtalt som Bryggen) er et område på den nordvestlige delen av Amager i det sentrale København som er en del av bydelen Amager Vest. Området avgrenses mot nord av Stadsgraven, mot vest av Københavns havn, mot syd av Nokken og mot øst av Amager Fælled. Det bor om lag 12.600 innbyggere i området.
Islands Brygge er skapt ved gjentatte utfyllinger av det grunne området mellom Amager og Sjælland fra 1880-årene. Den første utfyllingen tettest på Langebro ble i første omgang brukt av det danske forsvaret til det nye arsenalet, hvor utfyllingene syd for Ny Tøjhusgrunden ble brukt til boliger og utfyllingene syd for Sturlasgade til industri. I den første halvdel av det 20. århundre var den havnenære og den sydlige delen av byområdet preget av mye industri, blant annet Dansk Sojakagefabrik.
I den andre halvdel av århundret ble de fleste av disse virksomhetene lagt ned, og mot slutten av århundret var det mange tomme bygninger i området. Siden år 2000 har det foregått en omfattende nybygging på de gamle industri- og forsvarsarealene. Bydelen fremtrer nå som en blanding av mange eldre boliger og butikker mot nord, nye boliger og kontorbygninger mot syd, samt Islands Brygge Syd, som er i ferd med å bli omdannet fra nedlagt industri til nye bygninger. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
21. marts redigér
Person Pitch är är det tredje studioalbumet av den amerikanska experimentella musikern Panda Bear, vilket är Noah Lennoxs artistnamn. Albumet gavs ut 20 mars 2007 av Paw Tracks och mottog mycket positiv kritik. Fem av albumets sju låtar gavs ut före albumsläppet. Den första singeln var en dubbel A-sida med "I'm Not" och "Comfy in Nautica", utgiven 22 september 2005.
Albumets låtar är uppbyggda kring loopade samplingar och är bland annat influerade av samplingsbaserad elektronisk musik och hip-hop. Influenserna till albumets texter är hämtade från Lennoxs giftermål, nyblivna faderskap och hans flytt till Lissabon.
Bland annat Pitchfork och Tiny Mix Tapes utsåg albumet till det bästa år 2007. Gorilla vs. Bear utsåg det till 00-talets bästa album. Pitchfork utsåg även "Bro's" till den tredje bästa låten 2007, och den 48:e bästa under 00-talet. Rolling Stone utsåg "Comfy in Nautica" till 2007 års 74:e bästa låt. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
22. marts redigér
Bernhard Herre (1812-1849) var ein norsk forfattar kjend for boka En Jægers Erindringer. Den vesle samlinga inneheld fem korte prosaperler med melankolske naturstemningar frå Herre sine mange og lange jaktturar i Nordmarka og på Krokskogen.
Etter at Herre var død innsåg Johan Sebastian Welhaven og Peter Christen Asbjørnsen at dei skissene som låg igjen etter han hadde såpass litterære kvalitetar at dei var verd ei utgjeving. Dei normaliserte nokre dialektuttrykk dei meinte ikkje passa i ei litterær tekst og gav i 1850 ut En Jægers Erindringer. Dei poetiske natursansingane til Herre har fascinert fleire generasjonar, og boka har kome ut i fleire opplag. I 1860-åra blei ho utgjeve på svensk i samlinga Skizzer från Norge. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
23. marts redigér
Karlstads domkyrka är en kyrkobyggnad i Karlstad i Karlstads stift. Den är församlingskyrka i Karlstads domkyrkoförsamling. Kyrkan ligger mitt i Karlstad på Lagberget på Tingvallaön, omkring 100 meter från Stora torget. Från Lagberget som användes som tingsplats under medeltiden, syns kyrkan idag vida omkring, bland annat från motorvägsbron (E18) över Klarälven omkring fem kilometer norr om kyrkan.
Kyrkan uppfördes 1723–1730 under superintendent Johannes Steuchius som sedermera blev ärkebiskop. Den är byggd i en stram barockstil en avskalad stil utan stora utsmyckningar. Domkyrkan är en korskyrka och var ursprungligen också en centralkyrka. Den är byggd med kraftiga murar i natursten med detaljer i tegel och samtliga murar är putsade i vitt både in- och utvändigt. Åren 1735–1737 tillkom ett kraftigt torn i väster, vilket bröt den ursprungliga planen för kyrkan som ett grekiskt kors. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
24. marts redigér
Georg Philipp Telemann (født 24. mars 1681 i Magdeburg, død 25. juni 1767 i Hamburg) var en tysk barokkkomponist som gjennom sine komposisjoner og sitt musikksyn formidlet nye impulser og satte et sterkt preg på musikkverden i første halvdel av 1700-tallet.
Telemann er sannsynligvis den mest produktive komponisten i europeisk musikkhistorie, i det minste bedømt etter det som er bevart etter ham. Johann Sebastian Bach og Antonio Vivaldi var Telemanns samtidige, og han var en livslang venn av Georg Friedrich Händel. Bach regnes i dag som den største komponisten, men i deres levetid var Telemann den mest kjente.
Telemanns verkliste er svært omfangsrik og omfatter alle de vanligste av tidens musikkformer. Et utpreget trekk ved musikken hans er sangbare melodier og oppfinnsom bruk av klangfarger, og uvanlige harmoniske effekter – spesielt i senere verk. Telemanns instrumentalverk preges ofte av fransk og italiensk innflytelse, iblant også med innslag av polsk folkemusikk.
Etterhvert som de kulturhistoriske idealene endret seg utover på 1800-tallet møtte Telemanns musikk hard kritikk. Først i andre halvdel av 1900-tallet begynte man på en systematisk utforsking av hans samlede produksjon, og arbeidet er fremdeles ikke avsluttet fordi det store omfanget gjør det vanskelig å få oversikt. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
25. marts redigér
Lindhagenplanen var en generalplan för Stockholm framlagd i ett Utlåtande med förslag till gatureglering i Stockholm år 1866 av en kommitté under ledning av juristen och politikern Albert Lindhagen. Lindhagenplanen antogs aldrig i sin helhet av Stockholms stadsfullmäktige, endast delar genomfördes efter hårda strider och revideringar. Ändå skulle Lindhagens generalplan få stor betydelse för Stockholms omdaning under sena 1800-talet. Exempel på detta är Kungsgatans förlängning till Stureplan som antogs 1887 och fullbordades 1911 samt Sveavägens förlängning till Kungsgatan som beslutades 1896 och fullbordades på 1920-talet. Lindhagens idé om en "Sveaväg" ända fram till Gustav Adolfs torg togs upp igen 1928 av dåvarande stadsplanedirektören Albert Lilienberg och skrotades först 1945, då stadsfullmäktige beslutade att Sveavägen skulle sluta vid nuvarande Sergels torg.
Lindhagenplanens alla nya gator och torg skulle även få nya namn och äldre gatunamn förändrades. Det genomfördes på ett konsekvent, övergripande och genomtänkt sätt. Denna gatunamnrevisionen, kallad "Nya och förändrade gatunamn inom Stockholm" beslutades av stadsfullmäktige 16 juni 1885. Lindhagenplanen var den sista storskaliga stadsplanen med kvartersindelningar i rutnät, långa, spikraka paradgator och stjärnplatser, det som senare skulle kallas "stenstaden". Kring sekelskiftet 1900 övergavs det stränga rutnätet till förmån för en mjukare, mera terränganpassad och konstnärligt flexiblare planering.
Enligt konsthistorikern Ragnar Josephson var det genom Lindhagenplanen som det moderna Stockholm räknar sin uppkomst. Även Stockholms moderna parkhistoria kan sägas började med Lindhagenplanen. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
26. marts redigér
Dopplereffekten er endring i bølgjelengda (og difor frekvensen) til ei bølgje når kjelda er i rørsle i høve til ein observatør.
Christian Doppler analyserte denne effekten 1842 i ein monograf. Hypotesen blei først testa ut for lydbølgjer av den nederlandske vitskapsmannen Ballot i 1845. Han nytta eit jernbanetog og fleire hornblåsarar for å vise at tonehøgda var høgare når hornet nærma seg lyttaren og lågare når det fjerna seg. Fizeau oppdaga det same fenomenet hos elektromagnetiske bølgjer i 1848, uavhengig av Doppler og Ballot. I Frankrike blir effekten stundom kalla «effet Doppler-Fizeau».
Dopplereffekten er viktig innanfor astronomien, dopplerradarar og ekkokardiogram. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
27. marts redigér
Georg Philipp Telemann (født 24. mars 1681 i Magdeburg, død 25. juni 1767 i Hamburg) var en tysk barokkkomponist som gjennom sine komposisjoner og sitt musikksyn formidlet nye impulser og satte et sterkt preg på musikkverden i første halvdel av 1700-tallet.
Telemann er sannsynligvis den mest produktive komponisten i europeisk musikkhistorie, i det minste bedømt etter det som er bevart etter ham. Johann Sebastian Bach og Antonio Vivaldi var Telemanns samtidige, og han var en livslang venn av Georg Friedrich Händel. Bach regnes i dag som den største komponisten, men i deres levetid var Telemann den mest kjente.
Telemanns verkliste er svært omfangsrik og omfatter alle de vanligste av tidens musikkformer. Et utpreget trekk ved musikken hans er sangbare melodier og oppfinnsom bruk av klangfarger, og uvanlige harmoniske effekter – spesielt i senere verk. Telemanns instrumentalverk preges ofte av fransk og italiensk innflytelse, iblant også med innslag av polsk folkemusikk.
Etterhvert som de kulturhistoriske idealene endret seg utover på 1800-tallet møtte Telemanns musikk hard kritikk. Først i andre halvdel av 1900-tallet begynte man på en systematisk utforsking av hans samlede produksjon, og arbeidet er fremdeles ikke avsluttet fordi det store omfanget gjør det vanskelig å få oversikt. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
28. marts redigér
Lindhagenplanen var en generalplan för Stockholm framlagd i ett Utlåtande med förslag till gatureglering i Stockholm år 1866 av en kommitté under ledning av juristen och politikern Albert Lindhagen. Lindhagenplanen antogs aldrig i sin helhet av Stockholms stadsfullmäktige, endast delar genomfördes efter hårda strider och revideringar. Ändå skulle Lindhagens generalplan få stor betydelse för Stockholms omdaning under sena 1800-talet. Exempel på detta är Kungsgatans förlängning till Stureplan som antogs 1887 och fullbordades 1911 samt Sveavägens förlängning till Kungsgatan som beslutades 1896 och fullbordades på 1920-talet. Lindhagens idé om en "Sveaväg" ända fram till Gustav Adolfs torg togs upp igen 1928 av dåvarande stadsplanedirektören Albert Lilienberg och skrotades först 1945, då stadsfullmäktige beslutade att Sveavägen skulle sluta vid nuvarande Sergels torg.
Lindhagenplanens alla nya gator och torg skulle även få nya namn och äldre gatunamn förändrades. Det genomfördes på ett konsekvent, övergripande och genomtänkt sätt. Denna gatunamnrevisionen, kallad "Nya och förändrade gatunamn inom Stockholm" beslutades av stadsfullmäktige 16 juni 1885. Lindhagenplanen var den sista storskaliga stadsplanen med kvartersindelningar i rutnät, långa, spikraka paradgator och stjärnplatser, det som senare skulle kallas "stenstaden". Kring sekelskiftet 1900 övergavs det stränga rutnätet till förmån för en mjukare, mera terränganpassad och konstnärligt flexiblare planering.
Enligt konsthistorikern Ragnar Josephson var det genom Lindhagenplanen som det moderna Stockholm räknar sin uppkomst. Även Stockholms moderna parkhistoria kan sägas började med Lindhagenplanen. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • se på svensk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
29. marts redigér
Dopplereffekten er endring i bølgjelengda (og difor frekvensen) til ei bølgje når kjelda er i rørsle i høve til ein observatør.
Christian Doppler analyserte denne effekten 1842 i ein monograf. Hypotesen blei først testa ut for lydbølgjer av den nederlandske vitskapsmannen Ballot i 1845. Han nytta eit jernbanetog og fleire hornblåsarar for å vise at tonehøgda var høgare når hornet nærma seg lyttaren og lågare når det fjerna seg. Fizeau oppdaga det same fenomenet hos elektromagnetiske bølgjer i 1848, uavhengig av Doppler og Ballot. I Frankrike blir effekten stundom kalla «effet Doppler-Fizeau».
Dopplereffekten er viktig innanfor astronomien, dopplerradarar og ekkokardiogram. Les meir …
Se på dansk Wikipedia • se på nynorsk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
30. marts redigér
Stadsplanering i Stockholm kom inte igång förrän på 1620-talet, menat som en medveten övergripande planering. Innan dess växte det medeltida Stockholm, som huvudsakligen omfattade Stadsholmen, mer eller mindre fritt. Först med Sveriges tid som stormakt och Stockholms utnämnande till rikets huvudstad 1634 började en systematisk reglering av staden. I likhet med arkitekturen hämtades idéerna från Europa och USA, som sedan anpassades till stockholmska förhållanden.
Stockholms stadsplanering har präglats av tre stora regleringar: Flemings rutnät på 1600-talet, Albert Lindhagens stadsplaner på 1800-talet och Yngve Larssons Norrmalmsreglering på 1900-talet. Alla hämtade sina idéer från sin tids stora stilriktningar inom konsten och arkitektuten: renässansen, klassicismen och modernismen, och alla tre lämnade tydliga spår i stadens stadsbild efter sig. Läs mer
Se på dansk Wikipedia • historik på dansk Wikipedia
31. marts redigér
Mosjøen (sørsamisk: Mussere) er en by og et tidligere ladested i Vefsn kommune i Nordland. Byen er den eldste på Helgeland, og i fylket er det kun Bodø, som i 1816 ble kjøpsted, som er eldre. Mosjøen mottok i 1875 losse- og ladestedsrettigheter fra kong Oscar II, og i 1876 ble byen egen kommune. Mosjøen bykommune bestod frem til 1961, og fra 1962 var den igjen del av Vefsn. Siden 1998 har byen moderne bystatus. Mosjøen har 9.580 innbyggere pr. 1. januar 2012. Flertallet av Vefsns innbyggere er mosjøværinger eller bosatt i byen.
Sammen med Mo i Rana og Narvik er Mosjøen en av industribyene i Nordland. Mosjøen Aluminiumsverk, som er blant de største i Europa, er tradisjonelt den fremste hjørnesteinsbedriften. Dessuten har byen et næringsliv som blant annet omfatter handel, håndverk, finans, transport og turisme. Havnen er en av de største i Nord-Norge. Byen tiltrekker seg forbrukere fra hele Helgeland.
Som skoleby har Mosjøen både lokale og regionale funksjoner. Mosjøen videregående skole tar inn elever fra byen og omliggende distriktskommuner. I byen ligger Vefsn folkehøgskole og Folkeuniversitetet. Flere større arrangementer for barn og ungdommer avholdes i Mosjøen, blant andre Toppen Internasjonale Sommermusikkskole og Kippermocupen. Les mer...
Se på dansk Wikipedia • se på norsk bokmål Wikipedia • historik på dansk Wikipedia