Wikipedia

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/december 2008

< Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år
I dag er det fredag, 26. april 2024; klokken er 21:38 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel redigér

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her redigér

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:


1. december

Islands historie er kort i forhold til mange andre europeiske land, fra slutten av 800-tallet e. Kr. og til i dag, men også i geologiske forstand er Island en ung øy. Island ble dannet for rundt 20 millioner år siden av en serie med vulkanske utbrudd i den undersjøiske fjellrygg som kalles for Den midtatlantiske ryggen. Det eldste steinprøven som er funnet dateres tilbake til ca 16 millioner år.
Den første permanente bosetningen på Island skjedde - i henhold til Landnåmabok - ved Reykjavík i år 874 ved Ingolf Arnarsson. Fra 930 møttes representanter fra hele øya ved et felles ting, kalt Alltinget, for å fastsette lover, avgjøre tvister og dømme lovbrytere. Usikkerheten om Alltingets domstolsmyndighet uløste en rekke ættestrider fram til ca 1030. Etter ættefeidenes avslutning vant kristendommen fram og landet hadde samtidig sin velmaktstid. På begynnelsen av 1200-tallet i Sturlungatiden ble det igjen stridigheter, og fra 1264 kom Island under norsk og senere dansk herredømme. Først 1. desember 1918 fikk Island sin selvstendighet fra Danmark. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik

2. december

Surtsey er ei vulkansk øy utanfor sørkysten av Island. Øya er òg det sørlegaste punktet til Island. Øya vart skapt av eit vulkanutbrot som byrja 130 meter under havoverflata, og nådde overflata 14. november 1963. Utbrotet kan ha starta nokre få dagar tidlegare og varte fram til 5. juni 1967, da øya nådde sin maksimale storleik på 2,7 km². Sidan den gong har erosjon frå vind og bølgjer ført til ein stadig reduksjon av storleiken, og i 2002 var ho berre 1,4 km².

Den nye øya vart kalla opp etter elden sin herskar, Surt, frå norrøn mytologi, og vart nøye studert av vulkanologar under utbrotet, og har sidan slutten av utbrotet vorte sett på med stor interesse av botanikarar og biologar etter kvart som forskjellige dyr og planter har etablert seg på den golde øya. Dei undersjøiske magmaopningane som skapte Surtsey er ein del av Vestmannaeyjar sitt undersjøiske vulkansystem, som igjen er ein del av Den midtatlantiske ryggen. Surtsey blei teken med med på Unesco si liste over verdsarv i 2008. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

3. december

Amiralitetskyrkan (Ulrica Pia) är en kyrka i Karlskrona, tillhörande Karlskrona Amiralitetsförsamling. Kyrkan heter Ulrica Pia efter drottning Ulrika Eleonora d.ä. ('pia' är femininformen av latinets 'pius' som betyder 'from'). Kyrkan ligger i sydöstra delen av ön Trossö intill Vallgatan och invigdes den 20 september 1685. Kyrkan är uppförd helt i trä då tanken var att den senare skulle ersättas av en större stenkyrka. Det är inte säkerställt vem som ritat kyrkan men det är möjligt att arkitekten var generalkvartermästaren Erik Dahlberg. Kyrkan är en del av Karlskrona världsarv som blev upptagen på UNESCO:s världsarvslista 1998. Framför kyrkan står träfiguren Rosenbom, som fungerar som fattigbössa. Les mer..
se - se svensk - diskussion - historik

4. december

Islands historie er kort i forhold til mange andre europeiske land, fra slutten av 800-tallet e. Kr. og til i dag, men også i geologiske forstand er Island en ung øy. Island ble dannet for rundt 20 millioner år siden av en serie med vulkanske utbrudd i den undersjøiske fjellrygg som kalles for Den midtatlantiske ryggen. Det eldste steinprøven som er funnet dateres tilbake til ca 16 millioner år.
Den første permanente bosetningen på Island skjedde - i henhold til Landnåmabok - ved Reykjavík i år 874 ved Ingolf Arnarsson. Fra 930 møttes representanter fra hele øya ved et felles ting, kalt Alltinget, for å fastsette lover, avgjøre tvister og dømme lovbrytere. Usikkerheten om Alltingets domstolsmyndighet uløste en rekke ættestrider fram til ca 1030. Etter ættefeidenes avslutning vant kristendommen fram og landet hadde samtidig sin velmaktstid. På begynnelsen av 1200-tallet i Sturlungatiden ble det igjen stridigheter, og fra 1264 kom Island under norsk og senere dansk herredømme. Først 1. desember 1918 fikk Island sin selvstendighet fra Danmark. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik

5. december

Surtsey er ei vulkansk øy utanfor sørkysten av Island. Øya er òg det sørlegaste punktet til Island. Øya vart skapt av eit vulkanutbrot som byrja 130 meter under havoverflata, og nådde overflata 14. november 1963. Utbrotet kan ha starta nokre få dagar tidlegare og varte fram til 5. juni 1967, da øya nådde sin maksimale storleik på 2,7 km². Sidan den gong har erosjon frå vind og bølgjer ført til ein stadig reduksjon av storleiken, og i 2002 var ho berre 1,4 km².

Den nye øya vart kalla opp etter elden sin herskar, Surt, frå norrøn mytologi, og vart nøye studert av vulkanologar under utbrotet, og har sidan slutten av utbrotet vorte sett på med stor interesse av botanikarar og biologar etter kvart som forskjellige dyr og planter har etablert seg på den golde øya. Dei undersjøiske magmaopningane som skapte Surtsey er ein del av Vestmannaeyjar sitt undersjøiske vulkansystem, som igjen er ein del av Den midtatlantiske ryggen. Surtsey blei teken med med på Unesco si liste over verdsarv i 2008. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

6. december

Amiralitetskyrkan (Ulrica Pia) är en kyrka i Karlskrona, tillhörande Karlskrona Amiralitetsförsamling. Kyrkan heter Ulrica Pia efter drottning Ulrika Eleonora d.ä. ('pia' är femininformen av latinets 'pius' som betyder 'from'). Kyrkan ligger i sydöstra delen av ön Trossö intill Vallgatan och invigdes den 20 september 1685. Kyrkan är uppförd helt i trä då tanken var att den senare skulle ersättas av en större stenkyrka. Det är inte säkerställt vem som ritat kyrkan men det är möjligt att arkitekten var generalkvartermästaren Erik Dahlberg. Kyrkan är en del av Karlskrona världsarv som blev upptagen på UNESCO:s världsarvslista 1998. Framför kyrkan står träfiguren Rosenbom, som fungerar som fattigbössa. Les mer..
se - se svensk - diskussion - historik

7. december

Offa var kung av det anglosaxiska kungariket Mercia, som låg i området Midlands i mellersta England, från 757 till sin död i juli 796. Offa var son till Thingfrith och ättling till Eowa, en bror till kung Penda av Mercia, som hade härskat över Mercia ett århundrade tidigare. Offa kom till makten efter en tid med inbördeskrig genom att besegra en annan tronpretendent. Många historiker, bland andra Stenton och Hunter Blair, betraktar Offa som den mäktigaste anglosaxiske kungen före Alfred den store. Offa tog kontroll över bland annat kungariket Kent och kungariket Sussex och utökade krafigt sin makt i de södra och sydöstra delarna av England. Det finns många mynt kvar från Offas regeringstid, vilka visar eleganta avbildningar av honom och den artistiska kvaliteten på dessa bilder är högre än samtida frankiska mynt. mer ...
se - historik

8. december

Den iranske revolusjonen i 1979 forandret Iran fra et autokratisk, vestlig orientert monarki, under styret av sjah Muhammed Reza Pahlavi, til en islamsk teokratisk republikk under Ayatollah Khomeini. Revolusjonen er delt i to perioder, i den første perioden veltet en allianse av liberale, venstreradikale og religiøse grupper sjahen. Under den andre perioden, som ofte blir kalt Den islamske revolusjon, kom prestestyret til makten og innførte en teokratisk islamsk republikk.

Sjahen hadde sittet med makten siden 1941, med et kort avbrudd i 1953. I 1960- og 70-årene møtte han kontinuerlig motstand både fra religiøse figurer og den urbane middelklassen, som ikke var blant den rike eliten som dro nytte av sjahens storforbruk av penger og som støttet et konstitusjonelt demokrati. Sjahen ledet et strengt regime, fengslet hundrevis av politiske aktivister og tvang gjennom sensurlover. Mens leveforholdene for de fleste i befolkningen var dårlige, var der få folkelige krav om konstitusjonelle reformer.

I 1978 pågikk det en eskalerende sirkel av voldeligheter inntil to millioner mennesker fylte gatene i Azadi-torget i Teheran 12. desember for å protestere mot sjahen. Sjahen gikk med på å innføre en mer moderat konstitusjon, men det var for sent for kompromiss. Majoriteten av befolkningen var lojal mot Khomeini, og sjahen flyktet fra landet 16. januar 1979. Khomeini kom tilbake til Iran 1. februar og skiftet raskt ut de mer moderate elementene og skapte en islamsk republikk med Khomeini som øverste leder. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik

9. december

Henry George (1839 - 1897) var ein journalist, politisk økonom og sosialfilosof frå USA. Han gjorde framlegg om ein skatt, eller grunnrente, på jordeige. Tankane hans vart formulert i fleire bøker. Tilhengjarane av teoriane hans vert kalla «georgistar», og av namnet hans kjem ordet «georgisme». Den norske forfattaren Arne Garborg var rekna for å stå georgismen nær.

George var svært kjend og populær i samtida. I 1886 var George ein av kandidatane i valet på borgarmeister i New York. George kom på andre plass (betre enn Theodore Roosevelt). Han var kandidat igjen i 1897, men døydde fire dagar før valdagen. Om lag 100.000 menneske var med i gravferda.

Spelet Monopol skulle demonstrera teoriane til George. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

10. december

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|stjärnor]]

En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden. Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen, eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallad ljusnedsmutsning. En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre lösgör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Nästan alla grundämnen tyngre än väte och helium är skapade i stjärnornas centrum.

Genom att observera stjärnornas spektrum, luminositet och rörelser genom rymden kan man avgöra stjärnornas massa, ålder, kemisk sammansättning och många andra egenskaper. Den totala massan är avgörande för hur stjärnan kommer utvecklas och vilket dess slutgiltiga öde blir. En graf över temperaturen uppställd mot luminositeten, känd som ett Hertzsprung-Russell-diagram, gör det möjligt att bestämma stjärnans ålder och utvecklingsstadium. mer ...
se - se svensk - diskussion - historik

11. december

Den iranske revolusjonen i 1979 forandret Iran fra et autokratisk, vestlig orientert monarki, under styret av sjah Muhammed Reza Pahlavi, til en islamsk teokratisk republikk under Ayatollah Khomeini. Revolusjonen er delt i to perioder, i den første perioden veltet en allianse av liberale, venstreradikale og religiøse grupper sjahen. Under den andre perioden, som ofte blir kalt Den islamske revolusjon, kom prestestyret til makten og innførte en teokratisk islamsk republikk.

Sjahen hadde sittet med makten siden 1941, med et kort avbrudd i 1953. I 1960- og 70-årene møtte han kontinuerlig motstand både fra religiøse figurer og den urbane middelklassen, som ikke var blant den rike eliten som dro nytte av sjahens storforbruk av penger og som støttet et konstitusjonelt demokrati. Sjahen ledet et strengt regime, fengslet hundrevis av politiske aktivister og tvang gjennom sensurlover. Mens leveforholdene for de fleste i befolkningen var dårlige, var der få folkelige krav om konstitusjonelle reformer.

I 1978 pågikk det en eskalerende sirkel av voldeligheter inntil to millioner mennesker fylte gatene i Azadi-torget i Teheran 12. desember for å protestere mot sjahen. Sjahen gikk med på å innføre en mer moderat konstitusjon, men det var for sent for kompromiss. Majoriteten av befolkningen var lojal mot Khomeini, og sjahen flyktet fra landet 16. januar 1979. Khomeini kom tilbake til Iran 1. februar og skiftet raskt ut de mer moderate elementene og skapte en islamsk republikk med Khomeini som øverste leder. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik

12. december

Henry George (1839 - 1897) var ein journalist, politisk økonom og sosialfilosof frå USA. Han gjorde framlegg om ein skatt, eller grunnrente, på jordeige. Tankane hans vart formulert i fleire bøker. Tilhengjarane av teoriane hans vert kalla «georgistar», og av namnet hans kjem ordet «georgisme». Den norske forfattaren Arne Garborg var rekna for å stå georgismen nær.

George var svært kjend og populær i samtida. I 1886 var George ein av kandidatane i valet på borgarmeister i New York. George kom på andre plass (betre enn Theodore Roosevelt). Han var kandidat igjen i 1897, men døydde fire dagar før valdagen. Om lag 100.000 menneske var med i gravferda.

Spelet Monopol skulle demonstrera teoriane til George. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

13. december

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|stjärnor]]

En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden. Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen, eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallad ljusnedsmutsning. En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre lösgör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Nästan alla grundämnen tyngre än väte och helium är skapade i stjärnornas centrum.

Genom att observera stjärnornas spektrum, luminositet och rörelser genom rymden kan man avgöra stjärnornas massa, ålder, kemisk sammansättning och många andra egenskaper. Den totala massan är avgörande för hur stjärnan kommer utvecklas och vilket dess slutgiltiga öde blir. En graf över temperaturen uppställd mot luminositeten, känd som ett Hertzsprung-Russell-diagram, gör det möjligt att bestämma stjärnans ålder och utvecklingsstadium. mer ...
se - se svensk - diskussion - historik

14. december

Den iranske revolusjonen i 1979 forandret Iran fra et autokratisk, vestlig orientert monarki, under styret av sjah Muhammed Reza Pahlavi, til en islamsk teokratisk republikk under Ayatollah Khomeini. Revolusjonen er delt i to perioder, i den første perioden veltet en allianse av liberale, venstreradikale og religiøse grupper sjahen. Under den andre perioden, som ofte blir kalt Den islamske revolusjon, kom prestestyret til makten og innførte en teokratisk islamsk republikk.

Sjahen hadde sittet med makten siden 1941, med et kort avbrudd i 1953. I 1960- og 70-årene møtte han kontinuerlig motstand både fra religiøse figurer og den urbane middelklassen, som ikke var blant den rike eliten som dro nytte av sjahens storforbruk av penger og som støttet et konstitusjonelt demokrati. Sjahen ledet et strengt regime, fengslet hundrevis av politiske aktivister og tvang gjennom sensurlover. Mens leveforholdene for de fleste i befolkningen var dårlige, var der få folkelige krav om konstitusjonelle reformer.

I 1978 pågikk det en eskalerende sirkel av voldeligheter inntil to millioner mennesker fylte gatene i Azadi-torget i Teheran 12. desember for å protestere mot sjahen. Sjahen gikk med på å innføre en mer moderat konstitusjon, men det var for sent for kompromiss. Majoriteten av befolkningen var lojal mot Khomeini, og sjahen flyktet fra landet 16. januar 1979. Khomeini kom tilbake til Iran 1. februar og skiftet raskt ut de mer moderate elementene og skapte en islamsk republikk med Khomeini som øverste leder. Les mer …
se - historik

15. december

Norge under andre verdenskrig strekker seg fra starten på andre verdenskrig i september 1939, og frem til fredsslutningen i Europa i mai 1945. Norge erklærte seg nøytralt, slik som under første verdenskrig. Landet opprettet nøytralitetsvakt og forsterket vaktholdet langs kysten, men hadde etter mange års nedrustning et svakt og gammeldags forsvar.

Utover våren 1940 økte presset på Norge, og ifølge utenriksminister Halvdan Koht var regjeringens medlemmer enige om at man måtte sørge for å havne på britenes side, dersom krig var uunngåelig. På den annen side sa Koht at han følte at britene hadde satt seg som formål å drive Norge ut i krigen. En av hovedgrunnene til Norges viktighet var at Narvik var utskipningshavn for strategisk viktig jernmalm til både Tyskland og Storbritannia.

En av de alvorligste hendelsene var Altmark-saken 16. februar, der den britiske jageren HMS «Cossack» bordet det tyske skipet «Altmark» i Jøssingfjorden for å befri britiske fanger, til tross for norske protester. Dette ble brukt fra tysk side som argument for at Norge ikke var i stand til å ivareta sin nøytralitet. I virkeligheten hadde Tyskland begynt å planlegge invasjonen allerede i desember året før. Tyskland fryktet for at de allierte skulle ta kontroll over Norge og benytte landet som base for angrep mot Tysklands indre, samtidig som malmeksporten fra Sverige til Tyskland ville bli blokkert. Både Tyskland og de allierte la planer om okkupasjon av Norge, og 8. april la britiske skip miner i Vestfjorden. Tyskerne var da imidlertid på vei til Norge og angrep først. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik

16. december

Star Trek er ei science fiction-verd frå fjernsyn og film, skapa av Gene Roddenberry i 1966. Star Trek skildrar ei optimistisk, nesten utopisk framtid der menneska har overvunne sjukdom, rasisme, fattigdom, intoleranse og krig på jorda. I Star-Trek universet har menneska utvikla teknologi for reiser raskare enn lyset, såkalla warp-drive. Med denne teknologien reiser ein rundt i universet for å oppdage nye sivilisasjonar og å skape fred og forsoning mellom dei ulike rasane.

Det har blitt produsert 6 fjernsynsseriar og 10 kinofilmar, der ein ellevte er i produksjon og truleg vil bli lansert våren 2009. Den amerikanske romfartsorganisasjonen NASA kalla ei av romferjene sine opp etter Enterprise, romskipet i serien. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

17. december

Offa var kung av det anglosaxiska kungariket Mercia, som låg i området Midlands i mellersta England, från 757 till sin död i juli 796. Offa var son till Thingfrith och ättling till Eowa, en bror till kung Penda av Mercia, som hade härskat över Mercia ett århundrade tidigare. Offa kom till makten efter en tid med inbördeskrig genom att besegra en annan tronpretendent. Många historiker, bland andra Stenton och Hunter Blair, betraktar Offa som den mäktigaste anglosaxiske kungen före Alfred den store. Offa tog kontroll över bland annat kungariket Kent och kungariket Sussex och utökade krafigt sin makt i de södra och sydöstra delarna av England. Det finns många mynt kvar från Offas regeringstid, vilka visar eleganta avbildningar av honom och den artistiska kvaliteten på dessa bilder är högre än samtida frankiska mynt. Les mera...
se - se svensk - diskussion - historik

18. december

Norge under andre verdenskrig strekker seg fra starten på andre verdenskrig i september 1939, og frem til fredsslutningen i Europa i mai 1945. Norge erklærte seg nøytralt, slik som under første verdenskrig. Landet opprettet nøytralitetsvakt og forsterket vaktholdet langs kysten, men hadde etter mange års nedrustning et svakt og gammeldags forsvar.

Utover våren 1940 økte presset på Norge, og ifølge utenriksminister Halvdan Koht var regjeringens medlemmer enige om at man måtte sørge for å havne på britenes side, dersom krig var uunngåelig. På den annen side sa Koht at han følte at britene hadde satt seg som formål å drive Norge ut i krigen. En av hovedgrunnene til Norges viktighet var at Narvik var utskipningshavn for strategisk viktig jernmalm til både Tyskland og Storbritannia.

En av de alvorligste hendelsene var Altmark-saken 16. februar, der den britiske jageren HMS «Cossack» bordet det tyske skipet «Altmark» i Jøssingfjorden for å befri britiske fanger, til tross for norske protester. Dette ble brukt fra tysk side som argument for at Norge ikke var i stand til å ivareta sin nøytralitet. I virkeligheten hadde Tyskland begynt å planlegge invasjonen allerede i desember året før. Tyskland fryktet for at de allierte skulle ta kontroll over Norge og benytte landet som base for angrep mot Tysklands indre, samtidig som malmeksporten fra Sverige til Tyskland ville bli blokkert. Både Tyskland og de allierte la planer om okkupasjon av Norge, og 8. april la britiske skip miner i Vestfjorden. Tyskerne var da imidlertid på vei til Norge og angrep først. Les mer …
se - se norsk - diskussion - historik

19. december

Star Trek er ei science fiction-verd frå fjernsyn og film, skapa av Gene Roddenberry i 1966. Star Trek skildrar ei optimistisk, nesten utopisk framtid der menneska har overvunne sjukdom, rasisme, fattigdom, intoleranse og krig på jorda. I Star-Trek universet har menneska utvikla teknologi for reiser raskare enn lyset, såkalla warp-drive. Med denne teknologien reiser ein rundt i universet for å oppdage nye sivilisasjonar og å skape fred og forsoning mellom dei ulike rasane.

Det har blitt produsert 6 fjernsynsseriar og 10 kinofilmar, der ein ellevte er i produksjon og truleg vil bli lansert våren 2009. Den amerikanske romfartsorganisasjonen NASA kalla ei av romferjene sine opp etter Enterprise, romskipet i serien. Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

20. december

Offa var kung av det anglosaxiska kungariket Mercia, som låg i området Midlands i mellersta England, från 757 till sin död i juli 796. Offa var son till Thingfrith och ättling till Eowa, en bror till kung Penda av Mercia, som hade härskat över Mercia ett århundrade tidigare. Offa kom till makten efter en tid med inbördeskrig genom att besegra en annan tronpretendent. Många historiker, bland andra Stenton och Hunter Blair, betraktar Offa som den mäktigaste anglosaxiske kungen före Alfred den store. Offa tog kontroll över bland annat kungariket Kent och kungariket Sussex och utökade krafigt sin makt i de södra och sydöstra delarna av England. Det finns många mynt kvar från Offas regeringstid, vilka visar eleganta avbildningar av honom och den artistiska kvaliteten på dessa bilder är högre än samtida frankiska mynt. Les mera...
se - se svensk - diskussion - historik

21. december

En fjäder är en utväxt från en fågels hud, bestående av proteinet keratin. Fåglar är de enda nu levande djur som har fjädrar och de flesta fåglar har dem över hela kroppen, förutom på benen, näbben och orbitalringen. Fågelns fjädrar är en förutsättning för att den ska kunna flyga men de fungerar även som värmeisolering. Fågelns alla fjädrar kallas tillsammans för fjäderdräkt. Den gemensamma termen för handpennor, stjärtpennor och täckfjädrar är konturfjädrar eller ibland flygfjädrar.

Fjädern växer inuti ett rörformat utskott som sitter fast i en fjädersäck i huden. När fjädern är färdigväxt spricker röret och faller av. Antalet fjädrar på en fågel varierar, främst på grund av fågelns storlek. En ladusvala har cirka 1500 fjädrar och en sångsvan har cirka 25000. Oavsett fjädrarnas antal ingår de i vissa definierade typer och fjäderpartier. mer ...
se - historik

22. december

Midvinterblot er et monumentalmaleri av den svenske maleren Carl Larsson, ferdigstilt i 1915. Motivet er hentet fra skaldediktet Ynglingatal, hvor det beskrives hvordan sagnkongen Domalde lar seg ofre i Tempelet i Uppsala etter år med misvekst.

Larsson laget maleriet - som måler 640 x 1260 cm og er utført med flere tidstypiske art noveauelementer - med tanke på en plassering i Nationalmuseums øvre trappehall, men av ulike grunner ble bildet refusert i 1916. Først i 1997 fikk bildet sin tiltenkte plass på Nationalmuseum, hvor det henger vis-a-vis maleriet Gustav Vasas inntog i Stockholm 1523, som er et annet av Larssons monumentalmalerier. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik

23. december

Julesongar er songar av varierande innhald og form som har til felles at dei særleg blir framførte eller spela i tida rundt jul. Dei har ofte eit innhald som minner om jula, til dømes ved å visa til Jesusbarnet, juleevangeliet, julefeiring eller vinter, men kan også vera knytte til høgtida gjennom tradisjon, utan å ha noko eigentleg juleinnhald. Mange julesongar er folkeeige og er kjende og blir sungne av store delar av samfunnet. Dei kan dimed kallast «ekte» folkemusikk.

På same måte som julemat og julepynt følgjer julesongar ulike tradisjonar innan ulike land og språksamfunn, men mange av dei finst også på fleire språk og er spreidde rundt i heile verda. Fleire julesongar har røter tilbake til mellomalderen, medan andre er blitt skrivne seinare. Særleg på 1800-talet, då mange av dei moderne juletradisjonane blei forma, blei det skrive mange julesongar, men det kjem framleis nye til.

Nokre kjære julesongar er «Det lyser i stille grender», «Det hev ei rose sprunge», «Eg synger jolekvad» og «Fager er jordi». Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

24. december

Taj Mahal (hindi: ताज महल, urdu:تاج محل) är ett mausoleum i Agra i Indien som mogul-härskaren Shah Jahan lät uppföra över sin älsklingshustru Mumtaz Mahal. Byggnationen påbörjades 1632 och slutfördes omkring 1643. Många arkitekter var involverade i arbetet med Taj Mahal, men Ustad Ahmad Lahauri framstår som den som troligen haft det största inflytandet. Även Ustad Isa har angetts som en möjlig kandidat till detta, men denna uppgift har visat sig svår att verifiera.

1983 togs Taj Mahal upp på UNESCO:s världsarvslista med motiveringen "ett universellt beundrat mästerverk bland världsarv." Den 7 juli 2007 utsågs Taj Mahal till ett av världens sju nya underverk. mer ...
se - se svensk - diskussion - historik

25. december

Midvinterblot er et monumentalmaleri av den svenske maleren Carl Larsson, ferdigstilt i 1915. Motivet er hentet fra skaldediktet Ynglingatal, hvor det beskrives hvordan sagnkongen Domalde lar seg ofre i Tempelet i Uppsala etter år med misvekst.

Larsson laget maleriet - som måler 640 x 1260 cm og er utført med flere tidstypiske art noveauelementer - med tanke på en plassering i Nationalmuseums øvre trappehall, men av ulike grunner ble bildet refusert i 1916. Først i 1997 fikk bildet sin tiltenkte plass på Nationalmuseum, hvor det henger vis-a-vis maleriet Gustav Vasas inntog i Stockholm 1523, som er et annet av Larssons monumentalmalerier. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik

26. december

Julesongar er songar av varierande innhald og form som har til felles at dei særleg blir framførte eller spela i tida rundt jul. Dei har ofte eit innhald som minner om jula, til dømes ved å visa til Jesusbarnet, juleevangeliet, julefeiring eller vinter, men kan også vera knytte til høgtida gjennom tradisjon, utan å ha noko eigentleg juleinnhald. Mange julesongar er folkeeige og er kjende og blir sungne av store delar av samfunnet. Dei kan dimed kallast «ekte» folkemusikk.

På same måte som julemat og julepynt følgjer julesongar ulike tradisjonar innan ulike land og språksamfunn, men mange av dei finst også på fleire språk og er spreidde rundt i heile verda. Fleire julesongar har røter tilbake til mellomalderen, medan andre er blitt skrivne seinare. Særleg på 1800-talet, då mange av dei moderne juletradisjonane blei forma, blei det skrive mange julesongar, men det kjem framleis nye til.

Nokre kjære julesongar er «Det lyser i stille grender», «Det hev ei rose sprunge», «Eg synger jolekvad» og «Fager er jordi». Les meir…
se - se norsk - diskussion - historik

27. december

Taj Mahal (hindi: ताज महल, urdu:تاج محل) är ett mausoleum i Agra i Indien som mogul-härskaren Shah Jahan lät uppföra över sin älsklingshustru Mumtaz Mahal. Byggnationen påbörjades 1632 och slutfördes omkring 1643. Många arkitekter var involverade i arbetet med Taj Mahal, men Ustad Ahmad Lahauri framstår som den som troligen haft det största inflytandet. Även Ustad Isa har angetts som en möjlig kandidat till detta, men denna uppgift har visat sig svår att verifiera.

1983 togs Taj Mahal upp på UNESCO:s världsarvslista med motiveringen "ett universellt beundrat mästerverk bland världsarv." Den 7 juli 2007 utsågs Taj Mahal till ett av världens sju nya underverk. mer ...
se - se svensk - diskussion - historik

28. december

Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Astronomin omfattar kosmologin, som försöker utveckla en helhetsbeskrivning av kosmos, det vill säga universum.

Astronomin är ett av de absolut äldsta vetenskapsfälten och kan spåras ända tillbaka till de tidigaste kända civilisationerna. Det var dock först med teleskopets upptäckt i början av 1600-talet som ämnet utvecklades till en modern vetenskap. Astronomi bör inte blandas ihop med vidskepelseläran astrologi som inte ens är vetenskap, även om tidiga astronomer ofta även var vad vi i dag skulle kalla astrologer. Ämnena är dock numera strikt skilda från varandra. Däremot är astrofysik nära relaterat och termen används ibland synonymt med modern astronomi. mer ...
se - historik

29. december

[[Fil:|120x160px|link={{{3}}}|Staten Sovjetunionen ble opprettet i desember 1922 og oppløst i desember 1991. Bildet viser en sovjetisk propagandaplakat, 1930: «Kamerat, bli med i kolkosen!»]]

Sovjetunionen var en kommunistisk stat i Øst-Europa og Asia som eksisterte i perioden 1922 til 1991. Sovjetunionen var et samvelde av 15 formelt autonome republikker, med Russland som den største og klart dominerende delrepublikken. Den russiske sovjetrepublikkens store dominans gjorde at Sovjetunionen ofte ble omtalt som «Russland» eller «Sovjet-Russland» i Vesten, selv om denne betegnelsen ikke var helt nøyaktig.

Sovjetunionen vokste frem i etterkant av første verdenskrig, da det gamle russiske keiserriket gikk under i Den russiske revolusjon. Etter en kaotisk periode kjent som Den russiske borgerkrigen fikk Lenins bolsjeviker makten over mesteparten av det gamle russiske riket. Etter Lenins død gikk makten etterhvert til Josef Stalin, som med sin kommandoøkonomi og brutale metoder fikk landet gjennom en storstilt industrialisering. I 1941 ble landet angrepet av Nazi-Tyskland, men etter fire år med de mest omfattende krigshandlinger verden til nå har sett sto Sovjetunionen igjen som en av verdens to supermakter. Etterkrigstiden ble preget av den kalde krigen, en ideologisk og politisk maktkamp mellom Sovjetunionen og de kommunistiske landene på den ene siden og USA og Vesten på den andre siden. Utover på 1980-tallet ble det klart at Sovjetblokken tapte denne kampen, og da Gorbatsjov overtok makten i Sovjetunionen i 1985 var det klart at det var nødvendig med grunnleggende reformer i samfunnsstrukturen. Gorbatsjov mislyktes imidlertid i å holde landet samlet, og i løpet av 1990-91 gikk det tidligere så mektige Sovjetunionen i oppløsning. Les mer...
se - se norsk - diskussion - historik

30. december

Det første krosstoget vart starta i 1095 av pave Urban II med mål om å frigjere den heilage byen Jerusalem og Det heilage landet frå muslimane og frigjere dei austlege kristne får det muslimske styret. Det som starta som ei bøn frå den austromerske keisaren Alexius I Comnenus om hjelp frå vestlege leigesoldatar til å kjempa mot seldsjukk-dynastiet i Anatolia, snudde raskt til ei veldig folkevandring og erobring av områda utafor Europa. Både riddarar og bønder frå mange nasjonar i Vest-Europa reiste over hav og land mot Jerusalem og erobra byen i juli 1099, der dei oppretta kongedømet Jerusalem og andre krossfararstatar. Desse statane varte i nesten to hundre år og det første krosstoget var eit vendepunkt i utvidinga av dei vestlege maktene, i tillegg til at dei første internasjonale handelsrutene frå vest mot aust vart opna sidan fallet til Vestromarriket. Les meir …
se - se norsk - diskussion - historik

31. december

Svenska är ett nordiskt språk som talas av över tio miljoner människor i Sverige och delar av Finland, särskilt i kustområdena och på Åland. Det är i stort sett ömsesidigt begripligt med norska och i mindre utsträckning danska. Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, den gemensamma språkstammen för de germanska folken i Skandinavien.

Standardsvenska, även kallat rikssvenska, är namnet på den nationella standard-dialekt som sedan 1800-talet utvecklats ur mellansvenska dialekter och varit väletablerad sedan början av 1900-talet. Trots att många regionala varianter med rötter i äldre lokala dialekter fortfarande talas är både talspråk och särskilt skriftspråk i hög grad standardiserade. Vissa dialekter kan skilja sig väsentligt från standardspråket i fråga om grammatik och ordförråd och är inte alltid ömsesidigt begripliga med standardsvenska. Dessa dialekter talas av minoriteter på landsbygden som ofta har låg social mobilitet. Trots att de inte är omedelbart hotade av att dö ut har de lokala dialekterna varit på tillbakagång sedan början av 1900-talet, trots att många är välutforskade och trots att användningen i dag ofta uppmuntras. mer ...
se - se svensk - diskussion - historik

Hentet fra "https://da.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Dagens_skandinaviske_artikel/december_2008&oldid=2598539"