Wikipedia

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/juli 2009

< Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år
I dag er det fredag, 19. april 2024; klokken er 15:57 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel redigér

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her redigér

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:


1. juli

Bristol Type 142M Blenheim var ett snabbt, lätt bombplan som användes i stor utsträckning i början av andra världskriget. Flygplanet tillverkades av Bristol Aeroplane Company och var det första brittiska flygplanet som var helt byggt i metall och ett av de första som hade infällbara landställ, klaffar, elektriskt styrda kulsprutetorn och propellrar med variabla bladvinklar.

Flygplanet började sin historia som ett civilt flygplan som utvecklades av Lord Rothermere, Daily Mails ägare. Det skulle kunna bära sex passagerare och två besättningsmedlemmar. Bristol svarade på förfrågan med sin Type 142 och när det flög under namnet Britain First år 1934 visade det sig vara snabbare än något annat jaktplan som RAF hade vid denna tidpunkt. För att uppnå sin höga hastighet hade planet en mycket liten flygkropp. Det brittiska flygministeriet var naturligtvis intresserat av detta flygplan för sina egna ändamål och sände snabbt ut en specifikation (B.28/35) för en bombflygplansvariant kallad 142M (M stod för "military"). Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

2. juli

Liste over pattedyr i Norge omfatter alle dyrearter med ville bestander på norsk territorium, inkludert Svalbard og Jan Mayen.

Pattedyrene lever i alle slags biotoper i Norge; fra bybakgårdene til breen, skoggrensa til det karrige skjæret. Husmus og brunrotte er fullstendig knyttet til menneske. Også rødrev og grevling er vanlig i byer. Flere arter trives best i landbrukets kulturlandskap, som for eksempel vånd, rådyr, rødrev, grevling og piggsvin. Mange av de større pattedyrene, som elg, hjort, brunbjørn, ulv, gaupe, mår og bever, har sin hovedutbredelse i barskog og blandingsskog, noe som er med på å underbygge den utbredte forestillingen om at «ville dyr lever i skogen».

Rein, lemen, jerv og røyskatt er dyr som har sin hovedutbredelse på fjellet, det vil si over tregrensa, eller i vierbåndet opp mot tregrensa. Oteren er et kystdyr, som både trives i havet og langs strandkanten. Noen av de sjølevende pattedyrene har sin hovedutbredelse ut mot det åpne havet (som havert), mens nise og steinkobbe er kystnære. Vågehvalhunnene kan trekke inn i fjordene, men de fleste hvalene lever langt ute fra kysten. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

3. juli

Oselvar er namn på ein klinkbygd sørvestlandsk båttype som har vore svært utbreidd i ytre strok av Hordaland.

Båttypen har hatt ei utvikling som går fleire tusen år attende i tid og oselvaren viser tydelege likskapstrekk med både ein rekonstruksjon av Halsnøybåten (ca. år 300 e. Kr.) og Gokstadfæringen (ca. 900 e. Kr.). Frå tidlig på 1500-talet og fram til 1860 vart båttypen eksportert til Shetland og Orknøyane.

Oselvaren vert i dag også nytta til konkurransesegling. Båten har ikkje vekt i botnen eller kjøl og vert berre balansert ved at mannskapet er levande ballast. I frisk vind må dei lena overkroppen ut over ripa og seglinga vert utfordrande og for nokon sopass krevjande at dei kollseglar. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

4. juli

Bristol Type 142M Blenheim var ett snabbt, lätt bombplan som användes i stor utsträckning i början av andra världskriget. Flygplanet tillverkades av Bristol Aeroplane Company och var det första brittiska flygplanet som var helt byggt i metall och ett av de första som hade infällbara landställ, klaffar, elektriskt styrda kulsprutetorn och propellrar med variabla bladvinklar.

Flygplanet började sin historia som ett civilt flygplan som utvecklades av Lord Rothermere, Daily Mails ägare. Det skulle kunna bära sex passagerare och två besättningsmedlemmar. Bristol svarade på förfrågan med sin Type 142 och när det flög under namnet Britain First år 1934 visade det sig vara snabbare än något annat jaktplan som RAF hade vid denna tidpunkt. För att uppnå sin höga hastighet hade planet en mycket liten flygkropp. Det brittiska flygministeriet var naturligtvis intresserat av detta flygplan för sina egna ändamål och sände snabbt ut en specifikation (B.28/35) för en bombflygplansvariant kallad 142M (M stod för "military"). Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

5. juli

Primater (Primates), av Linné även kallade herredjur, är en ordning i djurklassen däggdjur. Namnet kommer från latinets primas som betyder den främste eller förnäm. Idag indelas ordningen primater i två underordningar, Strepsirrhini och Haplorrhini. Till den senare underordningen räknas alla människoapor (Hominidae) som även innefattar människan (Homo sapiens).

De två tidigare indelningsbegreppen, apor och halvapor, är föråldrade beteckningar som inte längre används i vetenskapliga sammanhang. Ordet apa, är ett gammalt ord i de germanska språken, vilket tidigt fick bibetydelsen "dåre", "särling"; det används så redan i den Poetiska Eddan. En aphona kan även kallas en apinja. Läs mer
se - historik

6. juli

Østkanten og vestkanten brukes om de to delene av Oslo som dannes av det økonomiske og sosiale skillet som historisk går langs Uelands gate. Akerselva blir også populært oppfattet som grensen mellom øst og vest.

Vestkanten ble til på bymarken fra 1840-årene med strøket Bak Slottet som start, mens østkanten grodde rundt den nye industrien og langs innfartsveiene i øst. Rundt 1890 var todelingen i øst og vest markert, og de fleste strøkene i byen hadde nokså klart klassepreg, av arbeiderklasse eller av funksjonærer og borgerskap. Delingen avspeilet seg i arkitektur, og språket har tradisjonelt også vært ganske forskjellig.

På østkanten er formue, inntekter, boligpriser og levealder fortsatt markert lavere enn på vestkanten. Siden 1970-tallet har den store innvandringen til Oslo blitt en ny side ved øst-vestskillet. Innvandrere fra Vest-Europa og Nord-Amerika fordeler seg jevnt, mens de fleste innvandrere fra Asia og Afrika bor på østkanten. De dårligste levekårene finnes hos mennesker fra andre verdensdeler enn Europa.

I Oslo finnes både de dårligste leveforholdene og den største rikdommen i landet. Det spesielle med Oslo er den markerte, stabile geografiske todelingen som har eksistert i knapt 150 år. Les mer
se - se norsk - diskussion - historik

7. juli

Den intertropiske konvergenssonen eller ITCZ, er eit lågtrykksbelte som omkransar jorda ved ekvator. Som namnet impliserer blir han danna ved at varm, fuktig luft frå breiddegradene over og under ekvator konvergerer (møtest). Plasseringa til ITCZ varierer over tid ettersom han flytter seg fram og tilbake over ekvator etter kvar sola er i senit. Han har også ein dagleg syklus der cumulusskyer utviklar seg rundt middag og utviklar seg til toreskyer frå midten til slutten av ettermiddagen.

Variasjon i plasseringa av ITCZ har stor effekt på nedbøren i mange ekvatoriale nasjonar, noko som fører til våte og tørre årstider i staden for varme og kalde, som er vanleg ved høgare breiddegrader. Langtidsendringar av ITCZ kan føre til alvorleg tørke eller flaum i nærliggjande område. Tidlege seglarar kalla dette rolege beltet for «stillebeltet» eller «the doldrums». Å finne seg i denne regionen kunne bety døden når vind var den einaste måten å flytte seg på. Ofte tok ikkje vinden seg opp att før sola sitt senitpunkt flytta seg nordover eller sørover, og stillebeltet følgde etter. Like nord og sør for ekvator bles det til motsats vedvarande passatvindar. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

8. juli

Dag Hammarskjöld (1905-1961) var en svensk nationalekonom, ledamot av Svenska Akademien, diplomat och FN:s generalsekreterare från 1953 till sin död i en flygolycka i nuvarande Zambia. Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi, och spelade en stor roll i utformandet av tidens svenska ekonomiska politik. Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris 1961. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

9. juli

Østkanten og vestkanten brukes om de to delene av Oslo som dannes av det økonomiske og sosiale skillet som historisk går langs Uelands gate. Akerselva blir også populært oppfattet som grensen mellom øst og vest.

Vestkanten ble til på bymarken fra 1840-årene med strøket Bak Slottet som start, mens østkanten grodde rundt den nye industrien og langs innfartsveiene i øst. Rundt 1890 var todelingen i øst og vest markert, og de fleste strøkene i byen hadde nokså klart klassepreg, av arbeiderklasse eller av funksjonærer og borgerskap. Delingen avspeilet seg i arkitektur, og språket har tradisjonelt også vært ganske forskjellig.

På østkanten er formue, inntekter, boligpriser og levealder fortsatt markert lavere enn på vestkanten. Siden 1970-tallet har den store innvandringen til Oslo blitt en ny side ved øst-vestskillet. Innvandrere fra Vest-Europa og Nord-Amerika fordeler seg jevnt, mens de fleste innvandrere fra Asia og Afrika bor på østkanten. De dårligste levekårene finnes hos mennesker fra andre verdensdeler enn Europa.

I Oslo finnes både de dårligste leveforholdene og den største rikdommen i landet. Det spesielle med Oslo er den markerte, stabile geografiske todelingen som har eksistert i knapt 150 år. Les mer
se - se norsk - diskussion - historik

10. juli

Den intertropiske konvergenssonen eller ITCZ, er eit lågtrykksbelte som omkransar jorda ved ekvator. Som namnet impliserer blir han danna ved at varm, fuktig luft frå breiddegradene over og under ekvator konvergerer (møtest). Plasseringa til ITCZ varierer over tid ettersom han flytter seg fram og tilbake over ekvator etter kvar sola er i senit. Han har også ein dagleg syklus der cumulusskyer utviklar seg rundt middag og utviklar seg til toreskyer frå midten til slutten av ettermiddagen.

Variasjon i plasseringa av ITCZ har stor effekt på nedbøren i mange ekvatoriale nasjonar, noko som fører til våte og tørre årstider i staden for varme og kalde, som er vanleg ved høgare breiddegrader. Langtidsendringar av ITCZ kan føre til alvorleg tørke eller flaum i nærliggjande område. Tidlege seglarar kalla dette rolege beltet for «stillebeltet» eller «the doldrums». Å finne seg i denne regionen kunne bety døden når vind var den einaste måten å flytte seg på. Ofte tok ikkje vinden seg opp att før sola sitt senitpunkt flytta seg nordover eller sørover, og stillebeltet følgde etter. Like nord og sør for ekvator bles det til motsats vedvarande passatvindar. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

11. juli

Dag Hammarskjöld (1905-1961) var en svensk nationalekonom, ledamot av Svenska Akademien, diplomat och FN:s generalsekreterare från 1953 till sin död i en flygolycka i nuvarande Zambia. Han anses ha varit den som myntade uttrycket planekonomi, och spelade en stor roll i utformandet av tidens svenska ekonomiska politik. Hammarskjöld tilldelades postumt Nobels fredspris 1961. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

12. juli

Mars är den yttersta av de fyra stenplaneterna i solsystemet och är den planet som ligger närmast utanför jorden. Mars har fått sitt namn efter den romerske stridsguden Mars och kallas ibland för "den röda planeten" på grund av sitt rödaktiga utseende. I likhet med alla de andra planeterna bildades Mars av rester från det gasmoln och det stoft som gav upphov till solen.

Mars yta är prydligt uppdelad i två områden. I söder finns lätt förhöjda högplatåer, täckta av kratrar. I norr finns plana slätter. Mellan de två finns en enorm upphöjning i Marsytan, Tharsis-platån, med väldiga vulkaner. Vulkanerna, tillsammans med kanjonen Valles Marineris, är de mest imponerande formationerna på Mars. Den största, Olympus Mons reser sig 27 km över ytan – tre gånger högre än Mount Everest och är solsystemets högsta berg. Läs mer
se - historik

13. juli

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Romhunden Laika ble det første pattedyret i bane rundt jorden]]

Laika (fra russisk Лайка, som betyr «bjeffer» eller «hyler») var en sovjetisk romhund som ble det første levende pattedyr i bane rundt Jorden, og også det første dødsoffer i bane. Man visste lite om romfarts virkning på levende organismer da Laikas ferd ble påbegynt. Noen trodde ikke at mennesker ville være i stand til å overleve oppskytningen eller forholdene i verdensrommet, så teknikere så det nødvendig å benytte dyr forut for bemannede ferder. USA brukte sjimpanser og rhesus-aper, mens det sovjetiske romprogrammet valgte å bruke hunder. Laika, en herreløs hund, opprinnelig navngitt Kudryavka (russisk кудрявка, den lille med krøller), ble trent opp sammen med to andre hunder. Hun ble valgt som testhund til den sovjetiske romkapselen Sputnik 2, som ble skutt opp i rommet den 3. november 1957.

Laika døde et par timer etter oppskytningen, tilsynelatende grunnet stress og overoppheting, antakelig forårsaket av en funksjonsfeil i varmeanlegget. Den virkelige årsaken og tidspunktet for hennes død ble ikke offentliggjort før i 2002; i stedet rapporterte mange at hun levde i flere dager. Eksperimentet beviste derimot at levende passasjerer kunne overleve oppskytningen, og tåle vektløshet og påkjenningene i bane. Det banet vei for bemannet romfart, og gav vitenskapen noe av den første informasjonen om hvordan levende organismer reagerer på omstendighetene under en romferd. Den 11. april 2008 avduket russiske ledere et monument til hennes ære nær den militære forskningsstasjonen i Moskva som hadde forberedt Laikas ferd ut i rommet. Det forestiller en hund stående på toppen av en rakett. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

14. juli

Republikken Indonesia er er eit land i Søraust-Asia og Oseania. Landet er verdas største øystat, bygt opp av 17 508 store og små øyar, der Sumatra, Java, Sulawesi, Kalimantan og Papua er dei største. Indonesia er med 240 millionar innbyggjarar det fjerde mest folkerike landet i verda, og er det landet der det bur flest muslimar, endå landet ikkje offisielt er ein islamsk stat. Hovudstaden er Jakarta.

Det indonesiske arkipelet har vore ein viktig handelsregion sidan det sjuande århundret. Seinare har soga til Indonesia vorte påverka av framande makter som jakta på øyane sine naturressursar. Muslimske handelsfolk tok med seg islam, og europeiske stormakter kjempa om kven som skulle få monopolisere handelen på krydderøyane, Molukkane, under oppdagingstida. Etter 350 år med nederlandsk kolonialisme sikra Indonesia seg sjølvstende etter andre verdskrigen.

Indonesia er samansett av mange særskilte etniske, språklege og religiøse grupperingar. Javanesarane er den største og politisk dominerande etniske gruppa. Med omsyn til dette mangfaldet har Indonesia arbeidd med å skape ein felles identitet forma av eit nasjonalspråk, etnisk mangfald, religiøs fridom innan rammane av Islam som dominerande religion, og ei fortid prega av kolonialisme og opprør mot kolonimakta. Indonesia sitt nasjonale motto, «Bhinneka tunggal ika» ('Fleire, jamvel ein'), syner mangfaldet som formar landet. Jamvel har konflikter mellom grupper og regionale separatistrørsler ført til valdelege konfrontasjonar som har gått ut over den politiske og økonomiske stabiliteten.

Trass det store innbyggjartalet og tett folkesette regionar, har Indonesia svære område av villmark som er grunnlaget for verdas nest største nivå av biomangfald. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

15. juli

Agatha Christie (1890-1976) var en brittisk författare av kriminalromaner allmänt känd som "kriminalromanernas drottning" och är tillsammans med Sir Arthur Conan Doyle den som har format deckargenren mest. Hennes mest kända detektiver är den egocentriske belgaren Hercule Poirot och den ensamstående äldre damen Miss Marple. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

16. juli

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Romhunden Laika ble det første pattedyret i bane rundt jorden]]

Laika (fra russisk Лайка, som betyr «bjeffer» eller «hyler») var en sovjetisk romhund som ble det første levende pattedyr i bane rundt Jorden, og også det første dødsoffer i bane. Man visste lite om romfarts virkning på levende organismer da Laikas ferd ble påbegynt. Noen trodde ikke at mennesker ville være i stand til å overleve oppskytningen eller forholdene i verdensrommet, så teknikere så det nødvendig å benytte dyr forut for bemannede ferder. USA brukte sjimpanser og rhesus-aper, mens det sovjetiske romprogrammet valgte å bruke hunder. Laika, en herreløs hund, opprinnelig navngitt Kudryavka (russisk кудрявка, den lille med krøller), ble trent opp sammen med to andre hunder. Hun ble valgt som testhund til den sovjetiske romkapselen Sputnik 2, som ble skutt opp i rommet den 3. november 1957.

Laika døde et par timer etter oppskytningen, tilsynelatende grunnet stress og overoppheting, antakelig forårsaket av en funksjonsfeil i varmeanlegget. Den virkelige årsaken og tidspunktet for hennes død ble ikke offentliggjort før i 2002; i stedet rapporterte mange at hun levde i flere dager. Eksperimentet beviste derimot at levende passasjerer kunne overleve oppskytningen, og tåle vektløshet og påkjenningene i bane. Det banet vei for bemannet romfart, og gav vitenskapen noe av den første informasjonen om hvordan levende organismer reagerer på omstendighetene under en romferd. Den 11. april 2008 avduket russiske ledere et monument til hennes ære nær den militære forskningsstasjonen i Moskva som hadde forberedt Laikas ferd ut i rommet. Det forestiller en hund stående på toppen av en rakett. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

17. juli

Republikken Indonesia er er eit land i Søraust-Asia og Oseania. Landet er verdas største øystat, bygt opp av 17 508 store og små øyar, der Sumatra, Java, Sulawesi, Kalimantan og Papua er dei største. Indonesia er med 240 millionar innbyggjarar det fjerde mest folkerike landet i verda, og er det landet der det bur flest muslimar, endå landet ikkje offisielt er ein islamsk stat. Hovudstaden er Jakarta.

Det indonesiske arkipelet har vore ein viktig handelsregion sidan det sjuande århundret. Seinare har soga til Indonesia vorte påverka av framande makter som jakta på øyane sine naturressursar. Muslimske handelsfolk tok med seg islam, og europeiske stormakter kjempa om kven som skulle få monopolisere handelen på krydderøyane, Molukkane, under oppdagingstida. Etter 350 år med nederlandsk kolonialisme sikra Indonesia seg sjølvstende etter andre verdskrigen.

Indonesia er samansett av mange særskilte etniske, språklege og religiøse grupperingar. Javanesarane er den største og politisk dominerande etniske gruppa. Med omsyn til dette mangfaldet har Indonesia arbeidd med å skape ein felles identitet forma av eit nasjonalspråk, etnisk mangfald, religiøs fridom innan rammane av Islam som dominerande religion, og ei fortid prega av kolonialisme og opprør mot kolonimakta. Indonesia sitt nasjonale motto, «Bhinneka tunggal ika» ('Fleire, jamvel ein'), syner mangfaldet som formar landet. Jamvel har konflikter mellom grupper og regionale separatistrørsler ført til valdelege konfrontasjonar som har gått ut over den politiske og økonomiske stabiliteten.

Trass det store innbyggjartalet og tett folkesette regionar, har Indonesia svære område av villmark som er grunnlaget for verdas nest største nivå av biomangfald. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

18. juli

Agatha Christie (1890-1976) var en brittisk författare av kriminalromaner allmänt känd som "kriminalromanernas drottning" och är tillsammans med Sir Arthur Conan Doyle den som har format deckargenren mest. Hennes mest kända detektiver är den egocentriske belgaren Hercule Poirot och den ensamstående äldre damen Miss Marple. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

19. juli

Krim (ukrainska: Крим; ryska: Крым; krimtatariska: Qırım) är en halvö på Svarta havets norra kust som politiskt utgör en autonom republik inom Ukraina. Halvön har en yta på cirka 25 500 kvadratkilometer och har omkring 2,3 miljoner invånare (år 2005). Huvudstad är Simferopol. Andra större städer är Sevastopol, Kertj, Jevpatorija, Jalta och Feodosija. Det största språket på halvön är ryska, följt av krimtatariska och ukrainska, men endast ukrainska har officiell status.

Halvön omgärdas i väster och söder av Svarta havet, i öster av Azovska sjön. Den förbinds med fastlandet i norr via ett smalt näs. Landskapet domineras av de ner mot sydkusten brant sluttande Krimbergen i söder, med en bördig kustremsa mellan dem och havet, samt ett flackt stäppland i norr. Krims viktigaste näringar är turismen, som baseras på ett flertal badorter i sydkustens varma klimat, samt jordbruk och industri, med produktion av bland annat vin, frukt och tobak samt järnmalmsbrytning. Läs mer
se - historik

20. juli

Romkappløpet var en uoffisiell rivalisering mellom USA og Sovjetunionen som varte fra rundt 1957 til 1975. Stormaktene konkurrerte om å utforske verdensrommet og få første kunstige satellitt og menneske ut i rommet, og deretter få mennesker til månen.

Bakgrunnen til romkappløpet var spenningen mellom de to supermaktene etter andre verdenskrig. Kappløpet kan sies å ha begynt 4. oktober 1957, da Sovjet skjøt opp Sputnik 1. Andre viktige milepæler var Apollo 11s månelanding 20. juli 1969, og sammenkoblingen mellom Apollo og Soyuz-enheter 17. juli 1975. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

21. juli

Ein metafor blir tradisjonelt – og i samsvar med klassisk retorikk – definert som ei overføring av eit ord eller eit uttrykk frå den primære, bokstavlege bruken deira til ein samanheng som framkallar ei ny, biletleg tyding, slik at det er ein slags likskap mellom dei to tydingane. Eit døme har vi i setninga Den påstanden kan eg ikkje svelgje. Verbet svelgje tyder bokstavleg 'med ei muskelrørsle i svelget føre mat, drikke o l ned i matrøyret', men i denne setninga tyder det nærmast 'godta'. Verbet svelgje er ført over frå eit bruksområde som gjeld det å føre mat ned i magen til eit bruksområde som gjeld det å føre idear inn hovudet. Ideane blir jamførde med maten, hovudet (eller hugen) med magen og godtakinga med svelgjinga. Ein nærskyld metaforisk språkbruk har vi når vi seier Dette må eg tyggje litt på. Verbet tyggje tyder bokstavleg 'knuse, male, elte (mat) med tennene', medan det her er nytta i tydinga 'tenkje over litt'. Det å tenkje over ein idé før ein godtek han, blir jamført med det å tyggje maten før ein svelgjer han. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

22. juli

Herrens motståndsarmé, engelska Lord's Resistance Army (LRA), bildad 1987, är en kristen upprorisk paramilitär grupp i norra delen av Uganda. Gruppen är inblandad i ett väpnat uppror mot den ugandiska regeringen - i en konflikt som nu har blivit en av Afrikas mest långvariga. Den leds av Joseph Kony, som hävdar att han är ett andemedium och, som det förefaller, vill upprätta en stat som baseras på hans unika tolkning av biblisk kiliasm. Gruppen har dock aldrig gjort något tydligt uttalande om sina politiska mål.

LRA var från början en lokal grupp i norra Uganda, men från 1994 fick gruppen stöd av regeringen i Sudan. LRA har blivit anklagade för omfattande brott mot mänskliga rättigheter, däribland kidnappningar av civila, användning av barnsoldater och ett antal massakrer. Internationella brottmålsdomstolen utfärdade år 2005 häktningsorder mot flera ledare inom LRA för krigsförbrytelser. Åren 2006-2008 hölls förhandlingar mellan Ugandas regering och Herrens motståndsarmé i Juba i Södra Sudan. Den 23 februari 2008 undertecknades ett avtal om "permanent vapenvila" mellan LRA och Uganda. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

23. juli

Romkappløpet var en uoffisiell rivalisering mellom USA og Sovjetunionen som varte fra rundt 1957 til 1975. Stormaktene konkurrerte om å utforske verdensrommet og få første kunstige satellitt og menneske ut i rommet, og deretter få mennesker til månen.

Bakgrunnen til romkappløpet var spenningen mellom de to supermaktene etter andre verdenskrig. Kappløpet kan sies å ha begynt 4. oktober 1957, da Sovjet skjøt opp Sputnik 1. Andre viktige milepæler var Apollo 11s månelanding 20. juli 1969, og sammenkoblingen mellom Apollo og Soyuz-enheter 17. juli 1975. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

24. juli

Ein metafor blir tradisjonelt – og i samsvar med klassisk retorikk – definert som ei overføring av eit ord eller eit uttrykk frå den primære, bokstavlege bruken deira til ein samanheng som framkallar ei ny, biletleg tyding, slik at det er ein slags likskap mellom dei to tydingane. Eit døme har vi i setninga Den påstanden kan eg ikkje svelgje. Verbet svelgje tyder bokstavleg 'med ei muskelrørsle i svelget føre mat, drikke o l ned i matrøyret', men i denne setninga tyder det nærmast 'godta'. Verbet svelgje er ført over frå eit bruksområde som gjeld det å føre mat ned i magen til eit bruksområde som gjeld det å føre idear inn hovudet. Ideane blir jamførde med maten, hovudet (eller hugen) med magen og godtakinga med svelgjinga. Ein nærskyld metaforisk språkbruk har vi når vi seier Dette må eg tyggje litt på. Verbet tyggje tyder bokstavleg 'knuse, male, elte (mat) med tennene', medan det her er nytta i tydinga 'tenkje over litt'. Det å tenkje over ein idé før ein godtek han, blir jamført med det å tyggje maten før ein svelgjer han. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

25. juli

Herrens motståndsarmé, engelska Lord's Resistance Army (LRA), bildad 1987, är en kristen upprorisk paramilitär grupp i norra delen av Uganda. Gruppen är inblandad i ett väpnat uppror mot den ugandiska regeringen - i en konflikt som nu har blivit en av Afrikas mest långvariga. Den leds av Joseph Kony, som hävdar att han är ett andemedium och, som det förefaller, vill upprätta en stat som baseras på hans unika tolkning av biblisk kiliasm. Gruppen har dock aldrig gjort något tydligt uttalande om sina politiska mål.

LRA var från början en lokal grupp i norra Uganda, men från 1994 fick gruppen stöd av regeringen i Sudan. LRA har blivit anklagade för omfattande brott mot mänskliga rättigheter, däribland kidnappningar av civila, användning av barnsoldater och ett antal massakrer. Internationella brottmålsdomstolen utfärdade år 2005 häktningsorder mot flera ledare inom LRA för krigsförbrytelser. Åren 2006-2008 hölls förhandlingar mellan Ugandas regering och Herrens motståndsarmé i Juba i Södra Sudan. Den 23 februari 2008 undertecknades ett avtal om "permanent vapenvila" mellan LRA och Uganda. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

26. juli

Theoderik den store (på gotiska Þiudareiks, från "av folket" och "stor", "kung", "härskare"), född 454 eller möjligen 455, död 30 augusti 526, var kung över ostrogoterna från 471 samt härskare över Italien från 493.

Under Theoderik fick Italien en period av fred; de romerska institutionerna bevarades samtidigt som bildning gynnades. Han anses vara den historiska förebilden för karaktären Didrik av Bern, i det medeltida hjälteeposet Nibelungenlied, där han personifierar den gode härskaren.

Theoderik blev härskare över Italien efter att år 493 ha besegrat Odovakar, som avsatte den siste västromerska kejsaren. Formellt erkände Theoderik den östromerske kejsaren som sitt överhuvud, men var i praktiken helt självständig. Detta liksom att han tillhörde arianismen, en avvikande kristen lära, bidrog till Östroms fientlighet. Theodorik blev allt mer misstänksam och hans ovilja att integrera ostrogoterna skapade en farlig uppdelning av det italienska samhället. Läs mer
se - historik

27. juli

Salme 23 (Salme 22 i septuaginta) er en av salmene i Salmenes bok i Bibelen. Den er også kjent som Hyrdesalmen på grunn av åpningsordene «Herren er min hyrde», og den beskriver Herrens (Jahves) omsorg gjennom metaforene hyrde (vers 1-4) og vert (vers 5-6).

Salmen er den mest siterte og den mest kjente av alle de 150 salmene i Salmenes bok, og et av de mest kjente kapitlene i Bibelen. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

28. juli

Havbølgjer er overflatebølgjer som oppstår i det øvre vasslaget i havet eller sjøen. Dei oppstår som regel på grunn av vind eller geologiske effektar, og kan forplante seg tusenvis av kilometer før dei treff land. Storleiken varierer frå små krusingar til enorme tsunamiar. Det er overraskande lite rørsle framover av sjølve vasspartiklane i ei bølgje, sjølv om bølgjene har store mengder energi og rørslemengd som kan føre dei framover.

Både i teori og i røynda har ikkje alle bølgjene i same bølgjefelt den same høgda. Dei fell inn i eit systematisk mønster med varierande storleik. I vêrvarsel og for vitskaplege analysar av bølgjer, vert storleiken av dei uttrykt som «signifikant bølgjehøgd». Denne høgda er gjennomsnittet av den høgaste tredjedelen av bølgjene målt over ein tidsperiode (vanlegvis 10 minutt). Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

29. juli

Elisabet I (engelska Elizabeth), född 7 september 1533 på Palace of Placentia i Greenwich, Greater London, England, död 24 mars 1603 på Richmond Palace, Richmond, Greater London, var regerande drottning av England 1558–1603.

Populärt kallad Jungfrudrottningen (The Virgin Queen, ibland också Good Queen Bess), då hon aldrig gifte sig. Den sista regenten av Tudordynastin. Dotter till Henrik VIII och Anne Boleyn, halvsyster till Maria I och Edvard VI. Elisabets regeringstid kallas "Den gyllene eran" eller bara elisabetansk tid och kännetecknas av ökande makt och inflytande för England runtom i världen.

Elisabet var en härskare med kort stubin som stundtals visade tecken på obeslutsamhet. Den sistnämnda egenskapen betraktades med otålighet av hennes rådgivare, och avstyrde henne flera gånger från politiska och äktenskapsmässiga band. Liksom fadern Henrik VIII hade hon fallenhet för skrivande och poesi. Hon brukar även erkännas tillkomsten av flertalet kända organisationer, däribland Trinity College (1592) och Brittiska Ostindiska Kompaniet (1600) Royal Charters. Läs mer
se - se svensk - diskussion - historik

30. juli

Salme 23 (Salme 22 i septuaginta) er en av salmene i Salmenes bok i Bibelen. Den er også kjent som Hyrdesalmen på grunn av åpningsordene «Herren er min hyrde», og den beskriver Herrens (Jahves) omsorg gjennom metaforene hyrde (vers 1-4) og vert (vers 5-6).

Salmen er den mest siterte og den mest kjente av alle de 150 salmene i Salmenes bok, og et av de mest kjente kapitlene i Bibelen. Les mer…
se - se norsk - diskussion - historik

31. juli

Havbølgjer er overflatebølgjer som oppstår i det øvre vasslaget i havet eller sjøen. Dei oppstår som regel på grunn av vind eller geologiske effektar, og kan forplante seg tusenvis av kilometer før dei treff land. Storleiken varierer frå små krusingar til enorme tsunamiar. Det er overraskande lite rørsle framover av sjølve vasspartiklane i ei bølgje, sjølv om bølgjene har store mengder energi og rørslemengd som kan føre dei framover.

Både i teori og i røynda har ikkje alle bølgjene i same bølgjefelt den same høgda. Dei fell inn i eit systematisk mønster med varierande storleik. I vêrvarsel og for vitskaplege analysar av bølgjer, vert storleiken av dei uttrykt som «signifikant bølgjehøgd». Denne høgda er gjennomsnittet av den høgaste tredjedelen av bølgjene målt over ein tidsperiode (vanlegvis 10 minutt). Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

Hentet fra "https://da.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Dagens_skandinaviske_artikel/juli_2009&oldid=3229061"