Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/august 2011
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj
- Juni
- Juli
- August - September - Oktober - November - December
Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December
Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.
Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:
- Mandag: Norsk (bokmål)
- Tirsdag: Svensk
- Onsdag: Norsk (nynorsk)
- Torsdag: Norsk (bokmål)
- Fredag: Svensk
- Lørdag: Norsk (nynorsk)
- Søndag: Svensk - eller gæstedag - f.eks. finsk, færøsk, grønlandsk, islandsk, samisk.
Artiklerne kan hentes her redigér
Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:
Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:
- no:Wikipedia:Ukens artikkel/2024
- nn:Wikipedia:Utvald artikkel/2024
- sv:Wikipedia:Utvald artikel
- fi:Malline:Valitut palat/2024
- fo:Wikipedia:Aðrar mánaðargreinir (månedens artikel)
- is:Wikipedia:Grein mánaðarins/2024 (månedens artikel)
1. august
Jørleif Uthaug (1911-1990) var en norsk billedhugger, maler og tegner. Han er kjent for sine relieffer og materialbilder fra 1950- og 1960-tallet, sveisede jernskulpturer fra 1960-tallet og for store nonfigurative stålskulpturer fra 1970-tallet.
Hans kunstneriske produksjon utviklet seg gjennom flere faser. Relieffene og materialbildene som ble hans gjennombrudd på 1960-tallet bygget på erfaringene fra kunstutdannelsen, malerkunsten og arbeidet med montasjer i reklamebransjen. Senere utviklet han relieffene til rundskulpturer på fasader, og til frittstående abstrakte og figurative skulpturer. Blant hans hovedverk kan regnes den store relieffmontasjen Tromsøveggen (1961) og stålskulpturene Ekspansjon (1977) og Amfitrite, bølgen og havfuglene (1985). Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
2. august
Rödlo (Lynx rufus) är ett nordamerikanskt däggdjur i familjen kattdjur. Med sina tolv erkända underarter sträcker sig dess utbredning från södra Kanada till norra Mexiko, vilket inkluderar större delen av USA:s fastland. Rödlon är ett anpassningsbart rovdjur som bebor såväl skogsområden som halvöknar, träsk och även utkanten av städer. Arten är livskraftig i större delen av sin ursprungliga utbredning.
Med sin gråa till bruna päls, morrhårsförsedda ansikte, och svarta örontofsar liknar rödlon de övriga arterna i det medelstora släktet lodjur (Lynx). Den är mindre än det kanadensiska lodjuret (Lynx canadensis), vars utbredningar överlappar med varandra i vissa områden, men dubbelt så stor som huskatten. Den har arttypiska svarta band på sina framben och en svart tipp på den korta och tjocka svansen. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
3. august
Pittaer (Pittidae) er ein biologisk familie av sporvefuglar, hovudsakleg i tropisk Asia og Australasia, sjølv om eit par av artane lever i Afrika. Alle pittaartar er generelt like i struktur og vanar, og er plassert i ei einskild slekt, Pitta. Namnet er avleidd av ordet 'pitta' i språket telugu i Andhra Pradesh i India, og er eit generisk, lokalt namn for alle småfuglar.
Pittaer er mellomstore av sporvefuglar, 15 til 25 centimeter i lengd, og tettbygde, med lange sterke bein og lange føter. Dei har svært kort hale og tjukk, litt nedbøygd nebb. Mange, men ikkje alle, har fargerik fjørdrakt. Fuglane er mykje bakkelevande på våt skogbotn. Dei et sniglar, insekt og liknande virvellause byttedyr. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
4. august
Jørleif Uthaug (1911-1990) var en norsk billedhugger, maler og tegner. Han er kjent for sine relieffer og materialbilder fra 1950- og 1960-tallet, sveisede jernskulpturer fra 1960-tallet og for store nonfigurative stålskulpturer fra 1970-tallet.
Hans kunstneriske produksjon utviklet seg gjennom flere faser. Relieffene og materialbildene som ble hans gjennombrudd på 1960-tallet bygget på erfaringene fra kunstutdannelsen, malerkunsten og arbeidet med montasjer i reklamebransjen. Senere utviklet han relieffene til rundskulpturer på fasader, og til frittstående abstrakte og figurative skulpturer. Blant hans hovedverk kan regnes den store relieffmontasjen Tromsøveggen (1961) og stålskulpturene Ekspansjon (1977) og Amfitrite, bølgen og havfuglene (1985). Les mer …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
5. august
Rödlo (Lynx rufus) är ett nordamerikanskt däggdjur i familjen kattdjur. Med sina tolv erkända underarter sträcker sig dess utbredning från södra Kanada till norra Mexiko, vilket inkluderar större delen av USA:s fastland. Rödlon är ett anpassningsbart rovdjur som bebor såväl skogsområden som halvöknar, träsk och även utkanten av städer. Arten är livskraftig i större delen av sin ursprungliga utbredning.
Med sin gråa till bruna päls, morrhårsförsedda ansikte, och svarta örontofsar liknar rödlon de övriga arterna i det medelstora släktet lodjur (Lynx). Den är mindre än det kanadensiska lodjuret (Lynx canadensis), vars utbredningar överlappar med varandra i vissa områden, men dubbelt så stor som huskatten. Den har arttypiska svarta band på sina framben och en svart tipp på den korta och tjocka svansen. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
6. august
Pittaer (Pittidae) er ein biologisk familie av sporvefuglar, hovudsakleg i tropisk Asia og Australasia, sjølv om eit par av artane lever i Afrika. Alle pittaartar er generelt like i struktur og vanar, og er plassert i ei einskild slekt, Pitta. Namnet er avleidd av ordet 'pitta' i språket telugu i Andhra Pradesh i India, og er eit generisk, lokalt namn for alle småfuglar.
Pittaer er mellomstore av sporvefuglar, 15 til 25 centimeter i lengd, og tettbygde, med lange sterke bein og lange føter. Dei har svært kort hale og tjukk, litt nedbøygd nebb. Mange, men ikkje alle, har fargerik fjørdrakt. Fuglane er mykje bakkelevande på våt skogbotn. Dei et sniglar, insekt og liknande virvellause byttedyr. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
7. august
Merkurius är den innersta och minsta planeten i solsystemet och har en omloppstid runt solen på 88 dagar. På grund av sin närhet till solen är den svår att observera från jorden och kan bara ses i gryning eller skymning, men Merkurius har ändå varit känd i åtminstone 5 000 år. Planeten saknar liksom Venus naturliga satelliter (månar).
Man vet relativt lite om Merkurius. Den mesta informationen om planetens yta etcetera samlades in av den enda rymdsond som varit i närheten, Mariner 10 (1974–1976). Ytan är ganska lik månens då den har relativt många kratrar. Merkurius har ingen atmosfär att tala om, och yttemperaturerna varierar mellan −180 °C i botten av kratrarna vid polerna och +430 °C på de varmaste ställena på solsidan. Läs mer
se -
historik
8. august
Kellsboken (irsk: Leabhar Cheanannais) er et illuminert manuskript fra 700- eller 800-tallet. Den er kjent for sine mange og vakre illustrasjoner. Den inneholder de fire evangeliene skrevet på latin.
Kellsboken er et mesterverk av irsk kunsthåndverk og kalligrafi, og representerer høydepunktet innenfor insulære illuminerte manuskript i tidlig irsk middelalder. Den blir også regnet som en irsk nasjonalskatt. Illustrasjonene og ornamentene i boken overgår tidligere irske evangeliebøker i prakt og kompleksitet. Dekorasjonene kombinerer tradisjonell kristen ikonografi med de snirklete, komplekse motivene som er typisk for insulær kunst. Manuskriptsidene er rikt dekorert med figurer av mennesker, dyr og mytologiske uhyrer, sammen med keltiske knuter og flettverkmønstre i stimulerende farger. Les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
9. august
Hyenor (Hyaenidae) är en familj i ordningen rovdjur (Carnivora). Till det yttre liknar de hunddjuren men tillhör underordningen kattliknande rovdjur (Feliformia). Familjen utgörs idag av fyra arter som förekommer i Afrika och Asien.
Vad gäller socialt beteende och val av föda finns stora skillnader mellan arterna. Hyenor delas in i två underfamiljer, där den ena omfattar tre arter vilka jagar ryggradsdjur eller är asätare, medan den andra underfamiljen utgörs av jordvargen, som främst livnär sig av termiter. Familjen uppkom under miocen och under evolutionens gång har det funnits omkring 70 arter varav fyra finns kvar. Hyenornas närmsta släktingar är manguster och rovdjuren inom familj Eupleridae, som förekommer på Madagaskar. Det största hotet mot hyenorna är människans jakt av arterna Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
10. august
Humler er eit insekt, ei gruppe årevengjer. Gruppa tilhøyrer biene, og er plassert i familien Apidae. Humler har tjukk og brei, vanlegvis tett hårdekt kropp, og vengjer som verkar små i forhold til kroppen. Det er over 250 ulike humleartar i verda, 34 i Norge. Fleire av artene er såkalla «gaukehumler» og lever som snyltarar i bolet til dei sosiale humlene.
Humler vert rekna som viktige for pollinering av mange planteslag, og i seinare år det vorte vanleg med «ferdiglaga» humlebol i veksthus. Humlebestanden lar seg lett påverke av landbruk, skogbruk, hagebruk og andre slike aktivitetar. Humlene si viktigaste næring er nektar og dei samlar pollen som mat til avkommet.
Berre hohumler (dronningar og arbeidarar) har ein giftig stikkebrodd, som er «omdanna» frå eggleggingsrøret. Brodden er glatt, utan mothakar, difor kan same humla stikke fleire gonger i motsetnad til honningbiene, som har mothakar, sånn at dei berre kan stikke éin gong. Humlestikket opplevast som ei brennande smerte. Stikket er ikkje farleg med mindre ein reagerer allergisk. Humlene stikk berre når dei dei føler seg direkte trua og humlestikk er difor langt sjeldnare enn vepse- og bistikk. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
11. august
Kellsboken (irsk: Leabhar Cheanannais) er et illuminert manuskript fra 700- eller 800-tallet. Den er kjent for sine mange og vakre illustrasjoner. Den inneholder de fire evangeliene skrevet på latin.
Kellsboken er et mesterverk av irsk kunsthåndverk og kalligrafi, og representerer høydepunktet innenfor insulære illuminerte manuskript i tidlig irsk middelalder. Den blir også regnet som en irsk nasjonalskatt. Illustrasjonene og ornamentene i boken overgår tidligere irske evangeliebøker i prakt og kompleksitet. Dekorasjonene kombinerer tradisjonell kristen ikonografi med de snirklete, komplekse motivene som er typisk for insulær kunst. Manuskriptsidene er rikt dekorert med figurer av mennesker, dyr og mytologiske uhyrer, sammen med keltiske knuter og flettverkmønstre i stimulerende farger. Les mer
se -
se norsk -
diskussion -
historik
12. august
Hyenor (Hyaenidae) är en familj i ordningen rovdjur (Carnivora). Till det yttre liknar de hunddjuren men tillhör underordningen kattliknande rovdjur (Feliformia). Familjen utgörs idag av fyra arter som förekommer i Afrika och Asien.
Vad gäller socialt beteende och val av föda finns stora skillnader mellan arterna. Hyenor delas in i två underfamiljer, där den ena omfattar tre arter vilka jagar ryggradsdjur eller är asätare, medan den andra underfamiljen utgörs av jordvargen, som främst livnär sig av termiter. Familjen uppkom under miocen och under evolutionens gång har det funnits omkring 70 arter varav fyra finns kvar. Hyenornas närmsta släktingar är manguster och rovdjuren inom familj Eupleridae, som förekommer på Madagaskar. Det största hotet mot hyenorna är människans jakt av arterna Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
13. august
Humler er eit insekt, ei gruppe årevengjer. Gruppa tilhøyrer biene, og er plassert i familien Apidae. Humler har tjukk og brei, vanlegvis tett hårdekt kropp, og vengjer som verkar små i forhold til kroppen. Det er over 250 ulike humleartar i verda, 34 i Norge. Fleire av artene er såkalla «gaukehumler» og lever som snyltarar i bolet til dei sosiale humlene.
Humler vert rekna som viktige for pollinering av mange planteslag, og i seinare år det vorte vanleg med «ferdiglaga» humlebol i veksthus. Humlebestanden lar seg lett påverke av landbruk, skogbruk, hagebruk og andre slike aktivitetar. Humlene si viktigaste næring er nektar og dei samlar pollen som mat til avkommet.
Berre hohumler (dronningar og arbeidarar) har ein giftig stikkebrodd, som er «omdanna» frå eggleggingsrøret. Brodden er glatt, utan mothakar, difor kan same humla stikke fleire gonger i motsetnad til honningbiene, som har mothakar, sånn at dei berre kan stikke éin gong. Humlestikket opplevast som ei brennande smerte. Stikket er ikkje farleg med mindre ein reagerer allergisk. Humlene stikk berre når dei dei føler seg direkte trua og humlestikk er difor langt sjeldnare enn vepse- og bistikk. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
14. august
Wayne Douglas Gretzky, född 26 januari 1961, är en kanadensisk före detta professionell ishockeyspelare som numera är delägare i Phoenix Coyotes. Medlem av Order of Canada.
Gretzky, eller "The Great One" som han ofta kallas, föddes i Brantford, Ontario i Kanada. Total Hockey: The Official Encyclopedia of the NHL kallar Gretzky "den mest framgångsrike spelaren någonsin". I Nordamerika anses han vara den bästa spelaren under sin tid och har blivit kallad "världens genom tiderna bästa hockeyspelare" av sportjournalister, spelare, coacher och fans. Förutom mängder av personliga utmärkelser och rekord är han den enda spelaren som fått sitt tröjnummer, 99, pensionerat av alla lag i NHL. Redan i unga år ansågs Gretzky vara ett underbarn inom ishockey och han spelade med och mot spelare som var flera år äldre än han själv. Gretzky blev professionell 1978, 17 år gammal, när han skrev på för Indianapolis Racers i World Hockey Association (WHA) och spelade senare nästan 20 år i världens bästa hockeyliga, NHL. Där satte han 40 grundsäsongsrekord, 15 slutspelsrekord, sex NHL All-Starrekord, vann fyra Stanley Cup-troféer med Edmonton Oilers, tilldelades nio gånger Hart Memorial Trophy och tio gånger Art Ross Memorial Trophy. Han är den ende spelaren någonsin som har fått ihop över 200 poäng på en enda säsong (en prestation som han lyckades med fyra gånger under sin karriär). Utöver detta noterades han för över 100 poäng 15 gånger i NHL, 13 av dem i sträck. Läs mer
se -
historik
15. august
Finn Audun Oftedal (1914–2005) var en norsk dirigent og pianist. Han studerte klaver og direksjon både i Norge og utlandet og debuterte som pianist med Filharmonisk Selskaps Orkester i 1937 og som dirigent med samme orkester i 1948.
Han var Trondheim Symfoniorkester og Trondheim Kammerorkesters faste dirigent og kunstneriske leder fra 1950 til 1981. I denne tiden vokste TSO til et profesjonelt symfoniorkester på over 60 medlemmer, hvorav 46 var heltidsmusikere i TSO. Oftedal satte i gang flere tiltak for å introdusere unge mennesker for klassisk musikk og tok initiativ til Prinsesse Astrids musikkpris for å hjelpe unge musikere.
Han opptrådte ofte i NRK, både som pianist og som dirigent, og var også blant annet Arve Tellefsens faste akkompagnatør i flere år. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
16. august
Rödstjärtad sotkakadua (Calyptorhynchus banksii) är en stor kakadua som finns i Australien. Den förekommer huvudsakligen i de torrare delarna av kontinenten. Fem underarter accepteras, vilka utseendemässigt främst skiljer sig åt i näbbstorlek. De nordligare underarterna förekommer allmänt, men de två sydliga underarterna är hotade.
Rödstjärtade sotkakaduor är aktiva dygnet runt, skräniga och högljudda, och ses ofta när de flyger högt uppe i flockar. De tenderar att flyga ganska långsamt med oregelbundna tunga flaxande vingslag. Rödstjärtad sotkakadua är fröätare, hålhäckare och beroende av träd med relativt tjocka stammar för sina bohålor, som gamla eucalyptusträd eller gummiträd.
Rödstjärtad sotkakadua är den av sotkakaduorna som lättast anpassar sig till ett liv i fångenskap, men sotkakaduor är mycket ovanliga och dyra utanför Australien. Liksom andra kakaduor kan rödstjärtad sotkakadua bli mycket långlivad i fångenskap. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
17. august
Laki er ein vulkan sør på Island i Vatnajökull nasjonalpark. Laki er ein del av eit vulkansystem rundt Grímsvötnvulkanen og inkluderer Eldgjá og Katla, og ligg mellom isbreane Mýrdalsjökull og Vatnajökull, i eit område med vulkansprekker som går frå sørvest til nordaust. I 934 produserte Lakisystemet eit svært stort vulkanutbrot, som sprøyta ut 19,6 km³ lava, eit av dei største vulkanutbrota i historisk tid.
I 1783-1784 hadde systemet eit nytt utbrot frå Lakisprekkene og den nærliggande Grímsvötnvulkanen og 15 km³ med basaltlava vart spydd ut i lag med ei giftsky av fluor/svoveldioksid som mellom ana tok livet av over halvparten av buskapen på Island. Utbrotet og etterverknadene av dette førte til at over seks millionar menneske døydde globalt og at 21 % av folkesetnaden på Island mista livet. Temperaturen vart senka, noko som førte til feilslåtte avlingar i Europa, tørke i India og hungersnaud i Japan. Utbrotet er det med flest drepne i historisk tid. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
18. august
Finn Audun Oftedal (1914–2005) var en norsk dirigent og pianist. Han studerte klaver og direksjon både i Norge og utlandet og debuterte som pianist med Filharmonisk Selskaps Orkester i 1937 og som dirigent med samme orkester i 1948.
Han var Trondheim Symfoniorkester og Trondheim Kammerorkesters faste dirigent og kunstneriske leder fra 1950 til 1981. I denne tiden vokste TSO til et profesjonelt symfoniorkester på over 60 medlemmer, hvorav 46 var heltidsmusikere i TSO. Oftedal satte i gang flere tiltak for å introdusere unge mennesker for klassisk musikk og tok initiativ til Prinsesse Astrids musikkpris for å hjelpe unge musikere.
Han opptrådte ofte i NRK, både som pianist og som dirigent, og var også blant annet Arve Tellefsens faste akkompagnatør i flere år. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
19. august
Rödstjärtad sotkakadua (Calyptorhynchus banksii) är en stor kakadua som finns i Australien. Den förekommer huvudsakligen i de torrare delarna av kontinenten. Fem underarter accepteras, vilka utseendemässigt främst skiljer sig åt i näbbstorlek. De nordligare underarterna förekommer allmänt, men de två sydliga underarterna är hotade.
Rödstjärtade sotkakaduor är aktiva dygnet runt, skräniga och högljudda, och ses ofta när de flyger högt uppe i flockar. De tenderar att flyga ganska långsamt med oregelbundna tunga flaxande vingslag. Rödstjärtad sotkakadua är fröätare, hålhäckare och beroende av träd med relativt tjocka stammar för sina bohålor, som gamla eucalyptusträd eller gummiträd.
Rödstjärtad sotkakadua är den av sotkakaduorna som lättast anpassar sig till ett liv i fångenskap, men sotkakaduor är mycket ovanliga och dyra utanför Australien. Liksom andra kakaduor kan rödstjärtad sotkakadua bli mycket långlivad i fångenskap. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
20. august
Laki er ein vulkan sør på Island i Vatnajökull nasjonalpark. Laki er ein del av eit vulkansystem rundt Grímsvötnvulkanen og inkluderer Eldgjá og Katla, og ligg mellom isbreane Mýrdalsjökull og Vatnajökull, i eit område med vulkansprekker som går frå sørvest til nordaust. I 934 produserte Lakisystemet eit svært stort vulkanutbrot, som sprøyta ut 19,6 km³ lava, eit av dei største vulkanutbrota i historisk tid.
I 1783-1784 hadde systemet eit nytt utbrot frå Lakisprekkene og den nærliggande Grímsvötnvulkanen og 15 km³ med basaltlava vart spydd ut i lag med ei giftsky av fluor/svoveldioksid som mellom ana tok livet av over halvparten av buskapen på Island. Utbrotet og etterverknadene av dette førte til at over seks millionar menneske døydde globalt og at 21 % av folkesetnaden på Island mista livet. Temperaturen vart senka, noko som førte til feilslåtte avlingar i Europa, tørke i India og hungersnaud i Japan. Utbrotet er det med flest drepne i historisk tid. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
21. august
Råsundavägen är en huvudgata i Solna som förbinder trafikplats Haga norra med Solna station, Vasalund, Råsunda, Näckrosen och fortsätter fram till stadsgränsen mot sv:Sundbyberg. Gatan skapades i början av 1900-talet i samband med exploateringen av Råsunda och följde Råsundabanans sträckning från Haga Norra till gränsen mot Sundbyberg. Den äldsta sammanhängande bebyggelsen finns i Råsunda där gatan kantas av stadsbebyggelse i jugendstil medan resten av gatan främst präglas av funktionalistisk bebyggelse från 1900-talets mitt.
Gatan klassificeras som en kommunal huvudväg. Gång- och cykeltrafik är separerad från biltrafiken. Mätningar från 2003 visade att korsningen mellan Råsundavägen och Ryttargatan passerades av omkring 11 000 fordon per dygn. Läs mer
se -
historik
22. august
Alzheimers sykdom er en tilstand karakterisert av et gradvis, jevnt og irreversibelt tap av nerveceller i hjernebarken. Nedbrytningen av nerveceller resulterer i nedsatt hukommelse, svekkelse av andre kognitive funksjoner og endringer i personligheten. Sykdommen er den vanligste årsaken til demens. Omtrent halvparten av alle pasienter med demens har Altzheimers sykdom . Lidelsen ble først beskrevet i 1906 av den tyske psykiateren og nevropatologen Alois Alzheimer og er oppkalt etter ham. De fleste som diagnostiseres er over 65 år. I 2006 var det 26,6 millioner mennesker som led av sykdommen på verdensbasis. Selv om forløpet av Alzheimers sykdom er unikt for hver enkelt, er det mange felles symptomer. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
23. august
Kattögenebulosan (NGC 6543) är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Draken. Strukturellt sett är den en av de mest komplexa nebulosorna som astronomer har observerat, med anmärkningsvärda strukturer såsom jetstrålar och bågliknande formationer som avslöjats med hjälp av högupplösningsbilder från Hubbleteleskopet.
Kattögenebulosan upptäcktes av William Herschel 1786 och var den första planetariska nebulosa vars spektrum undersöktes. Det var den engelske amatörastronomen William Huggins som undersökte nebulosan 1864.
Moderna studier har lett till ett antal mysterier. Den krångliga strukturen kan delvis vara orsakad av material utkastat från en central dubbelstjärna, men det finns inga bevis för att den centrala stjärnan har en följeslagare. Dessutom har mätningar av kemiska koncentrationer avslöjat en stor skillnad mellan mätningar gjorda med två olika metoder. Vad som orsakar skillnaden i resultat mellan de olika mätmetoderna är inte känt. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
24. august
Sør-Sudan er eit land i Afrika. Hovudstaden er Juba. Landet fekk sjølvstende frå Sudan 9. juli 2011. Sør-Sudan er inndelt i ti delstatar.
Regionen har i negativ grad blitt påverka av to borgarkrigar sidan Sudan fekk sjølvstende, i 1955-1972 og 1985-2005. Ei omdiskutert folketeljing gjennomført i 2008 og offentleggjort i 2009 viste at Sør-Sudan hadde ein folkesetnad på 8,2 millionar. Folketeljinga viste òg at det bur 520 000 sørsudanarar i Sudan. I januar 2011 blei det halde folkerøysting i Sør-Sudan om landet skulle lausriva seg fullstendig frå Sudan. Heile 98,83 % røysta for sjølvstende. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
25. august
Alzheimers sykdom er en tilstand karakterisert av et gradvis, jevnt og irreversibelt tap av nerveceller i hjernebarken. Nedbrytningen av nerveceller resulterer i nedsatt hukommelse, svekkelse av andre kognitive funksjoner og endringer i personligheten. Sykdommen er den vanligste årsaken til demens. Omtrent halvparten av alle pasienter med demens har Altzheimers sykdom . Lidelsen ble først beskrevet i 1906 av den tyske psykiateren og nevropatologen Alois Alzheimer og er oppkalt etter ham. De fleste som diagnostiseres er over 65 år. I 2006 var det 26,6 millioner mennesker som led av sykdommen på verdensbasis. Selv om forløpet av Alzheimers sykdom er unikt for hver enkelt, er det mange felles symptomer. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
26. august
Kattögenebulosan (NGC 6543) är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Draken. Strukturellt sett är den en av de mest komplexa nebulosorna som astronomer har observerat, med anmärkningsvärda strukturer såsom jetstrålar och bågliknande formationer som avslöjats med hjälp av högupplösningsbilder från Hubbleteleskopet.
Kattögenebulosan upptäcktes av William Herschel 1786 och var den första planetariska nebulosa vars spektrum undersöktes. Det var den engelske amatörastronomen William Huggins som undersökte nebulosan 1864.
Moderna studier har lett till ett antal mysterier. Den krångliga strukturen kan delvis vara orsakad av material utkastat från en central dubbelstjärna, men det finns inga bevis för att den centrala stjärnan har en följeslagare. Dessutom har mätningar av kemiska koncentrationer avslöjat en stor skillnad mellan mätningar gjorda med två olika metoder. Vad som orsakar skillnaden i resultat mellan de olika mätmetoderna är inte känt. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
27. august
Sør-Sudan er eit land i Afrika. Hovudstaden er Juba. Landet fekk sjølvstende frå Sudan 9. juli 2011. Sør-Sudan er inndelt i ti delstatar.
Regionen har i negativ grad blitt påverka av to borgarkrigar sidan Sudan fekk sjølvstende, i 1955-1972 og 1985-2005. Ei omdiskutert folketeljing gjennomført i 2008 og offentleggjort i 2009 viste at Sør-Sudan hadde ein folkesetnad på 8,2 millionar. Folketeljinga viste òg at det bur 520 000 sørsudanarar i Sudan. I januar 2011 blei det halde folkerøysting i Sør-Sudan om landet skulle lausriva seg fullstendig frå Sudan. Heile 98,83 % røysta for sjølvstende. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik
28. august
Krämarekapellet ligger norr om det stora tornet i Malmö S:t Petri kyrka. Kapellet innehåller en stor rikedom av kalkmålningar från senmedeltiden. Dess uppförande bekostades av Vantsnidarelaget eller, som det längre fram i tiden omväxlande kallades, Kledebo- eller Krämarelaget. Vantsnidarnas lag var det förnämsta i det medeltida Malmö och ur detta lag rekryterades flera personer till tjänst i stadens styrelse.
Särskilt under 1400-talet byggdes ett antal kapell i anslutning till den stora stadskyrkan S:t Petri. I dag är endast två bevarade, S:ta Annas kapell på kyrkans sydsida och Krämarekapellet som numera har funktionen som dopkapell. Här står i dag dopfunten från år 1601. Kapellets golv är helt täckt av gamla gravstenar vilka lades dit under restaureringen av kyrkan åren 1904–1906. Läs mer
se -
historik
29. august
Galileo Galilei (1564–1642) var en italiensk filosof, fysiker og astronom som regnes som en sentral skikkelse i den vitenskapelige revolusjonen. Han er mest kjent for forbedringer av det astronomiske teleskopet, en rekke banebrytende astronomiske observasjoner og støtte til det heliosentriske verdensbildet med solen i sentrum av universet.
Blant hans bidrag til naturvitenskapen er også studier innen bevegelseslære, særlig av akselererende legemer. Han samlet fysiske teorier utarbeidet gjennom flere århundrer, var den første til å vise hvordan de kunne bevises ved eksperimenter, og den første til å danne en sammenhengende enhet i bevegelseslæren. Dermed la han et viktig grunnlag for blant andre Newton. Les mer…
se -
se norsk -
diskussion -
historik
30. august
Krämarekapellet ligger norr om det stora tornet i Malmö S:t Petri kyrka. Kapellet innehåller en stor rikedom av kalkmålningar från senmedeltiden. Dess uppförande bekostades av Vantsnidarelaget eller, som det längre fram i tiden omväxlande kallades, Kledebo- eller Krämarelaget. Vantsnidarnas lag var det förnämsta i det medeltida Malmö och ur detta lag rekryterades flera personer till tjänst i stadens styrelse.
Särskilt under 1400-talet byggdes ett antal kapell i anslutning till den stora stadskyrkan S:t Petri. I dag är endast två bevarade, S:ta Annas kapell på kyrkans sydsida och Krämarekapellet som numera har funktionen som dopkapell. Här står i dag dopfunten från år 1601. Kapellets golv är helt täckt av gamla gravstenar vilka lades dit under restaureringen av kyrkan åren 1904–1906. Läs mer
se -
se svensk -
diskussion -
historik
31. august
Sherlock Holmes er ein klassisk kriminallitteratur-helt skapt av den engelske forfattaren Arthur Conan Doyle. Han er ein meisterdetektiv som brukar deduksjon som sitt beste hjelpemiddel.
Sherlock Holmes er hovudperson i meir enn 60 historier, inkludert fire romanar førte i pennen av Conan Doyle. Også seinere forfattarar har skrive Sherlock Holmes-historier, som Colin Dexter og Umberto Eco.
Holmes er mest truleg fødd i starten av 1854. Han starta som privatdetektiv i 1878 og trekte seg tilbake i 1903. Partnarskapen hans med dr. Watson starta i 1881. Sherlock Holmes budde på Baker Street 221 B. Adressa var den gang fiktiv, men er på grunn av populariteten til bøkene blitt oppretta, og Baker Street er såleis ei av dei mest kjende gatene i verda og eit populært turistmål. Les meir …
se -
se norsk -
diskussion -
historik